Få inspiration till evenemang i Göteborg!


Vet du inte vad du ska göra i Göteborg? Behöver du inspiration och kanske hitta nya artister du inte visste fanns?
Då är du på rätt sida! Nu väljer vi ut några slumpmässiga låtar/filmer här nedan på artister/event som kommer i Göteborg framöver.

Klicka runt och lyssna/titta. Uppdatera sidan för att få mer inspiration och klicka på namnet för att se nästa evenemang här i Göteborg.

Klicka här för inspiration för hela Sverige

Stefan Andersson

Stefan Andersson, Sorito Town på Spotify

Walk Right On

Sorito Town

Stefan Andersson, Catch the Moon på Spotify

Det Bästa Med

Catch the Moon

Stefan Andersson, Svenska liljor på Spotify

Skeppsråttan

Svenska liljor







Melissa Horn

Melissa Horn, Jag saknar dig mindre och mindre på Spotify

Innan jag kände dig

Jag saknar dig mindre och mindre

Melissa Horn, Du går nu på Spotify

Du går nu

Du går nu

Melissa Horn, Som jag hade dig förut - med Lars Winnerbäck på Spotify

Långa Nätter

Som jag hade dig förut - med Lars Winnerbäck

Astrid Melissa Edwarda Horn Weitzberg, född 8 april 1987 i Stockholm, är en svensk vis- och popsångerska och låtskrivare. Hon är dotter till sångerskan Maritza Horn och till professorn i anestesiologi Eddie Weitzberg.


Då Horn var 16 år började hon spela gitarr och skrev sin första låt. Sen träffade hon en producent och fick skivkontrakt innan hon gått ut gymnasiet. Debutalbumet Långa nätter kom ut 30 april 2008. I duetten Som jag hade dig förut medverkar Lars Winnerbäck. Horn har varit förband åt Peter LeMarc 2007 och även på Lars Winnerbäcks turné 2010. Den 14 oktober 2009 kom det andra albumet Säg ingenting till mig och sålde guld. Uppföljaren till detta album producerades våren 2011 för att lanseras den 16 september. Hösten 2011 turnerade hon i Norge, Danmark och Sverige.


Hon sjöng sången Kungsholmens hamn på minnesceremonin i Oslo 21 augusti 2011 för de döda på Utøya och i Oslo; hon representerade där Sverige.






Gabriel Iglesias

Gabriel Iglesias, Oh Hell No!! på Spotify

I'm Not Fat… I'm Fluffy

Oh Hell No!!

Gabriel Iglesias, Donkey! på Spotify

Hot And Fluffy

Donkey!

Gabriel Iglesias, The Crocodile Hunter på Spotify

Hot And Fluffy

The Crocodile Hunter

Gabriel J. Iglecias, född 15 juli 1976, bättre känd som Gabriel Iglesias, är en amerikansk standup komiker. Han är mest känd för sina shower I'm Not Fat.. I'm Fluffy och Hot & Fluffy.


Gabriel Iglesias föddes som Gabriel J. Iglecias i San Diego. Han är av mexikansk-amerikanskt ursprung. Hans moder döpte Gabriel med ett C i Iglesias för att hans far inte var där vid födseln och hon ville inte att han skulle ha samma efternamn. Han har sagt att han föredrar att använda sitt efternamn med ett S i. Han och hans mor bodde i Riverside, Corona, Santa Ana, Baldwinpark.


Gabriel är mycket känd för sitt sätt att driva med sig själv och sina kompisar och berättar vardagliga historier som blir till en komisk fest. På bland annat kanalen Comedy Central.






Arvingarna

Arvingarna, Eloise på Spotify

Eloise

Eloise

Arvingarna, Semester på Spotify

Semester

Semester

Arvingarna, Kung i stan (The Wanderer) på Spotify

All Included

Kung i stan (The Wanderer)

Arvingarna är ett svenskt dansband från Partille utanför Göteborg som bildades 1989 och som deltagit i den svenska Melodifestivalen 1993, 1995, 1999, och 2002. De framförde 1993 bidraget Eloise, som vann, och fick därmed representera Sverige i Eurovision Song Contest 1993, där bidraget slutade på sjunde plats. År 1999 sjöng de bidraget Det svär jag på och under framträdandet fungerade inte Casper Janebrinks mikrofon, varför gruppen fick framföra sitt bidrag på nytt och då med fungerande mikrofoner.


Maj 2009 medverkade Lasseman på Streaplers 50-års Jubileumsshow live på Liseberg där han bland annat sjöng låten "Bara femton år" och spelade akustisk gitarr på låten "Jag har en dröm".


Tommy Carlsson (född 7 augusti 1968) är trummis och sångare. Han är äldre bror till Kim Carlsson och son till Hasse Carlsson, sångare i Flamingokvintetten.


Casper Janebrink (född 2 januari 1970) är basist och sångare. Han sjöng bland annat låten "Eloise", vinnare i Melodifestivalen 1993. Han är son till Dennis Janebrink, basist i Flamingokvintetten. Han har även en halvbror, Christopher Janebrink, som spelar trummor i det svenska dansbandet Glennartz.












DANNY SAUCEDO

DANNY SAUCEDO, Dör för dig på Spotify

Dör för dig

Dör för dig

DANNY SAUCEDO, Brinner i bröstet på Spotify

Brinner i bröstet

Brinner i bröstet

DANNY SAUCEDO, Amazing på Spotify

Amazing

Amazing

Daniel Gabriel Alessandro Saucedo Grzechowski, mer känd under artistnamnen Danny och Danny Saucedo, född 25 februari 1986 på Södermalm i Stockholm, är en svensk popartist, låtskrivare och sångare. Han slog igenom med sin medverkan i TV-programmet Idol 2006 där han blev den sjätte finalisten att slås ut. Han har därefter släppt tre album och elva singlar som soloartist varav debutalbumet Heart Beats toppade svenska albumlistan och singlarna "Tokyo", "Play It for the Girls" och "Radio" toppade svenska singellistan.


Han släppte även tre album och åtta singlar som medlem i gruppen E.M.D., varav ett album och fyra singlar toppade svenska listor. Låten "Jennie Let Me Love You" vann en Grammis för "Årets låt 2008". Gruppen tog en paus efter 2010.


Danny har medverkat i Melodifestivalen tre gånger, alla gångerna som både sångare och låtskrivare. 2009 gjorde han det med E.M.D. och låten "Baby Goodbye" som slutade trea, 2011 med "In the Club" som kom på andra plats och Melodifestivalen 2012 med låten "Amazing" som också fick en andra plats. Även 2013 medverkade han i Melodifestivalen, den här gången som programledare tillsammans med Gina Dirawi.


Vid sidan av musikkarriären har Danny även arbetat som röstskådespelare vid dubbning av film till svenska.


Danny har en boliviansk mor och en polsk far, och han talar utöver svenska även flytande spanska. Han är klassiskt skolad och har studerat vid Adolf Fredriks musikklasser, Lilla Akademien och vid Södra Latins gymnasium i Stockholm.


Saucedo har varit frontman i kampanjer för bland annat Folktandvården, BRIS, i Cancerfondens Rosa bandet-kampanj och i en fotokalender till förmån för Friends och Naturskyddsföreningen. Han har beskrivit sig själv som miljömedveten, och har uppmärksammats för sitt miljöengagemang bland annat i sin roll som Earth Hour-ambassadör. Med E.M.D. medverkade han i ett humorinslag på SVT, "Alltid lika fruktansvärt fräsch",


Saucedo har uppgett att hans största musikaliska förebilder är Elvis Presley, Michael Jackson, Robin Thicke, Brian McKnight och George Michael. Han anser att "Rock with You" med Michael Jackson är en av världens bästa låtar. Om sin egen musik har han sagt att han inte uppfinner hjulet, men att den har en personlig touch. "Det är dance, fast på mitt sätt." Musikbranschen har han beskrivit han som en bransch där allt går fort. "det kommer nya söta pojkar som kanske petar ner mig. Jag jobbar ju för att det är kul, men samtidigt försöker jag ju garantera mig en plats hela tiden."


Saucedo har sedan sin medverkan i tävlingen Idol varit öppen med att han är kristen och har en stark tro på Jesus. Han är praktiserande katolik och konstaterar att hans kristna tro är en stor del av hans ödmjukhet.


Den 9 december 2006 uppträdde han med bland andra Markoolio och Amy Diamond under en julshow i Globen.


Alla hjärtans dag 2007 släppte han "Tokyo" som blev hans första etta på svenska singellistan och med den deltog han 2008 i den polska musikfestivalen Sopot International Song Festival en av de största musiktävlingarna i Europa. Den andra singeln, "Play It for the Girls" toppade singellistan samma vecka som Dannys debutalbum Heart Beats debuterade på albumlistans första plats.


Den 12 september släppte Danny singeln "If Only You" tillsammans med Therese Grankvist. Låten nådde tredje plats på singellistan i Sverige, men toppade listor i Ryssland, Japan och Polen, och låtens upphovsmän tilldelades priset Stimgitarren Platina för årets mest spelade låt efter att den spelats 95 062 gånger i radio.


Saucedo medverkade tillsammans med Malin Johansson i TV4:s dansunderhållning Let's Dance 2008 och kom på fjärde plats. Saucedo och Jeanette Carlsson dansade för Sverige i Eurovision Dance Contest 2008 den 6 september. De siktade på en placering bland de tre främsta men slutade på plats tolv. Saucedo släppte singeln "Radio" den 3 november 2008. Albumet Set Your Body Free släpptes den 24 december samma år.


Tillsammans med Oscar Görres skrev han "From Brazil with Love" till Alcazars skiva Disco Defenders.


E.M.D. deltog i Melodifestivalen 2009 med låten "Baby Goodbye". De tog sig vidare från delfinalen i Leksand direkt till final. Väl i finalen slutade de på tredje plats.


Efter att ha arbetat med Erik Segerstedt och Mattias Andréasson som gruppen E.M.D. släppte Danny i början av 2011 sin första singel och video på flera år, "In Your Eyes", och kort därefter var han åter aktuell i Melodifestivalen, denna gång som soloartist med "In the Club".


Bidraget tog sig direkt vidare till finalen i Globen med 60 872 röster i första omgången, mer än dubbelt så många som tvåan (i första omgången), Pernilla Andersson. Den andra låten att ta sig vidare blev senare Swingflys "Me and My Drum".


"In the Club" var den andra låten efter "In Your Eyes" att släppas som singel från albumet In the Club och den toppade Digilistan vecka 10. På skivan har Danny samarbetat med artisterna The Provider, Swingfly och Lazee.


Sommaren 2011 framträdde Danny i Allsång på Skansen, Lotta på Liseberg, Sommarkrysset och Ung08-festivalen. Under hösten framträdde han i Moraeus med mera och är en av tre sångcoacher i True Talent.


Saucedo deltog 2012 med låten "Amazing" i Melodifestivalens delfinal i Malmö och gick direkt till final. I finalen kom Danny på andra plats efter Loreen som framförde låten Euphoria. Efter finalen fick Danny kritik för att ha uttalat att hans nummer skulle ha haft bättre chanser i Europa än Loreen.


Saucedo ledde Melodifestivalen 2013 tillsammans med Gina Dirawi. Tillsammans var de två de yngsta programledarna som lett programmet dittills. I programmet medverkade han i två mellanakter kallade "Karl för sin kostym" och "Indie club" (In the Club i en Bollywood-version). I den sista deltävlingen i Malmö framförde han "Not a Sinner nor a Saint" som en del i Alcazars medley. I andra chansen sjöng Saucedo och Dirawi med tvillingarna Jedward.


I november 2012 släpptes ett videoklipp på YouTube via hemsidan aldrigvila.se där Danny Saucedo använder sig av ordet "svartingar" i samband med ett träningspass på en strand i Los Angeles. Kort därpå ber Saucedo om ursäkt: "Alla som känner mig eller har träffat mig vet att jag inte är rasist. Jag är själv utländsk. Jag är en ”blattelover” helt enkelt."


Danny startade sånggruppen E.M.D. tillsammans med Idol-deltagarna Erik Segerstedt och Mattias Andréasson. Den 19 december 2007 släppte de sin första singel "All for Love" som toppade singellistan i 6 veckor och sålde 60 000 exemplar (3 x platina). Debutalbumet A State of Mind, som släpptes 14 maj 2008, låg 42 veckor på albumlistan. Singeln "Jennie Let Me Love You" vann en Grammis för "Årets låt 2008".


Danny hade tidigare ett förhållande i nio år fram till 2012. Den 11 februari 2013 gick Danny och artisten Molly Sandén ut i Expressen med att de var ett par.






Disney on Ice

Disney on Ice är en is-föreställning som kommer till Sverige varje år. Musse och Mimmi är två återkommande figurer som medverkar. Alla är utklädda till Disneyfigurer och utövar konståkning inför publik. Bland showerna som spelats finns bland annat 3 Jungle Adventures, Princess Classics, 100 Years of magic. Från början hette showen Disney World of Ice.


Under september 2014 kommer Disney On Ice att presentera den nya showen Disney On Ice presents Frozen baserad på Disneys stora succéfilm Frost.






Rammstein

Rammstein, AUSLÄNDER på Spotify

RAMMSTEIN

AUSLÄNDER

Rammstein, DEUTSCHLAND på Spotify

RAMMSTEIN

DEUTSCHLAND

Rammstein, ZEIG DICH på Spotify

RAMMSTEIN

ZEIG DICH

Rammstein (uttal: ) är ett tyskt industrimetalband som grundades 1994 i Berlin. Mer specifikt räknas bandet till den nya musikstilen Neue Deutsche Härte. Gruppen är bland annat känt för sina eldsprutande och effektfyllda liveshower.



Namnet Rammstein syftar indirekt på den tyska staden Ramstein-Miesenbach där en flyguppvisningskatastrof utspelade sig 1988 på den NATO-kontrollerade flygbasen Ramstein Air Base. Det extra m:et i Rammstein medför att den direkta betydelsen blir "rammande sten", eller "murbräcka" i överförd betydelse.



Rammstein bestod ursprungligen av fyra medlemmar, Richard Z. Kruspe, Till Lindemann, Christoph Schneider och Oliver Riedel. De deltog i en tävling för nya band och vann med sin demo. Priset var att få spela i en riktig studio. Snart tillkom även Paul H. Landers på elgitarr och Christian "Flake" Lorenz på klaviatur.



Bandet bildades i januari 1994 och medlemmarna kom alla från olika band innan dess. Landers och Lorenz kom ifrån bandet Feeling B, Kruspe från bandet Orgasm Death Gimmick, Lindemann från bandet First Arsch, Riedel från bandet The Inchtabokatables och Schneider från bandet Die Firma.



1995 fick Rammstein ett skivkontrakt med Motor Music Records och släppte sin första singel Du riechst so gut och kort efter det albumet Herzeleid som producerades i Stockholm. Albumet blev en stor försäljningsframgång. Rammstein turnerade tillsammans med bandet Project Pitchfork och lite senare var de förband till Clawfinger. Eld blev ett tema i Rammsteins scenshow och detta var mycket populärt hos publiken. I början gjorde de specialeffekterna själva, men efter att en brinnande bjälke fallit ner på scen anlitade de proffs.



Rammstein är för närvarande Tysklands största musikexport, och alla deras album har uppnått guld- och platinastatus med totalt över tolv miljoner sålda inspelningar. En förklaring till Rammsteins popularitet är att gruppens musik även är influerad av syntmusiken och därför gör att både hårdrockare och synthare tilltalas av musiken. Syntbandet Depeche Mode har varit en inspiration för Rammstein; bland annat har de gjort en cover på låten "Stripped".



Gruppen har spelat flera gånger i Sverige, bland annat på Malmö Arena 2009, på festivalen Metaltown i Göteborg juni 2005 och 2010. Där skadade Lindemann sitt knä när Lorenz körde på honom med sitt Segway-fordon vilket gjorde att de fick ställa in sin Asien-turné samma år. På deras Made in Germany 1995–2011-turné spelade de i Globen i februari 2012. De spelade på Bråvalla festival i juni 2013 samt juni 2016.



Rammsteins musik spänner över flera undergenrer av rockmusik, men klassificeras oftast som en variant av industrial metal eller heavy metal, mer specifikt som Neue Deutsche Härte. Vissa låtar, som "Feuer frei!", är influerade av punk och hårdrock. Andra låtar, särskilt från de två första albumen, har mer gemensamt med synthmusik, till exempel "Du riechst so gut". Ett mindre antal låtar är närmast att klassificera som pop.



Rammsteins texter är övervägande på tyska. Enligt Oliver Riedel passar tyska bra för heavy metal-musik: "Franska må vara kärlekens språk, men tyska är ilskans språk". Det finns dock några Rammsteinlåtar som inte är på tyska. Låten "Te quiero puta!" är helt på spanska. I "Moskau" är refrängen och sticket till största delen på ryska, men på konserter sjunger bandet ofta en tysk text i sticket. Flera rader på engelska är infogade i "Amerika" och "Pussy", och i duetten "Stirb nicht vor mir (Don't Die Before I Do)" sjunger Sharleen Spiteri sina verser på engelska. Bandet har även spelat in engelska versioner av "Engel", "Du hast" och "Amerika", samt gjort covers på Depeche Modes "Stripped" och Ramones "Pet Sematary", med originaltexter på engelska.



