Mer information
Norma
Göteborg
GöteborgsOperanlördag, 20 januari 2018 kl:18:00
NORMA
Opera av Bellini
En härskarinna lika kärv och skön som månen.
Prästinnan Normas dilemma är allas vårt dilemma: Vad är viktigast i en kaotisk tid av nationalism och religiösa strider? Plikten eller passionen, vi själva eller dem vi älskar?
På italienska heter ”vacker sång” bel canto, ett begrepp som har gett namn åt en hel operastil. Kronan bland bel canto-operorna är Norma – ett tragiskt triangeldrama vävt av sensuell och underskön musik, som arian Casta diva.
För Bellini stod sången och de långa melodibågarna i centrum. Den magnifika titelrollen rymmer allt från dramatiska utbrott till eteriskt ljuva linjer och virtuos koloratur. Stolt presenterar vi Norma med husets egna solister i alla roller. Vi följer kompositörens intentioner med en mörkare sopran som Norma: Katarina Karnéus, medan hennes rival, den unga Adalgisa, får sjungas av en hög ljus sopran: Ida Falk Winland. Husets ledande tenor Tomas Lind gestaltar den svekfulle romaren Pollione. Dirigenten Giancarlo Andretta har bel cantons hemlighet i blodet. Han är en återkommande och efterlängtad gäst, senast i Verdis La traviata.
Med Norma (urpremiär på La Scala 1831) bryts ett märkligt mönster: detta är den första sceniska uppsättningen av en Bellini-opera i Göteborg sedan 1800-talet. Den drabbande produktionen kommer från Théâtre des Champs-Élysées i Paris.
Opera i två akter av VINCENZO BELLINI (1801-1835). Libretto FELICE ROMANI efter
Alexandre Soumets drama.
Dirigent GIANCARLO ANDRETTA
Regi och scenografi STÉPHANE BRAUNSCHWEIG
Kostymdesign THIBAULT VANCRAENENBROECK
Ljusdesign MARION HEWLETT
Koreografi JOHANNE SAUNIER
Lokal: Stora Scenen
Göteborgsoperan är ett operahus vid Lilla Bommen i Göteborg, på Göta älvs södra strand. Operan är byggd på Packhuskajens nordöstra ändpunkt, ungefär där Länscellfängelset en gång låg
År 1959 föreslog regissören vid Göteborgs stadsteater, Carl Johan Ström, att en ny musikteater skulle uppföras bredvid Stadsteatern på den tomt vid Götaplatsen där senare det nya Göteborgs stadsbibliotek kom att förläggas. Musikteatern skulle därigenom få närhet till Stadsteatern och Göteborgs konserthus. Ett förslag till en radikal ombyggnad av "Storan" (Stora teatern), presenterades 1962 av arkitekt Per Axel Ekholm på stadens uppdrag. Förslaget innebar att salongen utvidgades bakåt med cirka 230 nya platser och en stor tillbyggnad för scenutrymmen motsvarande Storans halva volym, projekterades i avvikande stil sydväst om teatern. Kostnaden beräknades till 19 miljoner kronor. Konserthusarkitekten Nils Einar Eriksson lade 1963 fram ett originellt förslag till utbyggnad av konserthuset med en teatersalong för 1 300 platser västerut jämte scenutrymme och en enda sidoscen. Kostnad beräknades då till 30 miljoner kronor. Förslaget som avsåg en nära knytning mellan verksamheterna, avslogs som scentekniskt för djärvt.
http://sv.opera.se/</i>
Opera av Bellini
En härskarinna lika kärv och skön som månen.
Prästinnan Normas dilemma är allas vårt dilemma: Vad är viktigast i en kaotisk tid av nationalism och religiösa strider? Plikten eller passionen, vi själva eller dem vi älskar?
På italienska heter ”vacker sång” bel canto, ett begrepp som har gett namn åt en hel operastil. Kronan bland bel canto-operorna är Norma – ett tragiskt triangeldrama vävt av sensuell och underskön musik, som arian Casta diva.
För Bellini stod sången och de långa melodibågarna i centrum. Den magnifika titelrollen rymmer allt från dramatiska utbrott till eteriskt ljuva linjer och virtuos koloratur. Stolt presenterar vi Norma med husets egna solister i alla roller. Vi följer kompositörens intentioner med en mörkare sopran som Norma: Katarina Karnéus, medan hennes rival, den unga Adalgisa, får sjungas av en hög ljus sopran: Ida Falk Winland. Husets ledande tenor Tomas Lind gestaltar den svekfulle romaren Pollione. Dirigenten Giancarlo Andretta har bel cantons hemlighet i blodet. Han är en återkommande och efterlängtad gäst, senast i Verdis La traviata.
Med Norma (urpremiär på La Scala 1831) bryts ett märkligt mönster: detta är den första sceniska uppsättningen av en Bellini-opera i Göteborg sedan 1800-talet. Den drabbande produktionen kommer från Théâtre des Champs-Élysées i Paris.
Opera i två akter av VINCENZO BELLINI (1801-1835). Libretto FELICE ROMANI efter
Alexandre Soumets drama.
Dirigent GIANCARLO ANDRETTA
Regi och scenografi STÉPHANE BRAUNSCHWEIG
Kostymdesign THIBAULT VANCRAENENBROECK
Ljusdesign MARION HEWLETT
Koreografi JOHANNE SAUNIER
Lokal: Stora Scenen
Göteborgsoperan är ett operahus vid Lilla Bommen i Göteborg, på Göta älvs södra strand. Operan är byggd på Packhuskajens nordöstra ändpunkt, ungefär där Länscellfängelset en gång låg
År 1959 föreslog regissören vid Göteborgs stadsteater, Carl Johan Ström, att en ny musikteater skulle uppföras bredvid Stadsteatern på den tomt vid Götaplatsen där senare det nya Göteborgs stadsbibliotek kom att förläggas. Musikteatern skulle därigenom få närhet till Stadsteatern och Göteborgs konserthus. Ett förslag till en radikal ombyggnad av "Storan" (Stora teatern), presenterades 1962 av arkitekt Per Axel Ekholm på stadens uppdrag. Förslaget innebar att salongen utvidgades bakåt med cirka 230 nya platser och en stor tillbyggnad för scenutrymmen motsvarande Storans halva volym, projekterades i avvikande stil sydväst om teatern. Kostnaden beräknades till 19 miljoner kronor. Konserthusarkitekten Nils Einar Eriksson lade 1963 fram ett originellt förslag till utbyggnad av konserthuset med en teatersalong för 1 300 platser västerut jämte scenutrymme och en enda sidoscen. Kostnad beräknades då till 30 miljoner kronor. Förslaget som avsåg en nära knytning mellan verksamheterna, avslogs som scentekniskt för djärvt.
http://sv.opera.se/</i>
Datum / Tid
lördag, 20 januari 2018 kl: 18:00Plats
Göteborg, GöteborgsOperanKarta (Google)
Typ
OperaKostnad
92 - 640
