Detta evenemang har redan varit! Kommentera gärna nedan om du var där! Det hjälper arrangörer med samma evenemang i framtiden!

Linda Pira + Imenella + Unruly tar unikt koncept på turné!


Sveriges hiphop-drottning Linda Pira, stjärnskottet Imenella och danskollektivet Unruly åker på turné tillsammans i en unik show. Musik och dans kommer att förenas i en gränsöverskridande föreställning. De tre akterna kommer att bjuda på kompromisslöst artisteri och systerskap i sin renaste form. Biljettsläpp på XX september klockan 10.00 via luger.se


8 november – Pustervik, Göteborg
9 november – Oscar, Varberg
10 november – Moriskan, Malmö
23 november – Puls, Norrköping
1 december – Liljan, Borlänge
9 december – Kulturhuset, Stockholm
13 december – Bygget, Åre
14 december – Olivia, Gävle
15 december – Katalin, Uppsala
21 december – Ritz, Örebro?             ?Att hävda sin egen förträfflighet med så mycket finess som möjligt har alltid varit en central del av rapens uttryck. Givetvis är det omöjligt att alla faktiskt är bäst, det går ju bara inte ihop. Men när Linda Pira döpte sin första EP till Matriark så var det inte bara tomt skryt utan en fullständigt rimlig profetia. Med integritet, talang och en aura av självklar auktoritet rappar hon släpigt och kaxigt om systerskap, kärlek, uppväxten i västerort och brustna drömmar. Aldrig var det så tydligt som i låten Knäpper mina fingrar (Remix) när Redlines drottning, omgiven av sina begåvade systrar, tog svensk hiphop till en ny plats. Nu har det återigen blivit dags för Linda Pira att flytta fram gränserna. Tillsammans med stjärnskottet Imenella, som nu senast skoningslöst gör upp med opålitliga män i den oemotståndliga Chagga, kommer de tillsammans med dancehallkollektivet Unruly att bjuda på en unik upplevelse. Imenella, själv en ansedd koreograf och dansare, kommer att leda Unruly i ett unikt koncept.? ?Krafter kommer att förenas och gränser kommer att flyta när de tre akterna byter av varandra, berikar varandra och stärker varandra. Det kommer att vara uttrycksfullt och kompromisslöst; systerskap i sin renaste form.


Pustervik har sedan 20-talet varit en del av Göteborgs nöjes- och kulturliv. Under de första 70 åren huserade här biograferna Järntorgsbiografen, Rialto och Prisma och sedan 90-talet har det varit teaterscen. Nationalteatern drev verksamheten några år innan Pusterviksteatern tog över lokalerna och använde dem som en av Sveriges främsta gästspelsscener. Vid sidan av teatern har Pusterviksbaren de senaste tio åren under drift av Lotten varit en av landets ledande scener för konserter och klubbar. Nu drivs lokalerna ansvarsfullt vidare med ett brinnande engagemang för mötesplatsen, musiken och scenen.


Namnet Pustervik påträffas tidigast 1707 genom Pusterwijk, 1814 Pustevik, Pustervik 1855och har under Göteborgs historia haft flera olika betydelser. Från början betecknade det en vik vid stranden av Göta älv, belägen strax väster om Stora Otterhälleberget, vid den delen som kallades Lilla Otterhällan – numera Kungshöjd. Om namnets ursprung är man oeniga, men en tolkning menar att det betyder "viken där man pustar". Det skulle då syfta på att de som rodde på älven gjorde ett uppehåll i Pustervik. Viken fylldes igen i slutet av 1880-talet.


En annan teori hävdar att området uppkallats efter det pommerska Poesterwijck-bugten, senare Putziger Wiek. Viken blev känd genom en dansk kaperiaktion där 1572, och dess namn kom sedan att användas också om andra, grunda, havsliknande vikar.
En tredje menar att namnet är lånat från Danmark eller Skåne och går tillbaka på ordet puster, vilket var öknamnet på en smed, med tanke på hans arbete med blåsbälgen. På grund av eldfaran i de gamla trähusstäderna tvingades smederna ibland att bygga sina smedjor utanför stadsporten, i detta fallet den närbelägna Karlsporten.


På 1780-talet anlades en hamn för järnexport strax väster om vallgravens anslutning till älven, vid Pustervik. På platsen uppstod en enkel lager- och hantverksbebyggelse i trä som eldhärjades vid flera tillfällen. Efter branden 1947 avröjdes området och reglerades för uppförandet av Folkets hus, som stod klart vid Järntorget 1952.