Bandets texter är ofta utmärkande med en mörk men subtil humor, och berör teman som är mer eller mindre tabu eller i alla fall ovanliga inom modern musik, som i "Mann gegen Mann", i vilken homosexuellas situation tas upp: "Ich bin der Alptraum aller Väter" ("Jag är alla fäders mardröm"), eller "Tier", som hårt och dömande beskriver hur en far våldtar sin dotter, och hur hon förstörs inombords: "Was bist du? Doch nur ein Tier" ("Vad är du? Blott ett djur"). I låten "Zwitter" gestaltar sångaren en narcissistisk hermafrodit och sjunger om hur han kan älska med sig själv. Andra kännetecken för texterna är en viss brutalitet, till exempel "Stein um Stein", som handlar om hur sångaren begraver sin älskade levande, och "Spring", där en folkmassa samlas kring en man som är i färd att begå självmord genom att hoppa från en bro. Han ångrar sig, men folkmassan försöker förmå honom att fullfölja självmordet. Låten slutar med att sångaren sparkar mannen i ryggen så att han faller från bron.



Trots rykten om en nazistisk/rasistisk, fascistisk/högerextrem ideologi har Rammstein ett uttalat icke-politiskt syfte med sina texter. Bandet dementerade ryktena med låten "Links 2-3-4"; links betyder vänster, vilket är där bandet enligt texten har hjärtat, men låten är ironiskt uppbyggd runt militära teman som marschtakt.



Rammstein använder sig ofta av ett målande bildspråk, som i "Feuer und Wasser", där sångaren beskriver sin kärlek till en kvinna som utan framtid och hopp med orden: "Feuer und Wasser kommt nicht zusammen. Kann man nicht binden, sind nicht verwandt" ("Eld och vatten kommer inte samman. Kan man ej binda, är inte av samma sort"). I flera låtar spelar bandet medvetet på tvetydigheter i ordval och meningsstruktur. Mest känd är "Du hast", som med textraderna "Du. Du hast. Du hast mich. Du hast mich gefragt" spelar på att du hast (du har) och du hasst (du hatar) är homofoner, vilket gör att meningen helt byts när textraden är komplett.



Det har förekommit spekulationer om att låten "Weisses Fleisch" ifrån albumet Herzeleid skulle ha inspirerat gärningsmännen till Columbinemassakern. Detta ska ha grundats på att både Eric Harris och Dylan Klebold var Rammstein-fans och att låten öppnar med frasen "Du auf dem Schulhof, ich zum Töten bereit" (ungefärligt översatt till "Du på skolgården, jag är redo att döda"). Bandet svarade på anklagelserna med följande meningar:



Utöver detta har det sagts att gisslantagarna under gisslandramat i Beslan lyssnade på Rammstein-låtar för att hålla sig alerta. Pekka-Eric Auvinen, mannen som låg bakom massakern på Jokela skola, sägs ha lyssnat på Rammstein men det har även nämnts att hans musiksmak inte påverkade hans beslut på något sätt. Anton Lundin Pettersson, mannen bakom skolattacken i Trollhättan, lyssnade på Rammstein men liksom med Auvinen är kopplingen mellan hans våldsdåd och hans musiksmak oklar.



Rammsteins scenframträdanden kännetecknas av mycket pyroteknik och show. I deras tidiga karriär hällde de ofta fotogen på scenen och tände på, men till följd av de skador och olyckor som följde började bandet snart att anlita professionella pyrotekniker. I deras repertoar ingår i dag bland annat eldkastare, såväl lösa som fastsatta på ansiktsmasker och instrument, och en dildo med vilken Lindemann simulerar samlag med Christian "Flake" Lorenz i anslutning till låten "Bück dich".



Till Lindemann har framfört låtar med en brinnade kappa om axlarna, främst under låten "Rammstein", vilket kan ses på live-DVD:n Live aus Berlin från 1998. Under samma föreställning beger sig Flake ut i publikhavet i en gummibåt, och Lindemann kan ses piskande sig själv under framförandet av låten "Bestrafe mich" ("Bestraffa mig"). Lindemann är numera även utbildad pyrotekniker. Gummibåten används fortfarande under deras turnéer men numera är det Oliver Riedel som sitter i den. Under bandets "Reise, Reise"-turné (november 2004–juli 2005) uppträdde Rammstein för över 1 miljon människor i 21 olika länder världen över.



Rammsteins musik har använts som filmmusik, först i Lost Highway med låtarna "Rammstein" och "Heirate mich", sedan även i filmer som Lilja 4-ever, xXx, The Matrix, How.High, FearDotCom, Big Nothing , Resident Evil och Hellboy II: The Golden Army.






Roffe Wikström

Roffe Wikström, Herdinna, herdinna på Spotify

Starka band

Herdinna, herdinna

Rolf "Roffe" Julius Wikström, född 5 april 1949 i Stockholm, är en svensk bluessångare, gitarrist och låtskrivare. Han har en fil.kand. i kulturgeografi, nationalekonomi och ekonomisk historia.


Wikström växte upp under enkla i förhållanden i Stockholm där fem familjemedlemmar delade på en etta nära Hammarby IP. Första gången han hörde blues var när han 1961 såg ett TV-program med den amerikanske pianisten och sångaren Champion Jack Dupree. Ungefär samtidigt lånade Wikström en gitarr av en av sina morbrödrar och började att öva på solon han hört på radion. När familjen hade en TV-reparatör hemma påtalade denne att gitarren Wikström spelade på var ostämd. Wikström hade alltså lärt sig instrumentet på ett felaktigt sätt, vilket var möjligt eftersom han vid denna tidpunkt enbart spelade melodier och inga ackord. Efter att gitarren hade blivit stämd lärde han sig ackord och noter från en lärobok i musik han fått i skolan. En tid senare köpte han sin första egna gitarr, en Fenton Veil, och därefter en halvakustisk Levin 325. Han pluggade in den i en batteridriven radio som därmed blev förstärkare.


1970 spelade Wikström gitarr på Underground Failures debutalbum. Wikström fick ett första genombrott i gruppen Slim's Blues Gang, som leddes av Per "Slim" Notini. 1971 släppte gruppen albumet The Blues Ain't Strange på Sonet Records. Han spelade också på John Holms singel Svarte kungen/Nales blås. Under namnet Cool Hambone singeldebuterade Wikström 1972 med I'm So Tired of It/Supervisor Blues, utgiven på det mindre skivbolaget Tibet-46. Trots sina blott två låtar hade skivan en speltid på över fjorton minuter, vilket var ovanligt för en singel. 1972 spelade han på Ola Magnells singel Påtalåten och John Holms album Sordin, 1973 medverkade han på Risken Finns' självbetitlade album Risken Finns och året efter på Kjell Höglunds Baskervilles hund och Göran Perssons Hundliv.


Han var också med i gruppen Löpande bandet från och med 1972, där han kom med som repetitör och gitarrist. Wikström hade blivit ombedd att tonsätta texter till den politiska sånggrupp som senare blev Löpande Bandet. Gruppen gav ut albumet Nån gång måste man landa... 1974 men hade då redan splittrats eftersom Wikström var missnöjd med den tid som gruppen tog på sig att repa in nya låtar. Under första halvan av 1975 arbetade Wikström på Länsstyrelsens regionalekonomiska enhet men när arbetet upphörde satsade han heltid på musiken. Debutalbumet som soloartist, Sjung svenska folk, utkom i februari 1975 på skivbolaget Ljudspår. Han spelade också gitarr på Kjell Höglunds Hjärtat sitter till vänster.


1976 bildade han bandet Rolf Wikströms Hjärtslag som skulle komma att fungera som Wikströms kompband. Tillsammans släppte de skivorna Hjärtslag (1977), Jävla måndag (1978) och Den åttonde dagen (1979) innan sjuttiotalet var över. Wikström medverkade 1979 även som gitarrist och producent på Lasse Tennanders Längst därinne är himlen ändå röd.


1980 utgavs två album Digitalis och Känns det igen. Wikström medverkade även på Turids album Tistlar från tundran (1980) och Charles Browns livealbum I'm Gonna Push On. Därefter följde albumen Magaza Stomp (1981), Bluesman (1983), Bortom synd och skam (1984), Blås ut mitt månljus (1986), Det här är mitt liv (1988) och Mitt hjärta är ditt (1989). På det sistnämnda tolkande han texter av poeten Nils Ferlin och skivan kom att bli en försäljningsmässig framgång.


1990 utkom Som ett fladdrande ljus, följt av Blues är allt jag har (1992), samlingsalbumet Som vattnet flyter i floden 1972–1992 (1993), Mississippi (1994) och ...din längtans blå anemone 1996. Det sistnämnda var likt 1989 års Mitt hjärta är ditt ett album där Wikström tolkade Nils Ferlin-låtar och precis som första albumet blev ...din längtans blå anemone en försäljningsframgång. Albumet följdes av Himlen är blå (1996) och Starka band (1998).


Det första albumet att ges ut på 2000-talet var 2001 års Allting förändras, vilket följdes av samlingsalbumet Allt är gjort av plåt (2002), livealbumet 2 kvällar på Fasching (2002), Blues (2003), Det brustna hjärtat (2005) samt ytterligare ett livealbum, Live 2005.


Efter flera år utan skivsläpp kom 2011 Istället för tystnad. Skivan nådde en nittondeplats på den svenska albumlistan.


I slutet av 70-talet användes Rolf Wikströms kompband Hjärtslag som turnéband i Skandinavien för gästande amerikanska bluesartister, bland andra Albert Collins, Charles Brown och Roy Brown. Åren 2002-2006 backades han av Blue Hammer. Det nuvarande kompbandet (2010) består av Jonatan Stenson (gitarr), Niklas Medin (klaviaturer), Tommy Cassemar (bas), samt Peter "Korre" Korhonen (trummor).










Lillasyster

Lillasyster, Umbrella på Spotify

Tala är silver skrika är guld

Umbrella

Lillasyster, Så jävla bra på Spotify

3

Så jävla bra

Lillasyster, Total panik på Spotify

3

Total panik







West of Eden

West of Eden, Glenntown på Spotify

Glenntown

Glenntown

West of Eden, River Fowey på Spotify

Songs from Twisting River

River Fowey

West of Eden, Safe Crossing på Spotify

Safe Crossing

Safe Crossing

West of Eden bildades 1995. Deras repertoar består till största del av egna låtar med influenser från irländsk och skotsk folkmusik. Karakteristiskt för ljudbilden är fiol, dragspel och whistles (irländska flöjter). Efter att i början ha varit mer orienterade mot pop sorterar de numera under genren folkrock. De har förutom i Sverige turnerat på Irland samt i Belgien och Nederländerna. Gruppens sångare och huvudsakliga låtskrivare är paret Jenny och Martin Schaub.


Celtic Christmas

Celtic Christmas, Celtic Christmas på Spotify

Celtic Christmas

Celtic Christmas

Celtic Christmas, What Child is This (Greensleeves Celtic Christmas Music)) på Spotify

Celtic Christmas

What Child is This (Greensleeves Celtic Christmas Music))

Celtic Christmas, Sonata Pathetique på Spotify

Celtic Christmas

Sonata Pathetique







HÅKAN HELLSTRÖM

HÅKAN HELLSTRÖM, Det kommer aldrig va över för mig på Spotify

Det kommer aldrig va över för mig

Det kommer aldrig va över för mig

HÅKAN HELLSTRÖM, Valborg på Spotify

Det kommer aldrig va över för mig

Valborg

HÅKAN HELLSTRÖM, En midsommarnattsdröm på Spotify

Ett kolikbarns bekännelser

En midsommarnattsdröm

Håkan Georg Hellström, född 2 april 1974 i Göteborg, är en svensk pop- och vissångare, musiker och låtskrivare. Han inledde sin musikkarriär i grupperna Broder Daniel och Honey Is Cool innan han debuterade som soloartist år 2000 med albumet Känn ingen sorg för mig Göteborg. Hellström har sedan dess etablerat sig som en av Sveriges populäraste och mest kritikerrosade artister. Han har väckt kontrovers med sin röst, och har av vissa kritiker fått omdömet att han sjunger falskt. Hellströms texter behandlar ämnen som kärlek, vemod och utanförskap, och låtarna utspelar sig ofta i Göteborgsområdet där också flera av hans musikvideor är inspelade.


Hellström är, tillsammans med sitt band Augustifamiljen, berömd för sina energifyllda och ofta hyllade liveframträdanden. Hellström är hängiven Gaissupporter och en av hans låtar, "Gårdakvarnar och skit", spelas som inmarschlåt vid Gais hemmamatcher. Han spelade vänsterback i Gais mellan 12 och 16 års ålder.


Sedan solokarriärens början har Hellström haft sju albumettor i Sverige och i oktober 2010 uppgav Expressen ca 400 000 sålda skivor. Han fick även en singeletta med "En midsommarnattsdröm" från 2005. Utöver det har han vunnit flera svenska priser, bland annat olika kategorier av Grammis och Rockbjörnen, men även Årets göteborgare och Lisebergsapplåden.


Håkan Hellström är son till Björn och Christina Hellström och växte upp på Nitaregatan i Ekebäck i Västra Frölunda i Göteborg tillsammans med sin äldre bror Tomas (född 1971), numera professor i filosofi i Lund. Hellström gick i Dalaskolan i Ekebäck fram till årskurs 6, varefter han började på Göteborgs högre samskola. Hellström gjorde inte värnplikt på grund av skolios.


Hellström var med och bildade bandet Broder Daniel under skolåren, då han, Henrik Berggren med flera gick på Göteborgs högre samskola. Han spelade då trummor i bandet men hoppade av 1995. Två veckor senare fick Broder Daniel skivkontrakt med EMI. Hellström spelade i stället trummor i ett annat Göteborgsband, Honey Is Cool, med vilket han spelade in två skivor, Focky Focky No Pay och Crazy Love. Han sjöng också vid den här tiden i bandet Påvels. När Broder Daniels gitarrist Johan Neckvall hoppade av och basisten Theodor Jensen tog över gitarren passade Hellström på att ta över basen.


1998 släppte Broder Daniel albumet Broder Daniel Forever. Albumet blev en succé med draghjälp från filmen Fucking Åmål, vars soundtrack innehåller låtarna "Whirlwind" från albumet Broder Daniel Forever och "Underground" från föregångaren Broder Daniel. Sedan hördes inte mycket från någon av medlemmarna på ett tag och Håkan Hellström började jobba med lite solomaterial. Under sommaren 2000 spelade Hellström på Göteborgskalaset och Emmabodafestivalen, och Sveriges Radio P3 började spela hans första singlar.


Hellström premiärspelade med eget band på Restaurang Trädgårn den 26 maj 2000 som förband till Caesar's Palace.


Hellström blev känd för en större publik hösten 2000 när han slog igenom med låten "Känn ingen sorg för mig Göteborg". Hans första album med samma namn utgavs i oktober och kom att bli en succé, både försäljnings- och kritikermässigt. Förutom debutsingeln innehöll den ytterligare tre singlar, "Ramlar", "En vän med en bil" och "Nu kan du få mig så lätt" som alla betraktas som klassiker. Skivans sound har influenser från flera håll: The Smiths, The Jam, Morrissey, Eldkvarn, The Stone Roses, Bruce Springsteen och Remmy Ongala tillhör de främsta inspiratörerna.


Samma år gjorde Hellström ett bejublat framträdande på Allsång på Skansen, vilket introducerade honom för en ännu bredare publik. Han har varit med i Allsång på Skansen ytterligare sex gånger, 2003, 2005, 2006, 2008, 2011 och 2013. Direkt efter Allsång på Skansen 2013 fick Hellström en direktsänd timme vid Sollidens scen. Besöksantalet räknades till drygt 26 000 vilket var den största publiksiffran på allsången sedan 2006.


I början av 2002 släppte han EP:n Luften bor i mina steg där han tolkade fyra visor; "Trubbel", "Äntligen på väg", "Visa vid vindens ängar" och "Jag ger dig min morgon".


Inför nästa album reste han med sitt band till Rio de Janeiro. Där tillbringade de många nätter på stadens sambaskolor. I Rio gjorde Håkan Hellström ett resereportage för TV4:s När & fjärran. Som guide i Rio de Janeiro fick han Natalie Davet som senare blev hans sambo. Det är så jag säger det släpptes i oktober 2002 och mottogs bra hos kritiker och publik. Skivan hade en tydlig prägel från Brasilien. Singlarna "Kom igen Lena!", "Den fulaste flickan i världen" och "Mitt Gullbergs kaj paradis" blev alla stora hits på Trackslistan.


Efter den andra skivan dröjde det ända till i februari 2005 innan det tredje albumet, Ett kolikbarns bekännelser, släpptes. En skiva som delvis går ifrån Håkans tidigare sound, men ändå har tydlig Håkan-prägel. I slutet av 2005 kom Nåt gammalt, nåt nytt, nåt lånat, nåt blått som Hellström kallar uppsamlingsalbum. Albumet tillägnades det uppmärksammade fallet med den trettonåriga pojken Måns Jenninger som begick självmord efter att ha varit utsatt för mobbning i flera år.


I december 2005 fick Hellström och sambon Nathalie Davet en son. Håkan Hellström fick en grammis 2006 för bästa manliga artist. 2007 tilldelades han årets Taubestipendium.


