Mer information
7 Dödssynderna & Schicchi
Göteborg
GöteborgsOperanlördag, 21 oktober 2017 kl:18:00
DE SJU DÖDSSYNDERNA & GIANNI SCHICCHI
Av Weill och Puccini
Dekadent dubbel om vedervärdiga människor.
Högmod. Girighet. Lusta. Avund. Frosseri. Vrede. Lättja. Vidriga egenskaper som äter sig in, förgör allt gott och utplånar ljuset.
Regissören David Radok och hans team har skapat en enhet av två på ytan väsensskilda verk: Weills 1930-talsstycke De sju dödssynderna, med influenser från jazz och kabaret, och Puccinis uppsluppna komedi Gianni Schicchi (den med världens mest kända operaaria: O mio babbino caro). Den monumentalt syndfulla scenografin väver samman verken till en enda berättelse, lastad med dekadent överflöd, förakt, moraliskt förfall och synd.
Den centrala figuren i De sju dödssynderna är Anna, som fruktlöst försöker försörja sin familj utan att begå några dödssynder. Hon gestaltas av sångerskan och Guldbaggevinnaren Edda Magnason.
Åke Zetterström gör titelrollen i Puccinis Gianni Schicchi, där snikna släktingar gömmer undan en rik adelsmans lik för att diktera ett nytt testamente och komma åt hans arv.
Dirigent är Antony Hermus, som med Macbeth i Göteborg fick omdömen som ”fantastisk precision” (GP).
Dirigent ANTONY HERMUS/ ALEXANDER
HANSON
Regi DAVID RADOK
Scenografi LARS-ÅKE THESSMAN
Kostymdesign KARIN ERSKINE
Ljusdesign PETER GÖTZLINGER
Koreografi THOMAS WILHELM
Lokal: Stora Scenen
Göteborgsoperan är ett operahus vid Lilla Bommen i Göteborg, på Göta älvs södra strand. Operan är byggd på Packhuskajens nordöstra ändpunkt, ungefär där Länscellfängelset en gång låg
År 1959 föreslog regissören vid Göteborgs stadsteater, Carl Johan Ström, att en ny musikteater skulle uppföras bredvid Stadsteatern på den tomt vid Götaplatsen där senare det nya Göteborgs stadsbibliotek kom att förläggas. Musikteatern skulle därigenom få närhet till Stadsteatern och Göteborgs konserthus. Ett förslag till en radikal ombyggnad av "Storan" (Stora teatern), presenterades 1962 av arkitekt Per Axel Ekholm på stadens uppdrag. Förslaget innebar att salongen utvidgades bakåt med cirka 230 nya platser och en stor tillbyggnad för scenutrymmen motsvarande Storans halva volym, projekterades i avvikande stil sydväst om teatern. Kostnaden beräknades till 19 miljoner kronor. Konserthusarkitekten Nils Einar Eriksson lade 1963 fram ett originellt förslag till utbyggnad av konserthuset med en teatersalong för 1 300 platser västerut jämte scenutrymme och en enda sidoscen. Kostnad beräknades då till 30 miljoner kronor. Förslaget som avsåg en nära knytning mellan verksamheterna, avslogs som scentekniskt för djärvt.
http://sv.opera.se/</i>
Av Weill och Puccini
Dekadent dubbel om vedervärdiga människor.
Högmod. Girighet. Lusta. Avund. Frosseri. Vrede. Lättja. Vidriga egenskaper som äter sig in, förgör allt gott och utplånar ljuset.
Regissören David Radok och hans team har skapat en enhet av två på ytan väsensskilda verk: Weills 1930-talsstycke De sju dödssynderna, med influenser från jazz och kabaret, och Puccinis uppsluppna komedi Gianni Schicchi (den med världens mest kända operaaria: O mio babbino caro). Den monumentalt syndfulla scenografin väver samman verken till en enda berättelse, lastad med dekadent överflöd, förakt, moraliskt förfall och synd.
Den centrala figuren i De sju dödssynderna är Anna, som fruktlöst försöker försörja sin familj utan att begå några dödssynder. Hon gestaltas av sångerskan och Guldbaggevinnaren Edda Magnason.
Åke Zetterström gör titelrollen i Puccinis Gianni Schicchi, där snikna släktingar gömmer undan en rik adelsmans lik för att diktera ett nytt testamente och komma åt hans arv.
Dirigent är Antony Hermus, som med Macbeth i Göteborg fick omdömen som ”fantastisk precision” (GP).
Dirigent ANTONY HERMUS/ ALEXANDER
HANSON
Regi DAVID RADOK
Scenografi LARS-ÅKE THESSMAN
Kostymdesign KARIN ERSKINE
Ljusdesign PETER GÖTZLINGER
Koreografi THOMAS WILHELM
Lokal: Stora Scenen
Göteborgsoperan är ett operahus vid Lilla Bommen i Göteborg, på Göta älvs södra strand. Operan är byggd på Packhuskajens nordöstra ändpunkt, ungefär där Länscellfängelset en gång låg
År 1959 föreslog regissören vid Göteborgs stadsteater, Carl Johan Ström, att en ny musikteater skulle uppföras bredvid Stadsteatern på den tomt vid Götaplatsen där senare det nya Göteborgs stadsbibliotek kom att förläggas. Musikteatern skulle därigenom få närhet till Stadsteatern och Göteborgs konserthus. Ett förslag till en radikal ombyggnad av "Storan" (Stora teatern), presenterades 1962 av arkitekt Per Axel Ekholm på stadens uppdrag. Förslaget innebar att salongen utvidgades bakåt med cirka 230 nya platser och en stor tillbyggnad för scenutrymmen motsvarande Storans halva volym, projekterades i avvikande stil sydväst om teatern. Kostnaden beräknades till 19 miljoner kronor. Konserthusarkitekten Nils Einar Eriksson lade 1963 fram ett originellt förslag till utbyggnad av konserthuset med en teatersalong för 1 300 platser västerut jämte scenutrymme och en enda sidoscen. Kostnad beräknades då till 30 miljoner kronor. Förslaget som avsåg en nära knytning mellan verksamheterna, avslogs som scentekniskt för djärvt.
http://sv.opera.se/</i>
Datum / Tid
lördag, 21 oktober 2017 kl: 18:00Plats
Göteborg, GöteborgsOperanKarta (Google)
Typ
OperaKostnad
92 - 640