Sven-Bertil Taube - som Hellström jobbat tillsammans med - säger om hans viskonst: "...; vissa hävdar att han sjunger falskt, men han vet precis vad han gör. Håkan koncentrerar sig på det väsentliga, på glädjen och inlevelsen. Hans kärlek till visan är äkta - och det känner publiken i sitt hjärta."


Den 7 augusti 2007 meddelades det att Hellström har påbörjat att spela in en ny skiva. Björn Olsson och Jocke Åhlund producerade albumet För sent för Edelweiss som släpptes 26 mars 2008. Första singeln "För en lång lång tid" släpptes 5 mars samma år. Låten blev nummer tre på Trackslistans årslista för 2008 och Håkan själv bästa manliga soloartist. Den 2 september 2008 fick han sitt andra barn, Julius. På P3-guldgalan i januari 2009 fick han guldmicken för 2008 års bästa liveakt.


Hellströms gitarrist Daniel Gilbert spelade under tidigt 2009 in låten "The Damned Citylights" till sin flickvän. När Håkan fick höra den skickade han den sedan till sin A&R Isse Samie. Daniel Gilbert fick senare samma år fick släppa sin första soloskiva, New African Sports, Soul Café Club No 1.


Den 23 juni 2010 gavs samlingsalbumet Samlade singlar 2000–2010 ut, med Hellströms samtliga 17 singlar från starten fram till dess. I samband med 10-årsjubileet gavs även en begränsad upplaga av en 7-tums vinylversion av singeln ”Känn ingen sorg för mig Göteborg” ut. Under sommaren 2010 gjorde Håkan en unik konsert vid festivalen Way Out West i Göteborg där han spelade hela sin debutskiva. Den 11 september 2010 släpptes den nya singeln, "Saknade te havs"/"River en vacker dröm", som digital nedladdning. Singeln består av två A-sidor, båda hämtade från Hellströms sjätte album, 2 steg från Paradise, som släpptes den 13 oktober samma år. Uppföljarsingeln "Jag vet vilken dy hon varit i" blev Hellströms debut på Svensktoppen.


Under våren och sommaren 2011 gjorde han en stor turné i Sverige, Norge och Danmark, där han bland annat gästade Göteborg och Slottsskogsvallen den 4 juni 2011. 19 842 personer kom på spelningen, vilket gjorde denna spelning till en av hans största. Denna spelning genererade fem getingar i GT/Expressen, och bjöd på både fyrverkerier samt Tomas von Brömssen som gästartist. Den 5 juli 2011 deltog Hellström för sjätte gången i Allsång på Skansen.


Den 10 augusti 2011 hade biografen Draken i Göteborg premiärvisning av dokumentärfilmen 2 steg från Håkan, en dokumentär som kretsar kring Hellström, rollen som idol och mediehysterin runt honom. Filmen är regisserad av Björn Fävremark, Torbjörn Martin och John Boisen, och släpptes på dvd den 2 november.


Hösten 2012 meddelade Hellströms gitarrist Daniel "Hurricane" Gilbert att han efter 13 år i bandet lämnar sin plats som gitarrist och Håkans högra hand. Hellström och Gilbert har backat varandra ända sedan de 1989 bildade Broder Daniel och båda menade i intervjuer att det handlade om leda på varandra musikaliskt. Gilbert sade att de musikaliskt gått åt olika håll men fortfarande är vänner och båda har påpekat att det inte är omöjligt att de hittar tillbaka till varandra. Redan 2009 släppte Daniel Gilbert sin första soloskiva, och trots att han då i en intervju med Aftonbladet sa att han var "Håkans för evigt och evigt" bestämde han sig för att satsa på sin solokarriär.


Den 22 januari 2013 meddelade Håkan Hellström i en intervju med Aftonbladet att hans sjunde album, med titeln Det kommer aldrig va över för mig, skulle släppas den 17 april. Skivan gjordes i samarbete med låtskrivarna Björn Olsson och Johan Forsman samt producenten Måns Lundberg.Titelspåret "Det kommer aldrig va över för mig" recenserades av Expressen den 11 mars och släpptes som första singel den 15 mars. I artikeln skrev recensenten Annah Björk att "Singeln är byggd på ett mer producerat sound jag associerar till 80-talets radiohits. En synth har tagit gitarrens plats och spelar melodislingorna basen ligger långt fram och gitarrljuden hackas fram på ett sätt som brukar signeras U2-gitarristen The Edge.".


I ovan nämnda intervju med Aftonbladet blev det också klart att Mattias Hellberg (från Nymphet Noodlers, Nationalteatern och soloartist) ersätter Gilbert som gitarrist i Håkans kompband. De enda som Håkan Hellström kunde tänka sig i bandet var Mattias Bärjed (från The Soundtrack of Our Lives), som redan innan medverkat på en rad studioinspelningar med Hellström, och Mattias Hellberg. Efter ett gästinhopp med Mattias Hellberg på Sticky Fingers i Göteborg valde Håkan att försöka värva denne till sitt band.


2012 meddelades det att regissörerna Måns Mårlind och Björn Stein arbetade med en film baserad på Håkan Hellströms musik och texter. Filmen med titeln Känn ingen sorg hade premiär i juli 2013. Den utspelar sig i Göteborg och har Adam Lundgren i huvudrollen som den musikaliske Pål. Cilla Jackert har skrivit manus och Hellström själv syns i rollen som en cameo.


På Rockbjörnen den 28 augusti 2013 gjorde Hellström hattrick och tog hem björnar för både Årets svenska låt, Årets svenska konsert och Årets manliga liveartist. Samma höst spelade Hellström in duetten "Hela huset" tillsammans med Veronica Maggio som släpptes på Maggios fjärde album Handen i fickan fast jag bryr mig den 4 oktober. Den 17 januari 2014 publicerades även en musikvideo till låten med båda musikerna medverkande.


Den 7 juni 2014 var det planerat att Hellström skulle uppträda på Slottsskogsvallen, likt året innan, men eftersom trycket på biljetterna blev för stort flyttades konserten till Ullevi. Enligt Hellström blev konserten på Ullevi "hans absoluta peak". Under konserten uppträdde olika gästartister som Veronica Maggio, Kapten Röd, Freddie Wadling, Adam Lundgren och Tomas von Brömssen tillsammans med Hellström. Han framförde totalt 29 låtar och fick fem av fem fyrar av Göteborgs-Posten. Publiken bestod av 69 349 människor, vilket gjorde konserten till den största i Norden någonsin.


I december 2014 släpptes livealbumet Håkan boma ye! på nya etiketten Woah Dad!. Albumet innehåller en konsert från Nya Ullevi i Göteborg den 7 juni 2014. Det gick direkt in på albumlistans förstaplats och blev även Grammisnominerad.


Hellströms texter behandlar ämnen såsom kärlek, vemod och utanförskap, och låtarna utspelar sig ofta i Göteborgsområdet där också flera av hans musikvideor är inspelade. Anspelningar och kopplingar till droger förekommer också i några av hans texter som exempelvis i låten "En midsommarnattsdröm" och "Känn ingen sorg för mig Göteborg". Hellström har även medgivit att han i sina yngre dagar "testat det mesta". Två återkommande karaktärer som nämns i Hellströms texter är Lena och Eva.


Hellström är känd för att låna friskt från sina idoler som Morrissey, Bob Dylan och Plura främst i textförfattandet. Som exempel kan nämnas textraden "Kom, kom, atombomb" i låten "Atombomb" på Känn ingen sorg för mig Göteborg, som kommer från Morrisseys "Everyday Is Like Sunday" ("Come, Come, Nuclear Bomb"). Även textraden "Kom, kom, armageddon" är en del ur samma låt. Namnet på Håkans studioalbum "Två steg från paradise" är taget ifrån det amerikanska bandet "Two steps from hell" där hell har bytts ut mot paradise, och Hellströms hitsingel "Det kommer aldrig va över för mig" sägs vara lånad av Johnossis "Dead End".


När singeln "Kom igen Lena!" släpptes i oktober 2002 ansågs musiken i b-sidespåret "När jag ser framåt" ligga allt för nära Andrew Lloyd Webbers "Pie Jesu". Singeln drogs tillbaka, och kom sedan ut i en ny version med en annan låt som b-sida.


Två av Hellströms singlar är även fria översättningar av engelskspråkiga låtar; "13" är en svensk tolkning av Big Stars "Thirteen", och "Saknade te havs" ursprungligen. en låt av Johan Holmlund (alias Flowers in the air), kallad "Lost at Sea" Även "Dom dimmiga dagarna" är en översättning av The Plans låt "Foggy Days".










Magnus Uggla

Magnus Uggla, Kung för en dag på Spotify

Uggla Box

Kung för en dag

Magnus Uggla, Jag och min far på Spotify

Allt som ni gör kan jag göra så mycket bättre

Jag och min far

Magnus Uggla, Dansar aldrig nykter på Spotify

Uggla Box

Dansar aldrig nykter

Per Allan Magnus Claësson Uggla, född 18 juni 1954 i Engelbrekts församling på Östermalm i Stockholm, är en svensk artist och författare av samtidssatiriska sångtexter. Han slog igenom med låten "Varning på stan" 1977 och har totalt givit ut 17 studioalbum.


Magnus Uggla tillhör den svenska adliga ätten Uggla, med nummer 100 på Riddarhuset. Han är son till patenträttsrådet Claës Uggla (1916–2000) och musikdirektören Madeleine Thiel (född 1920), dotter till kompositören och filmproducenten Olof Thiel och barnbarn till bankmannen och konstsamlaren Ernest Thiel. Modern är kusin med Povel Ramels änka Susanna Ramel. Magnus Uggla växte upp med sina två äldre bröder Gabriel (född 1944) och Johan (1951–1998).


Magnus Uggla är sedan 1990 gift med Louise Uggla. Tillsammans har de barnen Agnes (född 1990) och Ruben (född 1996). Uggla har också dottern Emelie (född 1979) från ett tidigare förhållande med fotomodellen Ann Furelid.


Uggla startade sitt första band 1968 med sina grannar i Nacka. Namnet på bandet var JUSO, vilket var en förkortning av medlemmarnas efternamn. JUSO spelade hårdrock med influenser av bland annat Black Sabbath. Bandet gjorde en handfull misslyckade spelningar på ungdomsgårdar i Stockholm. En gång bad ungdomsgårdsledaren dem att sluta spela, de skulle få fullt betalt ändå. JUSO splittrades när Ugglas föräldrar skilde sig och han flyttade till innerstaden med sin far. Resten av bandet startade dock nytt, men under namnet Alexander Lucas och var under en tid framgångsrika i Stockholm.


Ugglas tidiga musik visade på starka influenser av engelsk punk och rock med inslag av synthpop och symfonirock. Han debuterade 1975 med albumet Om Bobbo Viking. Efter att ha sett The Clash på Gröna Lund gick han hem och skrev en ny skiva som skulle bli hans stora genombrott. År 1977 släppte Uggla albumet Va ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt, vilket föranledde Kaj Kindvall att i radioprogrammet Poporama kalla honom "Sveriges första punkrockare". Detta var dock en etikett som Uggla själv tog avstånd ifrån. Året efter, 1978, spelades en ny skiva in. Succén med de båda albumen ledde till att han tillsammans med några andra musiker 1979 bildade bandet Magnus Uggla Band och de ställde upp i den svenska Melodifestivalen 1979 med melodin "Johnny the Rocker", där bidraget dock slutade sist med 22 poäng.


Mellan åren 1977 och 1979 samt 1981 försökte han slå igenom på den internationella marknaden med engelska översättningar på låtarna "Hallå" ("Hello"), "Varning på stan" ("Hit the Girls on the Run"), "Vittring" ("Everything You Do"), "Asfaltbarn" ("Concrete Kid"), "Vår tid 1977" ("Body Love"), "Jag vill inte tillbaks" ("Ain't About to Go Back") och "Skandal bjotis" ("Scandal Beauties"). Singlarna släpptes i Storbritannien, Spanien, Tyskland och USA men sålde inget vidare.


Under 1980-talet utvecklades Ugglas musik mot pop. Med albumet Välkommen till folkhemmet (1983) tog Uggla in satiren i musiktexterna, vilket kom att bli hans kännemärke. År 1991 tilldelades Uggla Karamelodiktstipendiet av sin mors kusins make Povel Ramel och medverkade senare i dennes revy Knäpp igen. Under 2000-talet har Uggla återgått till en mer rockig framtoning. Han gjorde den officiella VM-låten "Vi ska till VM" för fotbolls-VM 2002. Under 2001 turnerade Uggla med The Ark och Håkan Hellström och i mitten av 2005 turnerade han tillsammans med Lena Philipsson och Darin Zanyar. År 2006 tolkade han kupletter av sin förebild Karl Gerhard med albumtiteln Ett bedårande barn av sin tid.


Magnus Uggla deltog i Melodifestivalen 2007, med bidraget "För kung och fosterland", som gick vidare till andra chansen, men missade att ta sig till finalen i Globen i duellen mot Sonja Aldéns "För att du finns". År 2008 medverkade Uggla i en egen tv-serie där han och hans gitarrist samt kapellmästare, Martin Hedström, åkte runt i Sverige och letade medlemmar till sitt rockband. Serien hette Var fan är mitt band?, och visades i SVT1 åtta fredagar i rad under perioden 4 april-23 maj 2008. År 2009 kom uppföljaren Var fan är min revy? där han istället letade efter folk till sin revy.


2012 deltog Uggla som coach i TV-programmet The Voice Sverige tillsammans med Carola Häggkvist, Petter och Ola Salo. Samma år medverkade han i TV-programmet Så mycket bättre.


Under hösten 2013 och våren 2014 uppträdde Uggla med den specialskrivna krogshowen Magnus den store på Rondo i Göteborg.


Magnus Uggla studerade vid Calle Flygare Teaterskola i mitten av 1970-talet, men blev ganska snabbt relegerad efter att ha försovit sig och kommit bakfull till en generalrepetition. År 1977 fick han en biroll i Jonas Cornells film Bluff Stop där han spelade den skoltrötta grabben Vincent. 1983 spelade han en roll som den homosexuelle klubbägaren Kristoffer i Staffan Hildebrands film G - som i gemenskap. År 1985 spelade han en biroll som butiksägaren Schyll i Hasse Alfredsons Falsk som vatten.


Sedan dröjde det ända till år 2000 då Uggla spelade sig själv som psykiatriker i Stockholmsfilmen Sex, lögner och videovåld. Uggla har också ställt upp i många radio- och teaterpjäser, bland annat i Tiggarens opera (1999) tillsammans med bland andra Sven-Bertil Taube. Under hösten och vintern 2008 var Uggla även aktuell i revyn Uggla, Rheborg, Ulveson som spelades på Cirkus i Stockholm.






GOTHENBURG HORSE SHOW

Göteborg Horse Show är en årlig internationell hästtävling som hålls på våren i Scandinavium i Göteborg, Sverige, sedan år 1977. År 2006 kom 82 593 besökare till Göteborg Horse Show, vilket var nytt publikrekord för en fyradagarstävling. Idén till tävlingen föddes av Pehr G. Gyllenhammar och chefen för det nybyggda Scandinavium Bertil Rönnberg, Gyllenhammars egen klubb Göteborgs fältrittklubb tackade nej till att vara med och arrangera tävlingarna, men Clarebergs ridklubb valde att ställa upp. Inkomsterna från det första året använde klubben för att bygga sig ett nytt ridhus. Fram till och med 2013 hade tävlingarna lockat totalt 2,5 miljoner besökare.


Sedan 1978 har tävlingen varit en deltävling i världscupen i hästhoppning. Redan 1979 fick arrangera finalen i världscupen. Åren 1979, 1982, 1984, 1986, 1988, 1991, 1993, 1995, 1997, 1999, 2001, 2008 och 2013 har man arrangerat finalen i världscupen. 2011 vann nykomlingen Angelica Augustsson på stoet Mic Mac du Tillard överraskande sin första världscupseger framför namnkunniga ryttare som Ludger Beerbaum till hemmapublikens förtjusning.


Åren 1992, 1994, 1996, 1998, 1989 och 2003 har man arrangerat finalen i världscupen i dressyr. 1998 vann Louise Nathhorst på Walk on Top världscupfinalen i Scandinavium.


























Melodifestivalen

Melodifestivalen (även Mello, Schlagerfestivalen, Schlager-SM eller Svenska Melodifestivalen) är en återkommande svensk musiktävling, anordnad av Sveriges Television. Tävlingens vinnare blir Sveriges bidrag till den europeiska musiktävlingen Eurovision Song Contest (ESC). Sedan 1958 har Sveriges artist och bidrag till Eurovision Song Contest valts ut genom en nationell final, med undantag för åren 1964, 1970 och 1976. Dessa tre år avstod Sverige deltagande i ESC av olika skäl. Den nationella finalen har sedan 1967 gått under namnet Melodifestival, som år 2001 ändrades till Melodifestivalen. Programmet är ett av Sveriges mest sedda. Rekordet sattes 2006, då finalen hade 4 242 000 tittare.


År 2013 var det det fjortonde året i följd som programmet blev årets mest sedda. Alla dessa var finaler inklusive år 2000 och 2001 som ännu inte hade deltävlingar. År 2014 bröts den sviten då det mest sedda programmet blev Kalle Anka på julafton.


I Eurovision Song Contest tillhör Sverige de länder som nått störst framgång med sex stycken vinster, en andraplacering och sex stycken tredjeplaceringar (inga semifinaler inräknat). Utöver detta har Sverige kommit på sistaplats i två finaler och dessutom missat en finalplats genom kvalificeringsheat en gång. Sverige är också ett av de länder som tävlat flest år i ESC och ligger för närvarande på delad sjunde plats (med Spanien) på totalt 55 deltagandeår.


Under en period hade Sveriges Television återpublicerat tidigare Melodifestivalsfinaler och även deltävlingar och Andra chansen åren 2002-2005 i sitt i Öppet arkiv. De finaler som då publicerades sändes 1960, 1977, 1978, 1982, 1985, 1987-1990, 1992-1994, 1996-1998 samt 2000-2005. I maj 2016 valde Sveriges Television, av rättighetsskäl, att inte längre tillhandahålla en stor del av finalerna. De finaler som är kvar i Öppet arkiv är finalerna åren 1960, 1974, 1975, 1979, 1980, 1983, 1984, 1986, 1991, 1995 och 1999. Samtliga deltävlingar och Andra chansen försvann i och med denna avpublicering.


Melodifestivalen är en svensk musiktävling som utser Sveriges artist och bidrag till den europeiska musiktävlingen Eurovision Song Contest. I Eurovision Song Contest har Sverige lyckats väl varför den svenska uttagningen alltid har varit populär och lockat stora tittarskaror. Intresset för den svenska uttagningen har ökat markant efter år 2002, då man gjorde om tävlingen med deltävlingar, uppsamlingsheat och final. Efter varje gång Sverige har vunnit har man stått värdland. Av ekonomiska skäl har den svenska uttagningen därför dessa år ofta blivit nedbantad, möjligen undantagen Melodifestivalen 2013, där Sveriges Television behöll ursprungsformatet med deltävlingar och uppsamlingsheat innan finalen hölls. Uttagningen har även blivit nedbantad andra år och då med anledning av dålig ekonomi.


Tävlingen anordnas av Sveriges Television (som fram till 1979 hette Sveriges Radio-TV) någon gång under perioden januari–mars varje år. De år som Sverige inte har ställt upp i tävlingen har ingen festival arrangerats eftersom tanken med tävlingen är att vinnaren ska åka till det land som det året arrangerar ESC och där tävla för Sverige. Totalt har Sverige missat fem år i Eurovisionen: två gånger för att man gjorde debuten på det tredje ESC-året och tre gånger (1964, 1970 och 1976) av egen fri vilja. 1964 kunde man inte deltaga på grund av en artiststrejk, 1970 bojkottades tävlingen av Sverige och fem andra länder eftersom man tyckte att det var oschysst att fyra länder hade kunnat dela på vinsten året innan, och 1976 avstod Sverige tävlan av ekonomiska skäl.


Melodifestivalerna är det genom tiderna mest sedda underhållningsprogrammet i Sveriges Television och det är mycket vanligt att populära bidrag från Melodifestivalen dyker upp på Svensktoppen strax efter Melodifestivalen. Under 2000-talets första decennium har de blivit allt vanligare även på Trackslistan och försäljningslistan. Melodifestivalen har också varit ett startskott för många artisters framtida musikkarriärer för såsom Lena Philipsson, Carola Häggkvist och Charlotte Perrelli, liksom för skivbolagsdirektörer som Bert Karlsson. Sedan år 2002 är Christer Björkman anställd av Sveriges Television som tävlingsproducent/exekutiv producent för programmet. Han anställdes på SVT då tävlingen skulle få ett helt nytt Sverigeturneringsformat, som man haft sedan dess. Innan dess hölls varje års tävling i en enda finalkväll även om man under några år hade semifinaler innan en final hölls.


Sverige har medverkat i Eurovisionen sedan slutet av 1950-talet och uttagningsformerna har varierat över tiden. Det har hänt att man övergått till en ny metod för att sedan återgå till den tidigare metoden igen. Den vanligaste metoden har varit en enda finalkväll med ett antal tävlande bidrag. Vissa år var finalkvällen då uppdelad i två omgångar, där jurygrupper fick rösta vidare ungefär halva startfältet till en superfinal, även om man under många års tid bara hade en enda omgång. Under de två första åren användes ett semifinalsystem innan finalen höll och detta system återanvändes delvis till 1971 års tävling.


År 2002 gjordes konceptet om så att tävlingen utökades dramatiskt. Istället för att bara ha en enda finalkväll med cirka tio bidrag lades det till fyra deltävlingar och därefter ett uppsamlingsheat innan finalen skulle hållas. Systemet innebar att antalet bidrag ökades till 32 stycken med åtta bidrag per deltävling. Från varje deltävling röstas ettan och tvåan till finalen, medan trean och fyran får en ny chans i uppsamlingsheatet, kallat Andra chansen (sedan 2004). Från uppsamlingsheatet går sedan ytterligare två bidrag till finalen. År 2015 har konceptet gjorts om något där antalet tävlande bidrag har minskat, från 32 till 28 stycken. Dessutom går fyra bidrag vidare från Andra chansen till finalen, vilket gör att 12 bidrag tävlar i finalen.


Tävlingen har alltid arrangerats under perioden januari–mars, dock med undantag för de semifinaler som arrangerades inför 1959 och 1960 års tävling samt den s.k. webbjokertävlingen som arrangerades inför 2010-12 års festivaler. Dessa hölls istället några månader före den riktiga festivalen, som hölls på våren. Det tidigaste datumet en Melodifestival har arrangerats på var den 19 januari (2002) och det senaste var 31 mars (1991). Sedan år 1967 har tävlingen kallats för Melodifestival eller Melodifestivalen (det senare sedan 2001). Innan dess kallades tävlingen för Schlagertävlingen (1958), Säg det med musik: Stora schlagertävlingen (1959), Eurovisionsschlagern, svensk final (1960–1963) och Svensk sångfestival (1965–1966). Att festivalen alltid arrangeras så tidigt på våren har att göra med EBU-regler, som bestämmer att före ett visst datum ska alla tävlande ESC-länder ha valt artist och bidrag. Detta datum varierar från år till år beroende på när Eurovision Song Contest kommer att äga rum.


Levande orkester användes åren 1959–1963, 1965–1969, 1971–1975, 1977–1984 och 1987–2000. Åren däremellan har Sverige inte deltagit, med undantag för åren 1985–1986, då man inte använde orkester av ekonomiska skäl. Från och med år 2001 har inte orkester används till förmån för det så kallade "singback"-systemet, vilket innebär att musiken ligger förinspelad på band. Regeln har dock alltid varit att all huvud- och körsång ska göras live utan undantag. Sedan år 2009 får dock även körsång vara förinspelad på band, vilket dock inte är tillåtet i Eurovisionen. Därför har Sveriges Television som regel att körsången måste kunna göras live om ett sådant bidrag skulle vinna Melodifestivalen. Antalet personer på scenen har också ökat markant, då reglerna för detta också har förändrats. I Eurovision Song Contest är det bara tillåtet att ha sex personer på scenen (artister, bakgrundssångare och dansare) per bidrag, vilket det också länge var i Sverige. Sedan 2009 tillåts dock åtta personer på scenen per bidrag, även om samma regel för körsång finns för vinnande bidrag som har för många människor på scenen.


Röstningssystemet i tävlingen har varierat från år till år, då Sveriges Television gång på gång ändrat systemet för hur man ska kora vinnaren. Under alla år som man arrangerat tävlingen har det i stort sett alltid varit jurygrupper som fått avgöra tävlingarnas utgång, dock med undantag vissa år.


Semifinalerna för Melodifestivalen 1959 och finalen för Melodifestivalen 1962 avgjordes enbart med hjälp av poströster.


Under sändningen av finalen 1993 avslöjades det mitt i direktsändningen att TV-tittarna skulle få avgöra den finalens andra röstningsomgång med hjälp av telefonröstning, vilket dock skrotades till året därpå.


Från år 1999 och fram tills idag (2018) delar juryn och publiken ut hälften av poängen var i finalerna. Publiken har då röstat med telefon och SMS (sedan 2006).


Sedan delfinaler infördes år 2002 är det tittarna som har avgjort genom telefonröstning vilka bidrag som kvalificerar sig vidare till uppsamlingsheat och final. Ett system med jury under Melodifestivalen 2005 togs bort under pågående tävling.


Från uppsamlingsheatet har tittarna också makten att avgöra finalisterna (genom telefon- och SMS-röstning), även om det första året (2002) avgjordes helt av en jury.


I 1965 infördes systemet med att låta elva regionala jurygrupper, som fick representera varsin stad från norr till söder, vara med och rösta. Detta har många år efteråt använts som jurymall. På grund av att antalet jurygrupper varit olika har också poängsystemet sett olika ut. Sedan Eurovisionen införde en fast poängsumma (1–8, 10 och 12 poäng) år 1975 har Sveriges Television till och från använt den som typ av mall och justerat den något.


I finalen har jurygrupperna varit sammansatta på olika sätt under olika år. Fram till 2009 har de representerat olika svenska städer, olika åldersgrupper med mera. När telefonröstning från tittarna fick större genomslag har jurygruppernas sammansättning inte alltid presenterats lika ingående för tittarna.


Från 2009 har jurygruppsbiten förändrats då Sveriges Television valde att satsa mer internationellt i juryröstandet. Då användes en internationell jury som en tolfte jurygrupp i finalen, men denna jury deltog även i deltävlingarna där de fick utse en elfte finalist. Denna jurygrupp utökades sedan året därpå, då Sveriges Television strök sex svenska städer till förmån för lika många tävlande ESC-länder som fick agera jurygrupper. Sedan år 2011 är det endast tävlande ESC-länder som agerar jurygrupper i den svenska finalen. Jurygrupperna delar dock fortfarande ut lika många poäng som publikens telefon- och SMS-röster, som sedan samma år delas ut procentuellt utifrån hur många röster varje bidrag har fått. Eftersom jurygrupperna och publiken delar ut samma totalpoäng (473 poäng vardera) får ett bidrag som får 10 procent av telefonrösterna 10 procent av de 473 tittarpoängen, poäng som avrundas uppåt till närmaste heltal. På senare år gör juryerna sin avläggning under generalrepetitionen kvällen före den direktsända finalen äger rum. Jurygrupperna får instruktioner att "försöka hitta ett bidrag som kan få en topplacering i ESC".


I Melodifestivalen 2015 infördes möjligheten att "hjärtrösta" genom en mobilapplikation under varje bidrags liveframträdande, men på grund av tekniska problem räknades dessa inte i finalen det året. Dessa röster var till skillnad från telefon/SMS-rösterna kostnadsfria men vägde lika tungt som övriga röster. Flera röstningsrekord slogs efter att den möjligheten infördes. Hjärtrösterna utjämnade skillnaden mellan publikens poäng på bidragen och minskade därmed publikens inflytande över slutresultatet i förhållande till inflytandet från de internationella jurygrupperna vars poäng hade en större spridning. SVTs Gustav Dahlander kommenterade 2017 att "Mycket ska alltså till för att ett bidrag som är en klar favorit hos jurygrupperna inte ska vinna." Aftonbladets Markus Larsson skrev att "Appen gör framför allt att publikens röster blir mindre värda". Sedan införandet av hjärtrösterna är det alltså artisternas framträdanden under repetitionen kvällen före finalen som kan tillmätas störst betydelse för utgången av tävlingen.


I Melodifestivalen 2017 var standardavvikelsen för juryrösterna 28,7 medan den för publikrösterna endast var 9,12.


Fram till år 2001 var alla bidrag som tävlade i Melodifestivalen tvungna att framföras helt på svenska. Undantagsvis lades dock till en fras på något annat språk, såsom "Decibel, you're gonna be a star" eller "We are all the winners, we are all the best". I Eurovision Song Contest fick bidragen framföras på valfritt språk under större delen av 1970-talet och de svenskspråkiga vinnarna av Melodifestivalen översattes då ibland till engelska, exempelvis när ABBA:s "Waterloo" vann i Brighton 1974. Reglerna ändrades dock vid 1970-talets slut och varje land skulle framföra landets modersmål. De svenska bidragen förblev då svenskspråkiga i ESC-finalen fram till 1999 då regeln om valfritt språk återinfördes. Sedan dess har de svenska bidragen uteslutet sjungits på engelska i Eurovision Song Contest, vilket även gäller Sveriges bidrag år 1999–2001, som alltså vann innan språkregeln upplöstes i den svenska uttagningen. Även efter att språkregeln upphörde i svenska Melodifestivalen har samtliga bidrag som vunnit på svenska, såsom Lena Philipssons "Det gör ont" från 2004 och Carola Häggkvists "Evighet" från 2006, översatts till engelska.


När Sveriges Television gjorde om Melodifestivalen år 2002 passade man även på att göra om språkregeln så att alla bidrag får framföras på vilket språk som helst. Däremot väljer Sveriges Television att varje år ge plats åt cirka tio bidrag som framförs på svenska. Den siffran blir dock varje år justerad till att vissa år ha färre och andra år fler svenska bidrag.


Melodifestivalens bidrag har ofta utgjort en lokal definition av begreppet "schlager", med lättaktig pop, som gick i en glidning från inspiration av jazz och swing under 1960-talet över till inspiration av disco under 1970-talet. Efter att melodin "Waterloo" av ABBA vann 1974 gick trenden för resten av decenniet mot långsammare popballader, som de av Lasse Berghagen och Björn Skifs. Även dansband och dansbandsartister deltog med framgång. Under 1980-talet dominerades tävlingen av lättsmälta dansbands- och poplåtar, som de av Kikki Danielsson och Lotta Engberg, medan framgångarna under 1990-talet huvudsakligen gick till popballader. I samband med att telefonomröstningarna infördes 1999 blev det allt tuffare för balladerna, och musiken började gå mot "ren" pop och disco.


En viss konformism (det samtida svenska "schlager"-begreppet) fanns länge, men den började brytas när tävlingens upplägg förändrades 2002 och fler artister, grupper och bidrag som tidigare betraktats som för tävlingen alltför "udda" började nå större framgång och uppmärksamhet, bland annat Brandsta City Släckers med sin trallvänliga och humoristiska rock, Sarek, Nordman med sin etnopop samt The Ark med sin glamrock. I början av 2000-talet har även andelen elektroniska instrument i låtarna ökat, då liveorkestern avskaffats.


"Vi brukar ju aldrig tala om exakt vad ett program kostar. Det är en princip vi hållit i
många, många år. Det här är småpengar jämfört med kvalificerad drama.
Jämför det med en dramaserie på tre avsnitt."
— Eva Hamilton i Ekots lördagsintervju 15 mars 2008.


Ekot: Hur gör ni för att inte bli en del av ?
Hamilton: Våra avtal är ju tillgängliga för Granskningsnämnden. Vi har haft konsulter
inne som har tittat hur avvägningen ser ut. Om den verkar korrekt eller inte.
— Eva Hamilton i Ekots lördagsintervju 9 mars 2013.


Sveriges Television hade 2015 ännu inte öppet redovisat hur mycket det kostar att arrangera en Melodifestival. År 2008 fick Sveriges Televisions dåvarande verkställande direktör Eva Hamilton frågan i Ekots lördagsintervju och besvarade då endast med att kostnaden kunde jämföras i storlek med Expedition Robinson eller en dramaserie i tre delar. Fem år senare intervjuades Hamilton återigen i Ekots lördagsintervju och sade vid detta tillfälle att "Nettokostnaden för licensbetalaren för ett avsnitt av melodifestivalen är två miljoner kronor. Det är ungefär vad ett kvalificerat nöjesprogram kostar om vi spelar in i en studio i Stockholm."


Trots hemlighetsmakeriet kring tävlingen har både tidningarna Resumé och Aftonbladet kunnat visa på uppskattningar till kostnader för tävlingen. Inför festivalen 2013 avslöjade Aftonbladet hur Sveriges Television genom att 2002 göra Melodifestivalen till en samproduktion kunde kringgå lagen om offentlig upphandling. Live Nation, som sköter sponsringen och de kommersiella rättigheterna, uppgavs betala omkring tjugofem miljoner kronor för rätten att få använda varumärket Melodifestivalen och arrangera de sex tävlingarna. Turnébolaget Blixten & Co sköter logistiken. År 2013 framförde två riksdagsledamöter, Carl-Oskar Bohlin och Lars Beckman, i en debattartikel på Resumé krav på att Sveriges Television skulle ha ökad transparens och öppenhet, det vill säga att Sveriges Television borde redovisa sina kommersiella intäkter för Melodifestivalskonceptet. I tabellen nedan visas de beräkningar som har gjorts, siffror som ej har bekräftats av Sveriges Television i sin helhet.


1 100 000 besökare på 18 galor, två genrep och sändning på varje ort.
2 150 000–175 000 biljetter.
3 Med stöd av uppgifter i Resumé, Aftonbladet, SvD Näringsliv, Dagens samhälle
Till detta kommer kostnader som kommunerna har som inte kommer i denna budget. Varje kommun där en deltävling hålls får en kostnad på runt 2 miljoner. Stockholm och Solna har dock mindre kostnad eftersom dessa kommuner inte vill lägga lika mycket. Finalen är ändå i Stockholm/Solna eftersom SVT vill ha den där.


Kommunernas kostnader kan bli sekretessbelagda för att inte andra kommuner ska få veta hur mycktet en stad har betalat. Enligt avtalet som kommunerna tecknar måste de bjuda på en välkomstfest. På välkomstfesten kan journalister, SVT:s representanter och artister bjudas på drinkar, mat, vin och underhållning.


Varje nummer tilldelas en pott av SVT. 2015 rapporterade SVT:s Kulturnyheterna att SVT, enligt Aftonbladet, bjöd varje nummer på två körsångare och två dansare. Artisterna fick 12500 kronor och ytterligare 75000 kronor för specialeffekter och rekvisita. Utöver det tillåts artisterna att själva lägga till pengar. Danny Saucedos framträdande av "Amazing" uppgavs kosta en kvarts miljon. Andra nummer som har lyfts fram som dyra är Charlotte Perrellis "The Girl" och Sean Banans "Copacabanana".


Delar av intäkterna från telefonröstningen går till välgörande ändamål. Finalen av Melodifestivalen 2009 sågs av 3,59 miljoner tittare, det inkom 1,75 miljoner röster och 3,46 miljoner gick till Radiohjälpen. Uppgifterna har använts för att uppskatta att Idolfinalen 2008, som sågs av 1,6 miljoner tittare, inbringade 4,4 miljoner kronor att fördela mellan teleoperatören och TV4.


Efter varje års Melodifestival släpps en samlingsskiva med de bidrag som var med i det årets tävling. Det skivbolag som får rätten att ge ut samlingsskivan är det skivbolag som har fått med flest bidrag av de 32 som fått tävla det året. Sedan år 2003 är det skivbolaget M&L Records som har fått ge ut skivan. Bolaget ägs gemensamt av Bert Karlsson och Bobby Ljunggren, som annars på varsitt håll är de bolag som skickar in flest bidrag till tävlingen. Skivan säljer i storleksordningen 200 000 exemplar med en inkomst till skivbolaget på omkring tjugofem kronor per såld skiva.


Det har sedan 2000-talets början getts ut samlingsskivor under temat "Melodifestivalen" såsom Svenska Schlagervinnarna 1958-2000 från år 2000, Absolute Schlager och Melodifestivalsfavoriter från 2007. Utöver detta har även spelet Singstar gett ut ett karaoke-TV-spel med Melodifestivallåtar, vilket släpptes under 2007.


Med internets tillkomst skapades sajter med fokus på tävlingen. En av de allra första internationella var Esctoday.com vars grundare, nederländaren Sietse Bakker, numera arbetar för EBU och ansvarar för såväl för huvudtävlingen och barntävlingen Junior Eurovision Song Contest. I Sverige finns exempelvis Poplight (före detta "Gylleneskor") som dagligdags och året runt rapporterar om vad som händer kring dessa evenemang. Poplight fokuserar dock inte bara på ESC och Melodifestivalen, utan även andra evenemang och tv-program. Den nationella uttagningen till JESC heter Lilla Melodifestivalen, som dock inte används som uttagningsform alla år.


Inför Sveriges första gång som värdland, år 1975, anordnades på privat initiativ Alternativfestivalen utan Sveriges Televisions inblandning. Den alternativa festivalen sades vara helt fri från kommersiell musik. Eftersom Sveriges Television på den tiden hade monopol på TV-sändningar i Sverige och inte ville gynna sin konkurrent, fick ingen se Alternativfestivalen i TV, utan den var endast tillgänglig för närvarande publik. Dock finns det inspelat TV-material från själva evenemanget, vilket visades i TV-programmet Reflex år 2009.


År 1994 anordnade TV3 en liknande tillställning som Alternativfestivalen hade haft 1975, dock med skillnaden att programmet liknade Melodifestivalen till stora delar. Skillnaden var dock att den korade vinnaren, Jenny Öhlund, vann en resa till Malaysia. Programmet sändes från en konferensanläggning i Karlstad dagen efter den riktiga festivalen hade ägt rum.


Nedan följer de format som tävlingen har haft sedan starten 1958. För att få mer fördjupad information om varje års tävling, exempelvis slutplaceringar för bidrag, rekommenderas att besöka det årets artikel.


1 År 1965 framfördes samtliga fem finalbidrag av samma artist, Ingvar Wixell.
2 År 1969 skulle en eventuell nordisk bojkott av ESC ägt rum, med anledning av att ESC skulle äga rum i det då fascistiska Spanien. Detta skedde dock aldrig. Inför den svenska uttagningen valdes artisterna ut på förhand.


3 1971 framfördes alla bidragen i semifinalerna av tre artister (Tommy Körberg, Sylvia Vrethammar och Family Four). Family Four vann samtliga semifinaler och fick därför framföra finalens alla fem bidrag.
4 1972 & 1974 hade Sveriges Radio-TV (Sveriges Television) valt att ha förbestämda artister.
5 1973 bestod expertjuryn även av utländska musikkritiker.
6 1975 var Göteborg första gången värd för en Melodifestival.
7 1978 sändes inte tävlingen direkt, utan spelades in på eftermiddagen innan den sedan spelades upp på kvällen.


8 1980, 1982–1986 skulle alla tävlande bidrag skickas via ett musikförlag innan de nådde SVT:s urvalsjury.
9 1983 blev det första året som Malmö fick stå värd för en Melodifestivalsfinal.
10 1985 & 1986 användes ingen orkester för att spara pengar. 1986 fick därför de tävlande bidragen framföras med hjälp av musikvideor i den första omgången och med förinspelad musik i den andra omgången.
11 1986 fick festivalen flyttas fram cirka en månad på grund av Palmemordet.


12 1993 infördes på prov telefonröstning, vilket sedan ströks och kom först att användas på heltid som ett delvis avgörande tävlingsmoment sex år senare.
13 En regel om att demoartisterna skulle vara beredda att framföra bidraget live, om SVT ville det, infördes det här året.
14 1997 skulle Peter Rangmar varit programledare, men fick avböja på grund av sjukdom. Rangmar avled den 24 maj samma år.
15 Melodifestivalen 1997 och 1998 avgjordes helt av jurydistrikten, men i Eurovision Song Contest fick tv-tittarna avgöra Sveriges poäng genom telefonröstning.


16 År 2000, som var det första året på det nya millenniet, beslöt SVT sig för att låta programmet ledas av de tio artister som under 1900-talet haft stor framgång i festivalen. Varje artist fick sedan presentera ett bidrag vardera och sedan gjorde de tio (med huskören) ett Melodifestivalsmedley.
17 När tävlingen gjordes om år 2002 infördes ett uppsamlingsheat, kallad Andra chansen, där de bidrag som blivit treor och fyror i de fyra deltävlingarna fick tävla om de två sista finalplatserna. Mellan åren 2002 och 2006 sändes detta evenemang dagen efter fjärde deltävlingen sänts, från Stockholm. Under den perioden hade man också andra programledare än huvudprogramledaren/na. Namnet Andra chansen tillkom dock först 2004. Innan dess hette tävlingen Vinnarnas val och Tittarnas val.
18 2001 blev det första året på 15 år som Sveriges Television inte använde sig av någon orkester. Sedan detta år har orkester aldrig använts i festivalen.
19 År 2004 införde SVT ett jokersystem som innebar att urvalsjuryn bara valde 28 av 32 bidrag, medan SVT själva fick fyra platser att fylla ut tävlingen med, s.k. jokrar.
20 År 2007 gjordes Andra chansen om till ett spelupplägg med dueller i kvarts- och semifinaler. Därmed blev Andra chansen en egen deltävling som hölls mellan den fjärde deltävlingen och finalen.
21 År 2008 var Kristian Luuk programledare medan Björn Gustafson höll i pausunderhållningen och Nour El-Refai intervjuade artisterna bakom scenen. El-Refai och Gustafsson blev Luuks sidekicks.
22 I deltävlingarna år 2009 användes de dueller som användes i Andra chansen redan i deltävlingarna, som en tredje och avgörande spelomgång.


23 År 2010 införde SVT en s.k. webbjokertävling, där alla människor som ej hade haft musik utgiven tidigare via skivbolag eller liknande kunde få vara med och tävla, och på så sätt få in ett allmänt bidrag i den ordinarie tävlingen.
24 Under festivalen 2010 medverkade Dolph Lundgren endast i den första deltävlingen och i finalen. Dock medverkade han i inspelade sketcher i resterande tre deltävlingar samt i Andra chansen.
25 År 2011 gjordes stora förändringar i tävlingen, då man bl.a. tog bort jokersystemet och lät urvalsjuryn bara välja halva startfältet, och därefter fick SVT välja den andra halvan samt tittarna en/två bidrag (genom webbjokertävlingen). Dessutom var det första året som alla bidrag skickades in via Melodifestivalens webbplats och inte per post som tidigare år. En stor förändring var också att alla tidigare svenska jurystäder ersattes av tävlande ESC-länder och att tittarnas fasta telefonpoängssummor i finalen blev istället procentuellt utdelade. Detta system har man även behållit i 2012 och 2013 års finaler.
26 År 2015 gjordes stora förändringar inom tävlingsupplägget. För det första togs ett bidrag bort per deltävling vilket gör att totalt 28 bidrag valdes ut. I Andra chansen slopas det system som använts de två senaste åren och istället införs en enda duellomgång med fyra dueller som ger fyra segrare. I finalen tävlar sedan 12 bidrag (åtta från deltävlingarna samt fyra från Andra chansen). Utöver detta infördes också en röstningsbegränsning där man från nu endast kan rösta som mest 80 gånger (räknat per telefonabonnemang och sändning), dock att tittarna också kan mobilapplikationsrösta medan bidragen framförs på scenen. I övrigt ser upplägget ut som det har gjort innan.
27 År 2016 gjordes Allmänhetens tävling om så att urvalsjuryn inte väljer ut en enskild vinnare som blir joker utan väljer ut fem bidrag som går vidare till ordinarie tävlings kvot innan slutomröstningen görs.


Sverige är ett av de länder som haft störst framgång i Eurovision Song Contest genom att ha vunnit tävlingen sex gånger (1974, 1984, 1991, 1999, 2012 och 2015). Detta är det näst bästa resultatet i Eurovisionen. Bara Irland har vunnit fler gånger (sju gånger).


Alla gånger Sverige vunnit har man stått värdland året efter, vilket har skett tre gånger i Stockholm, två gånger i Malmö samt en gång i Göteborg. Utöver Sveriges sex vinster har landet blivit tvåa en gång (1966) och trea sex gånger (1983, 1985, 1995, 1996, 2011 och 2014). Förutom topplaceringarna har Sverige även blivit sist två gånger då man varit i final: 1963 (delad trettondeplats med tre länder) och 1977. Vid ett tillfälle, år 2010, misslyckades Sverige att kvalificera sig till finalen genom en av semifinalerna det året. Genom åren har Sverige utöver topplaceringarna och de två sistaplaceringarna oftast hamnat antingen i högre toppen eller kring mitten av resultatet. Under 1990-talet införde EBU nya regler som sade att de länder som kom bland de sista inte skulle få delta året därpå. Samtliga dessa år behövde Sverige aldrig stå över tävlan. Under 2000-talets första decenniums senare hälft fick Sverige i allmänhet sämre placeringar än tidigare år, då man mellan åren 2005-2009, undantaget 2006, hamnade i den nedre halvan av finalfältet.


Sverige blev ett av fem länder som år 1997 använde telefonröstning som tävlingsresultat i en ESC. Först år 1999 infördes telefonröstning i den svenska uttagningen på regelbundet, trots att det hade redan använts tidigare år 1993.


Tabellen nedan anvisar de personer och musikgrupper som har deltagit fler än fem gånger i festivalen sedan starten 1958. De år som står i fetstil markerar år som en artist vann Melodifestivalen.


1 Ann-Louise Hanson deltog med två bidrag åren 1963 respektive 1967. Totalt har hon alltså tävlat med tretton bidrag dock endast deltagit elva gånger i festivalen.


Sedan 1958 har sammanlagt tolv personer vunnit tävlingen mer än en gång. Carola Häggkvist och Marie Bergman är de enda två som hittills vunnit tävlingen tre gånger vardera. Häggkvist vann tävlingen solo åren 1983, 1991 och 2006 medan Bergman vann tävlingen två gånger som del av gruppen Family Four 1971–1972 och en gång med Roger Pontare 1994. Följande personer har vunnit tävlingen två gånger vardera:


Noterbart är att varken Siw Malmkvist eller Östen Warnerbring fick representera Sverige i ESC det första året som de vann. 1959 ersattes Malmkvist av Brita Borg, men fick då ersätta Warnerbring 1960. Det kan också noteras att gruppen Family Four är den enda grupp som hittills vunnit tävlingen två gånger. Family Four är också den enda grupp som vunnit två år i rad. Ingen soloartist har lyckats med den bedriften ännu.


Följande orter har stått värd för Andra chansen minst en gång, sedan detta upplägg tillkom år 2002.


Sedan år 2007 är Andra chansen utlokaliserad på andra orter än Stockholm. Åren 2002-2006 sändes Andra chansen från en studio i Stockholm dagen efter fjärde deltävlingen ägt rum, sedan 2007 sänds Andra chansen på lördagen veckan efter fjärde deltävlingen och veckan före finalen.


Följande tre städer har stått som värd för finalerna och Sveriges värdtillfällen i Eurovision Song Contest:


A Arenan har stått som värdarena det år Sverige har stått värd för ett Eurovision Song Contest.


Sedan Melodifestivalens början på 1950-talet har det årligen riktats kritik mot tävlingen. Kritiken har berört många områden såsom bidragens kvalité, vänskapskorruption mellan låtskrivare, skivbolag och uttagningsfolk, hanteringen av bidragen, urvalsprocesser, startordning, allmän kritik mot programmet samt hur det vinnande svenska bidraget i Eurovision Song Contest har placerat sig. Ofta har det varit kvällspress som Aftonbladet eller Expressen som framfört kritiken, men kritik har också kommit från låtskrivare som Henrik Bie och skivbolagsdirektörer som Bert Karlsson.


Den 8 mars 2012 gjorde TV-programmet Uppdrag granskning (i Sveriges Television) ett porträtt på Christer Björkman, där stora delar av kritiken mot tävlingen togs upp. Under programmet fick Christer Björkman bemöta kritiken. Ett studentprojekt på Södertörns Högskola gjorde under åren 2010 och 2011 ett arbete om festivalen, där insatta personer såsom Christer Björkman och Henrik Bie blev intervjuade. Projektet gick under namnet Festivalinspektionen.


Den kritik som framförts mot tävlingen har många gånger handlat om urvalsprocesserna och att det sedan 2002 ofta är samma låtskrivare som deltar. Christer Björkman, som är Melodifestivalens producent sedan år 2002, har ansett att detta beror på att det finns personer som har låtskrivandet som yrke och därmed skriver och skickar in mycket material. Från Sveriges Televisions sida har det också sagts att påståendet inte stämmer då det oftast är fler låtskrivare som aldrig har varit med tidigare i festivalen som får med bidrag i tävlingen. Något annat som har påståtts är att skivbolagen fått besök av Christer Björkman och fått förslag på vilka låtar som bör skickas in och vilka artister som bör sjunga på demoversionerna. Enligt Sveriges Television kan detta dock bero på att man vill sätta igång låtskrivarna redan från början så att låtskrivare på förlag hinner skriva sina låtar i god tid i förväg. Kritik har även framförts mot producenten Christer Björkmans roll där det sägs att han har fått en för stor makt att avgöra stora delar av programmens innehåll. Några som framfört denna kritik är deltagare som suttit med i urvalsjuryn, som i intervjuer har påstått att Christer Björkman har bett dem lyssna om på låtar som de röstat bort, och de menar att han på så sätt påverkar urvalsprocessen. Sveriges Television hävdar dock att alla underhållningsprogram behöver en producent som bestämmer artister och låtar eftersom man inte kan låta alla styra och ställa.


Mellan åren 2002 och 2010 använde sig Sveriges Television av metoden att låta Svenska musikförläggareföreningen (SMFF) lyssna igenom alla inkomna bidrag innan urvalsjuryn fick börja med sitt arbete. Att man gjorde så berodde på att det varje år inkom cirka 3 000 bidrag, en så pass stor mängd som urvalsjuryn inte kunde lyssna igenom på den korta tid som de fick på sig. Därför vände man sig till de förlag som hade som yrke att lyssna och bedöma musik. Efter att SMFF hade lyssnat igenom alla låtar gjorde Sveriges Television en egen granskning av alla låtar innan man valde ut cirka tusen bidrag till urvalsjuryn. Denna metod fick kritik då många ansåg att de förlag som sedan hade skickat in bidrag fick lyssna på egna bidrag och därmed välja bort bidrag från exempelvis allmänheten. Tidningen Aftonbladet skrev om processen år 2009 där ett par hundra bidrag från allmänhetens hög fick juryn lyssna igenom, då resten sållats bort. Enligt Christer Björkman byttes processen ut efter några år till att låta Sveriges Television ensamt lyssna igenom alla bidrag för en sållning inför urvalsjuryn. Sållning görs då man bara vill ha drygt tusen bidrag till juryn då denna urvalsjury bara får drygt en vecka på sig att lyssna igenom alla dessa låtar och välja ut sin del av startfältet.


För att allmänheten ska få en chans att deltaga har man skapat tävlingen Webbjokern där allmänheten skickar in sina bidrag och sedan blir genom webbröstning framröstade att få in ett-två bidrag i tävlingen. Sedan 2013 års tävling heter tävlingen istället Allmänhetens tävling och bidraget bestäms av urvalsjuryn. Kritik väcktes mot tävlingen år 2010–2011 då man lade upp många bidrag på Sveriges Televisions webbplats för allmän röstning vilket gjordes att kampanjer startades och att upphovsmännen själva fick lägga ut stora summor för att vinna. Till 2012 års upplaga gjordes tävlingen om då man gjorde en minivariant av Melodifestivalen med fyra deltävlingar och en final, där tittarna röstade fram ett bidrag och SVT fram ett bidrag till en final. En röstningsbegränsning infördes med max en röst per mobiltelefon per omgång. Åren 2013 och 2014 slopades momentet att tittarna skulle få rösta fram vinnaren. Webbjokern bytte namn till Allmänhetens tävling och formen att endast upphovsmän som ej hade haft musik utgiven på kommersiella skivbolag sedan tidigare fick skicka in bidrag till den tävlingen. Sedan fick istället Sveriges Televisions ihopsatta urvalsjury lyssna igenom de inskickade bidragen och välja ut en vinnare.


Urvalsjuryn sätts ihop av Sveriges Television och består av lika många män som kvinnor i ett visst åldersspann där också vissa har musik som sitt arbete medan andra bara är lekmän. Juryn har också en ordförande som dock inte har mer bestämmanderätt än någon annan. Denne ska bara se till att vissa värdeord som programmet ska följa vägs upp. Juryn har sedan 2011 fått välja 15 av de 32 tävlande bidragen (sedan 2015 är det 13 av 28 bidrag), något som också har väckt kritik. Det har menats att Christer Björkman har getts en för stor makt att själv bestämma startfältet. Här har dock Sveriges Television meddelat att det handlar om producentens roll att gå in med det som är bäst för programmet. Därmed är det sagt att producenten väljer det som passar programmet bäst än att välja allt från sin egen smak.


Christer Björkman har sagt om startordningen både att den inte spelar någon roll och att den är "oerhört viktig". Starordningens påverkan på resultaten i tävlingen har lyfts och SVT:s inflytande när de bestämmer den har ifrågasatts. Det har framförts krav på att den borde vara lottad.


Många tidningar, liksom personer som låtskrivaren och producenten Henrik Bie, anklagar festivalledningen för att det förekommer fusk. Det som poängteras då är att artistansvarig Christer Björkman är signad av musikbolaget Lionheart International. En av delägarna i Lionheart är Bobby Ljunggren, som har fått med drygt trettio bidrag sedan deltävlingarna och Andra chansen infördes år 2002. Tävlingen har beskrivits som inskränkt och vänskapskorrumperad. Sedan de nya reglerna om hur startfältet fördelas mellan allmänhet och Sveriges Television som infördes till 2011 års tävling har Björkman inte längre varit signerad på detta skivbolag. Han har heller inte varit signerad på något annat skivbolag.


Det finns en regelklausul som säger att det skivbolag som får med flest låtar i tävlingen också har rätten att ge ut den officiella samlingsskivan som produceras i samband med varje års tävling. De två skivbolagen Lionheart International och Mariann Grammofon stred länge om rätten men beslöt sig för att starta det gemensamma bolaget M&L Records för att gemensamt få ge ut skrivan. Detta har inbringat drygt 30 miljoner kronor mellan åren 2002 och 2010, vilket också har väckt stark kritik och har bland annat beskrivits som en kartellverksamhet. Enligt Sveriges Television gör de två skivbolagen på det här sättet eftersom de är mest intresserade av tävlingen. Sedan man förändrade tävlingen år 2002 med deltävlingar, Andra chansen och final var både Lionheart och Mariann Grammofon de enda på marknaden som var intresserade att deltaga. Dessutom finns det många deltagare varje år som inte har något skivbolag, varför dessa två är intresserade av att signa nya artister och därmed får med fler bidrag att kunna ge ut.


Sedan Sveriges Television ändrade tävlingsupplägget till deltävlingar, Andra chansen och final har det varje år skickats in betydligt fler bidrag till tävlingen. Vissa bidrag som aldrig har kommit med i tävlingen som skickades in år efter år av dess upphovsmän har senare skickats till andra tävlande ESC-länders uttagningar och där kommit med. Dessa bidrag har sedan segrat och fått representera de länder som de vunnit i. Vid två av fem tillfällen har resultatet blivit bättre än det svenska bidraget. I tabellen nedan redovisas vilka bidrag som valts ut i andra länder.


1 I Sveriges Televisions program Inför Eurovision Song Contest 2012 berättade programledaren Christer Björkman att låten "Waterline" skickats in till svenska Melodifestivalen både 2010 och 2011, och då med Eric Saade sjungandes på demon. Björkman sade att "Första året valde juryn 'Manboy' och andra året valde juryn 'Popular'." Låtskrivarna till "Waterline" beslöt sig därför att skicka in bidraget till den irländska uttagningen 2012, där den sedan vann.


År 2009 ändrade Sveriges Television reglerna för Melodifestivalen genom att bland annat tillåta förinspelad körsång. Tidigare hade detta varit förbjudet och att bara den så kallade instrumentala delen av ett bidrag fick vara förinspelat (från år 2001). År 2011 började rykten gå om att vissa bidrag, såsom Danny Saucedos "In the Club" och Sara Lumholdts "Enemy", hade förstärkt körpaketet med huvudsång. Detta för att huvudsångarna inte skulle behöva ta i för mycket på scenen och därmed undvika att sjunga sin huvudsång nästan helt och hållet. Efter Lumholdts framträdande släpptes ett klipp på internet där man hörde att hon hade använt inspelad sång under framförandet i direktsändningen. Sveriges Televisions åtgärd var att bland annat se över hur Saucedo framförde sin låt i finalen, eftersom bidraget tog sig till final.


Inför deltävlingen Andra chansen i Melodifestivalen 2014 rapporterade P4 Sjuhärad om att ett bidrag som tävlat i Melodifestivalen någon gång de senaste åren fick under en tävlan röster som hade genererats genom ett dataprogram. Det som hade hänt var enligt kanalen att upphovsmännen till bidraget hade betalat en person som hade tillgång till ett datorprogram som automatröstade på bidraget. Genom datorprogrammet skickades cirka 2 500 röster in. Mannen som hade tillgång till dataprogrammet filmade när hans dator, som han hade utrustat med ett telefonväxelprogram, ringde och röstade. Att låta en dator automatrösta var vid det tillfället inte emot reglerna, eftersom Sveriges Televisions regelverk då inte hade någon sådan röstningsbegränsning. Detta kan jämföras med Eurovision Song Contest där maxbegränsningen är 20 röster per telefon. Mannen ville visa att det är möjligt att programmera en dator som man gör att man kan automatrösta många gånger. Han hävdar att det är en vanlig metod och att skivbolagen använder callcenter för att rösta så många gånger som möjligt, men också att hans dator var enkel och kunde generera ett par hundra samtal i minuten.


Dagen efter avslöjandet höll Sveriges Television en presskonferens där man meddelade att man hade nu gjort ett tillägg i reglerna som från tävlingen det året och tills reglerna ändras igen förbjuder den här typen av mass-röstning. Regeln har infogats i regeln som säger att "Ett tävlingsbidrag medverkan i Melodifestivalen får inte marknadsföras genom kommersiell marknadsföring förrän tidigast tävlingsbidraget har lämnat tävlingen eller beträffande resterande tävlingsbidrag efter finalen.". Den nya regeln innebär således att det blir förbjudet för de tävlande artisterna och upphovsmännen till låtarna att köpa röster och även förbjudet att använda sig av en dator som massröstar. Däremot infördes inte då någon maxbegränsning på röster likt den som finns inom Eurovision Song Contest. På oddssidan valde Svenska spel att stoppa all betting på Melodifestivalen tills vidare det året.


Efterföljden av denna incident kom istället i Melodifestivalen 2015 då Sveriges Television införde en begränsning i antalet telefon- och SMS-röster från respektive telefonabonnemang. Först rapporterades det från Televisionens håll att begränsningen innebar att man kunde rösta max 20 gånger per bidrag och röstningsomgång i samtliga deltävlingar, Andra chansen och i finalen, men två månader senare ändrades regeln igen till att tillåta som mest 80 röster per telefonabonnemang: 20 på vardera röstningsnummer (det dyrare och det billigare) och vardera SMS-nummer (det dyrare och det billigare). Samma år introducerades så kallad applikationsröstning i programmet, vilka inte var giltiga i finalen det året på grund av tekniska problem.


Statliga spelbolaget Svenska Spel beslutade att inte tillåta spel på Melodifestialen 2015 eftersom man inte litade på att SVT skulle kunna skydda tävlingen mot fusk och att man inte kunde avgöra risken för manipulation. SVT menade att tittarna skulle ha tillit till att SVT kände sig trygga och säkra. Att man fått garantier från sina leverantörer att det inte skulle gå att fuska. Inte heller 2017 hade Svenska Spel Melodifestivalen som spelobjekt. Vissa andra spelbolag hade det.






Mårten Andersson

Han slog igenom i radioprogrammet Pippirull i Sveriges Radio P3 med sina kontroversiella imitationer av bland annat Mikael Persbrandt, Dr Alban, Bengt Magnusson och Peter Antoine. Andersson är idag främst standup-komiker och tillhör den svenska stand-up scenen. Andersson driver sedan 1999 bolaget Knakelibrak Produktion AB och sedan 2004 standup-bolaget Raw Comedy, med en klubb i Stockholm där svenska och internationella komiker uppträder. Andersson gjorde sin debut i Melodifestivalsammanhang år 2012 som låtskrivare till låten "Sean den förste Banan", framförd av just Sean Banan.


Redan som barn drömde Andersson om att jobba inom media, som tolvåring ville han bli sportreporter. Något som förverkligades efter avslutade journaliststudier på Kalix folkhögskola (med inriktning på radio) fick han jobb direkt på SR, Radiosportens lokalredaktion där han bland annat refererade fotboll.


Samma år, då Mårten Andersson var 19 år gammal, fick han jobb som ungdomsreporter på Sveriges radio P3:s Signal. Knappt ett år senare blev han rekryterad av den relativt nystartade tv-kanalen ZTV. Där jobbade Andersson som framför allt programledare och reporter men även som redaktör och producent. Arbetskamraterna hette bland annat Henrik Schyffert, Amanda Rydman, Kristian Luuk, Olle Sarri och Per Sinding-Larsen. Mårten Andersson stannade på ZTV i fyra år.


1998 började Andersson som programledare på TV 3 och var bland annat nyhetsankare för TV 3-sporten. Under de tre åren på TV 3 jobbade han parallellt på P3. Denna gång med samhällssatiriska programmet Pippirull. Andersson har senare sagt att han länge hade känt ett sug att skriva humor och att han i Pippirull fick ett kvitto på att han kunde det. Hans imitationer av Dr Alban och Mikael Persbrandt blev publikfavoriter och han valdes år 2001 ”Till årets manliga komiker” av tidningen Café och skivan ”Det e stabilt” Grammis-nominerades. I samband med Pippirull började även Mårten Andersson att uppträda som ståuppkomiker. Debuten skedde på Norra Brunn år 2000 och sedan dess har hans fokus legat på humor och underhållning.


Andersson var inspirerad av den stand up han hade sett i England som ofta hade en råare, elakare ton än den svenska. När han 2004 grundade sin egen stand up-klubb: RAW comedy club ville han att komikerna själva skulle få sätta ribban för hur rå humorn skulle få vara. RAW comedy club har idag breddat verksamheten och omfattar både stand up-klubb, tv-program, turnéer, management och bokningar av internationella komiker.


Andersson har medverkat i flertalet underhållningsprogram, t.ex. Extra Extra, Fredag hela veckan, Stockholm Live, Babben & Co och Let's dance.










Lars Winnerbäck

Lars Winnerbäck, Om du lämnade mig nu på Spotify

Daugava

Om du lämnade mig nu

Lars Winnerbäck, Köpt en bil på Spotify

Köpt en bil

Köpt en bil

Lars Winnerbäck, Elegi på Spotify

Vatten under broarna

Elegi

Lars Mattias Winnerbäck, ursprungligen Nilsson, född 19 oktober 1975 i Stockholm, är en svensk musiker, som skriver och framför musik på svenska. Han har blivit flerfaldigt belönad med utmärkelser för sin musik, bland annat har han vunnit sju Grammisar och fem Rockbjörnar.


Winnerbäck, som växte upp i Linköping, inledde sin karriär med att sjunga och spela i punkbandet Snoddas. Fram till 2007 agerade bandet Hovet kompband, men på albumet Daugava handplockade han musiker.


Lars Winnerbäck växte upp i Vidingsjö i Linköping. Han var tio år gammal när han började i den kommunala musikskolan, där han skulle lära sig att spela gitarr.


Den unge Winnerbäck uppskattade inte Bellmans visor, och i mellanstadiet började han att spela musik tillsammans med Staffan Palmberg som också tröttnat på musikskolans övningar. Tillsammans gjorde de revolution och började spela punkrock, och när de sedan träffade Tomas Öhman och Anders Johansson bildade de tillsammans bandet Snoddas. I Snoddas spelade Winnerbäck gitarr och delade på sånguppgiften med Staffan. Han skrev också många av låtarna. Snoddas gav ut två demokassetter, och när de 1992 vann lokalbandstävlingen Rockkarusellen fick de också chansen att spela in en CD: Snoddas serverar en skål nyvispad våldspop på singel.


Trots att Winnerbäck en gång svurit på att aldrig mera tralla visor så var det just med en samling egenskrivna visor han gjorde sin solodebut, 1992 i Österbergaskolans aula inför tvåhundra personer. Han fick smak för det och började spela på egen hand mer och mer.


Att Snoddas splittrades hade främst att göra med att bandets medlemmar tagit studenten och gick olika vägar. Anders Johansson flyttade till Hudiksvall, medan Winnerbäck gav ut sin solodemo och flyttade till Kungälv för att gå på Nordiska folkhögskolan, på Sveriges enda vislinje. I Kungälv spelade han också in sin nästa demo, 3486 ord från Lars Winnerbäck.


I gymnasieskolan gick Winnerbäck det socialestetiska programmet på Katedralskolan i Linköping. Han hade bestämt sig för att han saknade fallenhet för studier och åren på gymnasiet fördrev han oftast längst bak i klassrummet, sysselsatt med något annat än vad lektionen handlade om. Han säger själv att han omedvetet såg till att inte ha några andra alternativ än musiken att falla tillbaka på.


Våren 1994, samma vår som Snoddas gav ut sin sista demo, Du och jag och en liten kille jag känner, gav Winnerbäck ut sin första solodemo. ...och mina damer och herrar. Samma år spelade han förband till Stefan Sundström när denne besökte Linköping. Ljudteknikern Johan Johansson blev så imponerad av den unge artisten att han la namnet på minnet och bad Winnerbäck höra av sig ifall han hade något mer på gång.


1996 kläcktes idén om att starta ett eget skivbolag. Detta skivbolag kom att bestå av kamraterna Mathias Gurestam, Filip Adamo och Johan Hägg, och döptes till Elvira Records. Med en hoplånad budget på 60 000 kronor kunde debutskivan börja spelas in. Inspelningen ägde rum in i Linköping i den billigaste studion man kunde hitta, med ett band som bestod av gratisspelande vänner. Resultatet blev enligt Winnerbäck en katastrof, och skivan fick mixas om innan den kunde ges ut. Slutresultatet blev Dans med svåra steg. På skivans framsida syns en långsmal ung man med långt orange hår som dansar med en dam.


1997 sändes en spelning från Mosebacke i Stockholm i radioprogrammet P3 Live och Winnerbäck fick åter kontakt med Johan Johansson och Stefan Sundström, som båda kom att medverka på Winnerbäcks andra skiva, Rusningstrafik, vilken dessutom producerades av Johan Johansson.


Efter två producerade skivor i skivbolaget Elvira bestämde sig de för att lägga ner skivbolaget för att det var svårt att kombinera företagsamheten med vänskapen. Istället skrevs kontrakt med Universal. Nu började den tredje skivan Med solen i ögonen ta form. Johan Johansson producerade även den.


1999 gav sig Lars Winnerbäck, Stefan Sundström, Johan Johansson, Kjell Höglund och Karin Renberg ut på en gemensam sommarturné – Bland skurkar, helgon och vanligt folk. Ett livealbum med samma namn som turnén och med låtar från turnén släpptes senare samma år.


Det hann inte ens gå ett år sedan Med solen i ögonen innan nästa skiva var på gång. Denna fjärde skiva från Lars Winnerbäck fick namnet Kom. Nu hade Winnerbäck slitit sig loss från sina förebilder, producerade själv och handplockade musiker till bandet. Det bandet blev embryot till hans kompband, Hovet. Kom var klar senhösten 1999 och resulterade i en guldskiva, ett Bellmanpris, en Grammis samt en höstturné, en vårturné och en sommarturné. Från början var det tänkt att första spåret på skivan skulle vara "Blanka golv", en låt som handlar om att städa, ordna upp och slänga allt gammalt. Låten hamnade dock inte på albumet utan som singelbaksida till Söndag 13.3.99.


2001 kom Winnerbäcks femte album: Singel. Tillsammans med Hovet åkte Winnerbäck till Ridge Farm, Surrey, England – samma studio som Ulf Lundell spelat in Längre inåt landet 21 år tidigare. När Singel, "världens dyraste kontaktannons", släpptes var ironiskt nog Winnerbäck inte singel längre. Skivan sålde guld och tillsammans med Hovet blev det mycket turnerade det året, något som avslutades med en höstturné som kom att stå till grund för livealbumet Live – För dig, som släpptes senare samma år.


2002 var tänkt som lite av ett viloår för Winnerbäck. Detta till trots producerade han Elin Sigvardssons debutalbum Saturday Light Naive. I slutet på året var det bestämt att Winnerbäck och Hovet skulle börja inspelningen av ett nytt album och han hade därför varit i Köpenhamn två gånger, bott på Hotell Ottilia invid Söndermarken, för att skriva låtar till nya albumet. Albumet, som kom att heta Söndermarken, släpptes 2003 och följdes upp av en utsåld vårturné samt Kalasturné under sommaren. I september kom avslutningen i och med två konserter i Linköping, konserter som filmades och sedermera redigerades ihop till live-DVD:n, Live i Linköping, som släpptes våren 2004.


2004 producerade Winnerbäck Lisa Ekdahls album Olyckssyster som släpptes september samma år. Winnerbäck gjorde även en spelning på Södra teatern den 7 juni samt en invigningkonsert på Cloetta Center i Linköping tillsammans med Hovet den 4 september. I september släpptes Winnerbäcks sjunde studioalbum, Vatten under broarna. Albumet spelades in utan Hovet, som istället bestämde sig för att släppa ett eget album: Hovet 2004. Tanken med Vatten under broarna var från början att det skulle bli ett helakustiskt album med endast Winnerbäck och en gitarr. De tankarna övergavs dock en bit in i låtskrivandet och på albumet medverkar även Ola Gustafsson på gitarrer och Sara Isaksson på piano, slagverk och körer. Efter skivan följde en helakustisk höstturné med Winnerbäck ensam på scenen. Turnén påbörjades den 21 oktober i Kalmar och kallades för Stackars hela Sverige-turnén.


Winnerbäck hade en sommarturné tillsammans med Hovet 2005, för varje ny spelning släppte de en ny låt. Låtarna fanns endast tillgängliga för nedladdning. Den 19 oktober 2005 fyllde Winnerbäck 30 år, något som firades med en konsert i Cloetta Center inför runt 8000 fans. I samband med konserten delades Bränt Krut vol.2 ut till alla besökare. Födelsedagskonserten har sänts i P3 Live 3 gånger (2006-02-10, 2006-04-14 och 2006-06-24).


2006 släpptes ett samlingsalbum: Efter nattens bränder. Under året genomfördes också en sommarturné i flera städer tillsammans med Hovet. Den 4 augusti 2006 meddelade Winnerbäck i ett brev på sin hemsida att han skulle börja skriva låtar igen.


2007 kom Winnerbäcks åttonde studioalbum ut, Daugava. Albumet spelades in under sommaren 2007 på Irland med ett nytt kompband bestående av Ola Gustafsson (gitarrer, mandolin, banjo och dobro), Johan Persson (piano tramporgel, dragspel, munspel och kör), Anders Nygårds (fiol, viola och mandolin) Jerker Odelholm (bas och kontrabas), Anders Hernestam (trummor, tamburin och maraccas) och Miss Li (sång/kör). Albumet släpptes 26 september samma år. Den 26 oktober 2007 inleddes en höstturné tillsammans med det nya kompbandet som pågick till 8 december. Miss Li kunde inte följa med på turnén och ersattes istället av Hovetmedlemmen Anna Stadling. Winnerbäck medverkade detta år även på Staffan Hellstrands album Spökskepp.


Den 19 maj 2008 släppte Winnerbäck singeln Strimmor, tillsammans med det nya kompbandet, som nu hade fått ett nytt tillskott, Monica Starck som ersatte Anna Stadling på sång och gitarr. Hela intäkten från Strimmor gick oavkortat till Amnesty. Under sommaren 2008 åkte ett gäng artister, bland annat Emil Jensen, Markus Krunegård och Miss Li, tillsammans med Winnerbäck och nya bandet i spetsen på en omfattande Sverigeturné. Under spelningen på Zinkensdamm i Stockholm stod det över 20 000 människor i publiken, vilket är ett publikrekord för Winnerbäcks del. Sommarturnén filmades av ett filmteam, och även bakom scenen följde man Winnerbäcks liv under några månader. Materialet resulterade i Solen i ögonen, en film om Lars Winnerbäck som både har visats i biosalonger runt om i Sverige och givits ut på DVD.


2009 spelade Winnerbäck tre spelningar på tre dagar och på tre olika scener på Peace & Love och fyra spelningar på fyra dagar och på fyra olika scener på Hultsfredsfestivalen. På Hultsfredsfestivalen återförenades Winnerbäck med sitt gamla punkband Snoddas för en spelning.


Ett nytt studioalbum släpptes under hösten 2009; Tänk om jag ångrar mig, och sen ångrar mig igen, där Anna Stadling återvänder till bandet istället för Monica Starck. Singeln Jag får liksom ingen ordning släpptes också, samtidigt med den limiterade boxen som innehöll skivan, en lp-skiva, boken 112 sånger samt fyra fotografier som Lars Winnerbäck fotograferat.


Lars Winnerbäck producerade Elin Sigvardssons debutalbum Saturday Light Naive, som släpptes 2003. Han har även producerat Lisa Ekdahls album Olyckssyster (2004) och Pärlor av glas (2006).


I juli 2011 debuterade Lars Winnerbäck som modefotograf med ett antal bilder i tidningen Style By Kling.


Lars Winnerbäck har illustrerat barnboken Stig tittar ut av Ann-Christine Magnusson. Winnerbäck skänkte fem originalmålningar från boken till Musikhjälpen 2011, för att auktioneras ut. Inkomsterna från auktionerna gick, tillsammans med övriga intäkter från Musikhjälpen 2011, till projekt för att alla flickor i världen ska få gå i skola.


Winnerbäck har en son född 2004. Sedan 2013 lever han i relation med den norska skådespelserskan Agnes Kittelsen.


Han har även gjort Risajkling, 3486 ord från Lars Winnerbäck, Lars och mina damer och herrar, med flera, men de har bara släppts på kassett och är svåra att få tag i legalt.


Medverkade 1999 på samlingsalbumet Bland skurkar, helgon och vanligt folk (Livealbum från gemensam sommarturné tillsammans med Stefan Sundström, Johan Johansson, Karin Renberg och Kjell Höglund)














Amon Amarth

Amon Amarth, Twilight Of The Thunder God på Spotify

Twilight Of The Thunder God

Twilight Of The Thunder God

Amon Amarth, Guardians Of Asgaard på Spotify

Twilight Of The Thunder God

Guardians Of Asgaard

Amon Amarth, Raise Your Horns på Spotify

Jomsviking

Raise Your Horns

Amon Amarth är ett svenskt melodiskt death metal-band som bildades 1992 i Tumba. Bandets debutalbum, Sorrow Throughout the Nine Worlds gavs ut 1996. Bandets låtar handlar ofta om vikingar och den nordiska mytologin, men bandet klassificerar sig inte som ett viking metal-band


Föregångare till Amon Amarth var ett band som kallades för Scum, som existerade 1991 och hann släppa demon Demo 1 under samma år. Bandet var namngivet efter en skiva av gruppen Napalm Death. När bandmedlemmarna träffade nuvarande sångaren Johan Hegg lades bandet ner och man valde att starta ett nytt band, och gav det namn efter domedagsberget Amon Amarth i Tolkiens universum. Det var också då den nuvarande inriktningen på låttexter med influenser från vikingatid och asamytologi tog fart.


Under det nuvarande namnet hann man släppa ytterligare två demos, Thor Arise och The Arrival of the Fimbul Winter, innan man fick kontrakt med skivbolaget Pulverised från Singapore. Debutalbumet Sorrow Throughout the Nine Worlds släpptes i april 1996. I juni samma år valde originaltrummisen att lämna bandet och han ersattes av Martin Lopez som sedermera kom att spela trummor i Opeth. I samband med inspelningen av andra albumet The Avenger gjordes också de senaste förändringarna i gruppens sättning då Martin Lopez och Anders Hansson lämnade bandet .


Bandets senaste skiva är döpt till Jomsviking och släpptes 25 juni 2016. Skivbolaget är som tidigare Metal Blade.


















Powerwolf

Powerwolf, We Drink Your Blood på Spotify

Blood of the Saints

We Drink Your Blood

Powerwolf, Sanctified with Dynamite på Spotify

Blood of the Saints

Sanctified with Dynamite

Powerwolf, Night of the Werewolves på Spotify

Blood of the Saints

Night of the Werewolves

Powerwolf är ett tyskt/rumänskt power metal-band, grundat 2003 av Charles och Matthew Greywolf. Gruppen är känd för sin mörka tematik, både musikaliskt och textmässigt, vilket skiljer sig mycket från traditionell power metal. Bland gruppens ämnen textmässigt, förekommer ofta rumänska varulvs-legender och mörkare religiösa sagor, det senare dock ofta på ett ironiskt sätt.


Bandet grundades 2003 av Charles och Matthew Greywolf, som innan grundadet av bandet hade spelat ihop i flera år. Snart så gick den franska trummisen Stéfane Funèbre och den tyska keyboardisten Falk Maria Schlegel, med i bandet. Sist in i bandet var Powerwolfs frontfigur Attila Dorn, som studerade klassisk opera i Bukarest. Attila's förkärlek för rumänska varulfs-legender, blev ett tydligt tema på bandets debutalbum, Return in Bloodred. Debutalbumet följdes 2007 upp av Lupus Dei, ett konceptalbum om en varg.


Bandets senaste album, Blood of the Saints, släpptes 29 juli 2011 i Europa och 2 augusti 2011 i USA.






Klara Zimmergren

Klara Zimmergren, folkbokförd Klara Elisabet Simmergren, född 16 februari 1967 i Norrköping, är en svensk komiker, skådespelare och programledare i radio och TV. Hon är kanske främst känd från humorduon Mia och Klara.


Klara Zimmergren tillbringade sina första år i Norrköping och flyttade sedan tillsammans med sin mor och en äldre syster till Mölndal. Hennes far var organist inom Svenska kyrkan i Norrköping och farfadern pastor inom Alliansmissionen i Småland. Hon har studerat en tvåårig medielinje på Biskops-Arnös folkhögskola och är även utbildad manusförfattare.


Hon har bland annat medverkat i radioprogrammen Bossanova, Roll on och P3 Apelsin. Zimmergren lärde känna Mia Skäringer 1997 när de de gjorde radioprogrammet Bossanova i P3. Det resulterade i en krogshow i Göteborg och sedan Roll on i P3.


Hösten 2007 skapade hon, tillsammans med Mia Skäringer, humorserien Mia och Klara som sändes i SVT. Den baserad på deras eget material som tidigare sänts i Sveriges Radio P3 som radioprogrammet Roll on. Från och med hösten 2009 är hon programledare för SVT-programmet Djursjukhuset och från 2012 även för djurprogrammet Bästa vännen. Under 2010 var hon domare i Vi i femman i både Sveriges Radio P4 och SVT Barnkanalen.


2011 agerade Zimmergren speakerröst åt Naturskyddsföreningens kampanj mot konsumtionen av jätteräkor och var tillsammans med Daniel Adams-Ray resande reporter i Etiopien åt insamlingsprogrammet Musikhjälpen.














Trevor Noah

Trevor Noah, We Are Going That Way… (Live) på Spotify

Crazy Normal (Live)

We Are Going That Way… (Live)

Trevor Noah, SA Airport Security (Live) på Spotify

Crazy Normal (Live)

SA Airport Security (Live)

Trevor Noah, Learning Culture (Live) på Spotify

Crazy Normal (Live)

Learning Culture (Live)







Hans Zimmer

Hans Zimmer, Time på Spotify

Inception (Music From The Motion Picture)

Time

Hans Zimmer, Cornfield Chase på Spotify

Interstellar (Original Motion Picture Soundtrack)

Cornfield Chase

Hans Zimmer, Day One på Spotify

Interstellar (Original Motion Picture Soundtrack)

Day One

Hans Florian Zimmer (tyskt uttal: ), född 12 september 1957 i Frankfurt am Main, Tyskland, är en tysk filmmusikkompositör.



Zimmer är berömd för bland annat musiken till filmer som Rain Man, Thelma & Louise, Livet från den ljusa sidan (As Good As It Gets), Lejonkungen, Pirates of the Caribbean, Rött hav, The Rock, Gladiator, Mission: Impossible II, Pearl Harbor, Black Hawk Down, Den siste samurajen, The Dark Knight-trilogin, King Arthur, True Romance, Inception och Interstellar. Han har även komponerat musiken till spel, bland annat Call of Duty: Modern Warfare 2 och Beyond Two Souls.



Zimmer belönades med en Oscar 1995 för musiken till filmen Lejonkungen. Han medverkade också i skapandet av musiken till scenmusikalen med samma namn. Han har förutom Lejonkungen och Dunkirk blivit nominerad till 8 Oscar, bland annat för filmmusiken till Inception och Gladiator. Han delade även en Golden Globe för Gladiator med sångerskan Lisa Gerrard.






Elvis

Elvis, That's All Right Mama på Spotify

I Love Rock'n'Roll, Vol. 2 (Greatest Hits)

That's All Right Mama

Elvis, Hound Dog på Spotify

I Love Rock'n'Roll, Vol. 2 (Greatest Hits)

Hound Dog

Elvis, Heartbreak Hotel på Spotify

I Love Rock'n'Roll, Vol. 2 (Greatest Hits)

Heartbreak Hotel







Bryan Adams

Bryan Adams, Summer Of '69 på Spotify

Reckless (30th Anniversary / Deluxe Edition)

Summer Of '69

Bryan Adams, (Everything I Do) I Do It For You på Spotify

Waking Up The Neighbours

(Everything I Do) I Do It For You

Bryan Adams, When You're Gone på Spotify

On A Day Like Today

When You're Gone

Bryan Adams, född 5 november 1959 i Kingston i Ontario, Kanada är en kanadensisk rockartist och fotograf, folkkär för sin amerikanska jordnära rock'n'roll och mest känd för musikaliska alster såsom (Everything I Do) I Do It for You, Heaven, Summer of '69 och väldigt många andra låtar. Adams har tilldelats Order of Canada och erhållit två Grammypriser (1992). Han har även en stjärna på Hollywood Walk Of Fame.


Bryan Adams började sin musikaliska karriär som 15-åring i bandet Sweeney Todd 1975 men lämnade bandet året därpå. Han debuterade som soloartist 1977 med singeln Let me take you dancin' och släppte sitt första album Bryan Adams i februari 1980. Han fick sitt genombrott i Europa och USA 1983 med albumet Cuts Like a Knife. Året efter följde han upp med albumet Reckless, med låtar som "Run to You", och "Summer of '69". Han har sedan haft flera stora framgångar, bland annat musikalbumet Waking Up the Neighbours från 1991.


Adams har även skrivit flera låtar till olika filmsoundtrack, bl a " (Everything I Do) I Do It for You" från Robin Hood: Prince of Thieves (1991), "All for Love" från De tre musketörerna (1993), "Have You Ever Really Loved a Woman?" från Don Juan DeMarco (1995) och även hela soundtracket till filmen "Spirit -Hästen från Vildmarken". Han har blivit nominerad tre gånger till Oscars för sina filmkompositioner.


Utöver hans musikaliska arbete är Adams också fotograf vilket lett till publiceringar i flertalet tidningar så som Vanity Fair, Harper's Bazaar och Jane bland andra. Han har också gjort utställningar vilka är:


Den 12 februari 2010 framförde han tillsammans med Nelly Furtado låten Bang the Drum då olympiska vinterspelen 2010 i Vancouver öppnades.






SABATON

SABATON, Panzerkampf på Spotify

The Art of War - Re-Armed

Panzerkampf

SABATON, The Last Stand på Spotify

The Last Stand

The Last Stand

SABATON, Ghost Division på Spotify

The Art of War - Re-Armed

Ghost Division

Sabaton är ett svenskt power metal-band från Falun, som bildades 1999. Bandets låtar är inspirerade av olika historiska slag i krig, främst från andra världskriget. Även bandnamnet är militärt inspirerat, då Sabaton också är namnet på den del av rustningen som täcker foten. Sabaton har turnerat med bland andra Iron Maiden, Scorpions och Hammerfall. Sabaton turnerar flitigt men driver även en årlig musikfestival i Falun, Sabaton Open Air, i augusti och en årlig kryssning i december.


I mars 2012 meddelade bandet att de splittrats och att Brodén och Sundström fortsatte i Sabaton med nya medlemmar. De fyra medlemmar som lämnade bandet grundade sedan Civil War.


Efter att ha spelat in några demolåtar i Abyss studio blev Sabaton kontaktat av flera skivbolag. Bandet bestämde sig för att tacka ja till ett italienskt bolag (Underground Symphony) som sedermera lanserade bandets första album Fist for Fight som egentligen var en demo. Bandet hade ett outgivet album betitlat Metalizer, men på grund av konflikter som uppstod med det italienska skivbolaget om bland annat rättigheter så släpptes inte albumet förrän 2007. Låtförteckningen är dock i huvudsak densamma som på Fist for Fight, med undantag för några tidigare outgivna spår.


Efter första skivan sade bandet upp kontraktet med det italienska skivbolaget och spelade in nästkommande album, Primo Victoria utan ekonomiskt stöd, i Abyss studio i samarbete med Tommy Tägtgren, bror till Peter Tägtgren (Pain, Hypocrisy). 2005 började Sabaton samarbeta med det svenska skivbolaget Black Lodge som också givit ut albumen Attero Dominatus, Metalizer och The Art of War. I november 2009 skrev Sabaton kontrakt med Nuclear Blast och tillsammans har de släppt det albumen Coat of Arms, vilket släpptes 21 maj 2010, Carolus Rex, vilket kom ut 23 maj 2012, albumet Heroes samt albumet The Last stand.


Ishockeylaget Färjestads BK hade låten "Ghost Division" som introlåt säsongen 08/09 och 10/11. Ishockeylaget Leksands IF har ett samarbete med Sabaton som skrivit deras officiella intro.


2009 fick Sabaton Faluns kulturpris på 20 000 kronor som de sedan skänkte till den lokala Seasidefestivalen som äger rum i Falun varje år och där lokala band får chansen att uppträda inför en bred publik.


Under första delen av Sabatons Europaturné 2011 ersattes gitarristen Rikard Sundén tillfälligt av Frédéric Leclercq, basisten i DragonForce. Detta då Sundén tog pappaledigt för att tillbringa tid med sin familj. 30 mars 2012 bekräftade Sabaton att de har gått skilda vägar med fyra medlemmar, endast Joakim Brodén och Pär Sundström stannade kvar i Sabaton ur originaluppsättningen. I intervjuer uttrycktes det att det var under inspelningen av albumet Carolus Rex som vissa medlemmar tog beslutet att lämna bandet. Albumet "Carolus Rex" släpptes sedan den 23 maj 2012 via Nuclear Blast Records och nyheten om albumet bemöttes skeptiskt på många håll. Dock fick albumet ett gott mottagande, med ett betyg på 83% på Encyclopaedia Metallum och högt betyg av Rocknytt. I en intervju i maj 2012 fick Joakim Brodén frågan om han inte var rädd att uppfattas som nationalist, på vilket han svarade att Sabaton aldrig tagit eller kommer att ta en politisk ställning. Sabaton gav sig efter skivsläppet ut på en stor klubbturné i Sverige under oktober och december 2012.


Sabatons texter har för det mesta militärt tema. En stor del av deras texter handlar om olika krig och militära slag.


Texten till låten Metal Machine är full av referenser till äldre hårdrockslåtar såsom till exempel: Fear of the Dark, Afraid to shoot strangers - Iron Maiden, Love Gun - KISS St. Anger - Metallica, Crazy Train, Bark at the Moon - Ozzy Osbourne, Paranoid - Black Sabbath, Breaking the Law, The Sentinel - Judas Priest, Wild Child - W.A.S.P., Rainbow in the dark - Dio, Kings of metal - Manowar, Ride the sky - Helloween/Avantasia och Shout at the devil - Mötley Crüe, Rambo, Masters of the World - Sabaton.


Låten Metal Crüe från albumet "Attero Dominatus" är också i samma stil som ovanstående. Men istället för låtnamn innehåller texten direkta namn på flera kända artister såsom Venom, Accept, Nazareth, Rainbow, Warrior, UFO, Gamma Ray, Motörhead, Kiss, Queen, Status Quo, Iron Maiden, In Flames, Mötley Crüe, W.A.S.P., Guns 'N Roses, Slayer, Pretty Maids, Judas Priest, Warlock, Rage, Annihilator, Skyride, Destruction, Rockbitch, Vixen, Metal Church, Armored Saint, Crimson Glory, Kansas, Rush och Unleashed.


Låten "Metal Ripper" från albumet Coat of Arms liknar de två ovanstående i och med att den innehåller delar av andra artisters låtar.










Eluveitie

Eluveitie, Inis Mona på Spotify

Slania

Inis Mona

Eluveitie, The Call of the Mountains på Spotify

Origins

The Call of the Mountains

Eluveitie, A Rose for Epona på Spotify

Helvetios

A Rose for Epona

Eluveitie (uttalas Ell-vej-ti) är ett melodisk death metal-inspirerat pagan/folk metal-band från Schweiz som bildades 2002 av Chrigel Glanzmann.


Bandet använder sig av instrument som vevlira, flöjt, fiol och säckpipa. Eluveitie är starkt influerade av The Gothenburg sound, och av band som In Flames, Dark Tranquility och At the Gates. Förutom traditionella instrument används också ett gammalt språk, galliska som är ett keltiskt språk, i en del låtar. Eluveitie är helvetisk galliska och betyder "Jag är helvetier".


Lacuna Coil

Lacuna Coil, The House of Shame på Spotify

Delirium

The House of Shame

Lacuna Coil, Enjoy The Silence på Spotify

Karmacode

Enjoy The Silence

Lacuna Coil, Blood, Tears, Dust på Spotify

Delirium

Blood, Tears, Dust

Lacuna Coil är ett italienskt metal-band som bildades 1994 i Milano och var tidigare kända under namnen Sleep of Right och Ethereal. Bandet består idag av de sex medlemmarna Cristina Scabbia (sång), Andrea Ferro (sång), Cristiano Migliore (gitarr), Marco Biazzi (gitarr), Marco Coti Zelati (bas/keyboard) och Cristiano Mozzati (trummor). De har sedan de bildades givit ut fem studioalbum och två EP-skivor. Deras musik är inspirerad av gotiskt bildspråk, och använder sig av melodiska gitarrslingor, byter mellan ljus och mörk sång, och med vissa inslag av pop. De säger själva att det är inspirerade av bland andra Paradise Lost, Tiamat, Septic Flesh och Type O Negative.


Gruppnamnet är enligt bandets webbplats en kombination av italienska 'lacuna' (tom, blank) och engelska 'coil' (spiral), vilket kan översättas till 'tom spiral'.


























TOMMY NILSSON

TOMMY NILSSON, Öppna din dörr på Spotify

En Samling 1981 - 2001

Öppna din dörr

TOMMY NILSSON, Dina färger var blå på Spotify

Det Bästa Med Tommy Nilsson

Dina färger var blå

TOMMY NILSSON, Allt som jag känner på Spotify

Sommar, sommar, sommar

Allt som jag känner

Erik Tommy Nilsson, född 11 mars 1960 i Stockholm, är en svensk artist, låtskrivare och skådespelare, samt röstskådespelare. Han var tidigare gift med Malin Berghagen.


1985 gick Nilsson med i hårdrocksbandet Easy Action där han ersatte Zinny Zan som bandets vokalist. Samma period ska han enligt Kee Marcello även ha varit förstaval som förstesångare i Toto, men då de inte fick kontakt med honom så blev han aldrig deras sångare. Runt samma period deltog Nilsson också i det svenska projektet Swedish Metal Aid som en av många hårdrockssångare på låten "Give a Helpin' Hand", skriven av Joey Tempest (Europe). Easy Action släppte skivan That Makes One (1986) som i jämförelse med debutplattan var en mer AOR-orienterad skiva med Nilsson i centrum. Därefter upplöstes bandet då gitarristen Kee Marcello hoppade av för att ersätta John Norum i Europe.


Nilsson satsade då på en solokarriär och fick ett stort genombrott med låten "Allt som jag känner", en duett han sjöng med Tone Norum 1987. Det gav honom Rockbjörnen som bästa manliga artist samma år. På det följde den svenska Melodifestivalen 1989, där han framförde det segrande bidraget "En dag" som slutade på fjärde plats i Eurovision Song Contest 1989. Under 1990-talet hade han fortsatta framgångar, bland annat med "Dina färger var blå" som användes flitigt av Pripps i en reklamfilm.


1994 blev hans "Öppna din dörr" årets låt på Svensktoppen. 1997 hade han en krogshow på Hamburger Börs tillsammans med Mary Wilson. 2000 skrev han text och musik till Trollkarlen från Oz på Hälsinglands Träteater i Järvsö. I den svenska Melodifestivalen 2007 framförde han powerballaden "Jag tror på människan", som gick direkt till final i Globen men som där slutade på sista plats med noll poäng.


Tommy Nilsson var 2011 huvudperson i ett avsnitt av Copycat Singers.










MIRIAM BRYANT

MIRIAM BRYANT, One Last Time på Spotify

Så mycket bättre - Niklas Strömstedts dag

One Last Time

MIRIAM BRYANT, Ett sista glas på Spotify

Så mycket bättre - Sven-Bertil Taubes dag

Ett sista glas

MIRIAM BRYANT, Push Play på Spotify

Raised in Rain

Push Play







Frölunda Indians

Frölunda HC, även Frölunda Indians, tidigare Västra Frölunda HC, är en ishockeyklubb från Göteborg.


Västra Frölunda IF bildades 1930, och tog upp ishockey i sitt program 1944. Ishockeylaget utgjorde ishockeysektionen i Västra Frölunda IF fram till 1984 då sektionen knoppades av och blev en egen förening med namnet Västra Frölunda HC. Klubben hade då ett klubbmärke med de gamla färgerna vitt och grönt samt VF i rött, idag är märket utbytt mot en indian.


Klubben spelar i Svenska hockeyligan (SHL, tidigare Elitserien). Inför säsongen 1995/1996 antogs smeknamnet Indians, en: indianer, som syftar på att laget under de framgångsrika åren på 1960-talet kallades för "Vilda västern". Man ville dock inte ha ett namn som syftade på cowboys eller eldvapen utan antog då i stället Indians.


Frölunda har genom åren spelat i gröna eller vita tröjor. I samband med att man började kalla sig Frölunda Indians bytte man till att spela i röda tröjor hemma och vita borta. Säsongerna 2007/2008 och 2008/2009 spelade laget i röda tröjor hemma lördagar och helgdagar och i gröna tröjor hemma på vardagar. Från och med säsongen 2009/2010 spelar Indians återigen med enbart röda tröjor på hemmaplan.


Efter en längre tid utanför den högsta hockeyserien inledde Frölunda 1990-talet med sin återkomst till Elitserien säsongen 1989/1990. Conny Evensson, tränaren som fört upp laget, lämnade dock inför den första Elitseriesäsongen och de inledande 1990-talsåren var skakiga med bland annat en tur till kvalserien 1991, där man mötte Team Boro HC och Rögle BK och Mölndal Hockey.


Leif Boork ledde klubben ett par säsonger innan Lasse Falk tog över och införde den så kallade 1-3-1-hockeyn, vilket han fick mycket kritik för utanför Göteborg. Falk förde klubben till sin fjärde SM-final säsongen 1995/1996, där Luleå HF dock blev för svåra. Finländaren Christian Ruuttu bidrog starkt till framgångarna, men även spelare som Marko Jantunen och Peter Berndtsson dominerade matcherna.


Resten av 1990-talet blev dock svajigare för indianerna. Ruuttu försvann redan efter en säsong och även Falk sökte nya utmaningar efter något år. Ersättarna lyckades inte alltid så väl, de lovande juniorerna hade svårt blomma ut till storstjärnor och mot slutet av 1990-talet fick klubben ekonomiska problem då Skatteverket började granska Frölundas affärer med den ökände affärsmannen Frank Abagnale.


Inför säsongen 2004/2005 firade laget 60-årsjubileum och samtidigt 20-årsjubileum som fristående klubb. I samband med detta tog klubben namnet Frölunda HC utan förledet Västra.


Frölunda tog sitt senaste SM-guld säsongen 2004/2005, säsongen då de flesta elitserielag var förstärkta med lockoutade NHL-spelare. Den säsongen hade Frölunda sju spelare i svenska landslaget, tre spelare i finska landslaget samt en spelare i schweiziska landslaget. Utöver detta tackade tre spelare nej till landslagsspel. Dessutom var Frölundas andretränare Janne Karlson uttagen som assisterande coach i svenska landslaget. Notabelt är också att Frölunda Indians toppade Eurohockey.nets klubbranking säsongen 2004/2005.


Den 6 april 2006 blev Frölunda historiskt, då man som första lag i ett SM-slutspel vände ett underläge med 1-3 i matcher till seger med 4-3, vilket hände i semifinalserien mot Linköpings HC. Säsongen slutade emellertid med finalförlust mot Färjestad BK, efter 2-4 i matcher.


I samband med den andra finalmatchen mot Färjestad 2006 blev Ronnie Sundin 11 april 2006 den mesta spelaren med sin 685:e match i frölundatröjan.


Inledningen av säsongen 2006/2007 präglades av flera motgångar för Frölunda, och klubben låg länge på kvalserieplats. Lösningen blev att klubbledningen avsatte den tidigare tränaren Stephan "Lillis" Lundh och ersatte honom med Per Bäckman från Västerås Hockey. Strax efter sade andretränaren Calle Johansson upp sig och han ersattes av Benny Westblom. Frölunda slutade i den tätaste av samtliga elitserier på nionde plats, två poäng från en slutspelplats och tre poäng från ett nervöst kval. Det var första gången sedan säsongen 1994/1995 som Frölunda missade SM-slutspel. Denna säsong värvade man också rekordmånga spelare under pågående säsong. Dessa var Jere Myllyniemi (Philadelphia Flyers), Henrik Malmström (Brynäs IF), Sean Bergenheim (Lokomotiv Yaroslav), Magnus Kahnberg (St. Louis Blues), Ari Vallin (Florida Panthers) och Oscar Ackeström (Linköpings HC). Av dessa är det bara Kahnberg och Ackeström som spelar i klubben säsongen 2007/2008. Den 6 december 2008 gjorde Niklas Andersson två mål mot Södertälje SK och slog då Patric Carnbäcks målrekord i Frölunda, som var på 216 mål.


Säsongen 2011/2012 har Frölunda Indians gjort en stor rensning av sin trupp. Man har på ett sätt försökt föryngra laget genom att satsa på yngre talanger samt satsat mer på hemvändare, exempel som Magnus Kahnberg, Jari Tolsa och Fredrik Pettersson. Trotjänare som Niklas Andersson valde att sluta och Tomi Kallio fick inte förlängt kontrakt.


Frölunda Indianss ungdomssektion är en av Sveriges främsta. Under 2000- talet har U-16, J-18 och J-20-lagen vunnit i princip allt som går att vinna. Frölunda har producerat väldigt många talanger på toppnivå under 2000-talet. Bland andra:


Backar
5 Jan-Axel Alavaara • 6 Tom Koivisto • 7 Antti-Jussi Niemi • 8 Arto Tukio • 23 Ronnie Sundin • 44 Sami Salo • 55 Christian Bäckman


Anfallare
9 Daniel Alfredsson • 11 Magnus Kahnberg • 12 Peter Högardh • 19 Jari Tolsa • 20 Joel Lundqvist • 21 Loui Eriksson • 22 Jonas Esbjörs • 24 Niklas Andersson • 26 Samuel Påhlsson • 28 Martin Plüss • 30 Jonas Johnson • 31 Per-Johan Axelsson • 58 Jens Karlsson • 71 Tomi Kallio










Takida

Takida, You Learn på Spotify

The Burning Heart

You Learn

Takida, Curly Sue på Spotify

Bury The Lies

Curly Sue

Takida, To Have And To Hold på Spotify

All Turns Red

To Have And To Hold

Bandet bildades 1999 av Robert Pettersson och Fredrik Holm (från bandet Sinatra) samt gitarristen Tomas Wallin (från bandet Blowball) först under namnet Tender. De bytte sedan namn till Takida, namnet Takida kommer från Silver Fang karaktären Gohê Takeda, vars efternamn sades fel i svenska dubben, och 2006 släpptes debutalbumet …Make You Breathe på skivbolaget Ninetone Records. Singeln Losing släpptes samma år den 30 januari.


Den 16 april 2007 släpptes singeln Halo från det andra albumet Bury The Lies. Själva albumet släpptes 16 maj 2007. Denna skiva innehåller nio nya spår plus två äldre låtar som gjorts i ny tappning. Skivan sålde platina.


Singeln Curly Sue nådde förstaplatsen på Sveriges Radio P3s Trackslistan i januari 2008 och låg sedan etta i tio veckor. Singeln håller sedan den 3 maj 2008 maratonrekordet på Trackslistan genom att ha lyckats ligga kvar i 50 veckor i följd. På Svensktoppen låg låten i hela 54 veckor, och hamnade på fjärde plats på årsbästa listan .Takida blev etta i både kategorin artister och Sveriges artister på Trackslistans årslista för 2008.


Den 18 augusti 2009 annonserade Takida att de skrivit kontrakt med skivbolaget Roadrunner Records som bland annat har Nickelback och Slipknot bland sina band. Den 2 september 2009 släpptes det tredje albumet "The Darker Instinct". Skivan sålde guld fyra dagar efter att den släpptes.


Nästa studioalbum - The Burning Heart, spelades in under hösten 2010 och våren 2011. Den 12 augusti 2011 gick albumet The Burning Heart direkt in och högst upp i topp på den svenska albumlistan. Efter bara 2 veckor så hade The Burning Heart sålt guld.


17 december 2013 bekräftas att nya albumet "All Turns Red" släpps 12 mars 2014 och att en turné med start i Örebro 28 mars 2014.


































Hitta oss på Facebook