Få inspiration till evenemang i Helsingborg!


Vet du inte vad du ska göra i Helsingborg? Behöver du inspiration och kanske hitta nya artister du inte visste fanns?
Då är du på rätt sida! Nu väljer vi ut några slumpmässiga låtar/filmer här nedan på artister/event som kommer i Helsingborg framöver.

Klicka runt och lyssna/titta. Uppdatera sidan för att få mer inspiration och klicka på namnet för att se nästa evenemang här i Helsingborg.

Klicka här för inspiration för hela Sverige

Mattias Alkberg

Mattias Alkberg, Tjugonde på Spotify

Tjugonde

Tjugonde

Mattias Alkberg, Skända flaggan på Spotify

Mattias Alkbergs begravning

Skända flaggan

Mattias Alkberg, I spenaten på Spotify

Personer

I spenaten







Dan Hylander

Dan Hylander, Skuggor i skymningen på Spotify

Om änglar och sjakaler

Skuggor i skymningen

Dan Hylander, Svart kaffe på Spotify

Om änglar och sjakaler

Svart kaffe

Dan Hylander, Farväl till Katalonien på Spotify

September

Farväl till Katalonien

Dan Owe Michael Hylander, född 21 juni 1954 i Malmö, är en svensk låtskrivare, sångare och gitarrist. Han har samarbetat bland annat med Py Bäckman och via duons gemensamma kompband Raj Montana Band. Det kommersiella genombrottet kom i början av 1980-talet. På senare år har han gjort solokarriär med nybildade kompband, förutom enstaka återföreningar av Raj Montana Band.


Hylander fick 1984 Rockbjörnen som årets bästa manliga artist. Året innan hade han, Py Bäckman och Raj Montana Band belönats som bästa svenska band. Sedan 2007 är Dan Hylander bosatt i Bolivia.


Hylander debuterade redan år 1962 som tomtenisse i Julkalendern Storskogens tomtefamilj. Under 1970-talet bildade han rockgruppen Raj Montana Band som kom att utveckla sig till hans och Py Bäckmans gemensamma kompband. Han medverkade 1977 till bildandet av skivbolaget Amalthea.


1978 släpptes debutalbumet Raj Montana Band, som blev en stor kritikerframgång vilket också gällde för uppföljaren Döende oskuld. Den senare innehöll bland annat sånger som "Höst", numera klassisk i hans repertoar, samt Mikael Wiehes översättning av Bob Dylans "Percy's Song" – "Min älskade stod inför rätten idag".


Den första stora kommersiella framgången kom med albumet September 1981, innehållande sånger som "Farväl till Katalonien" och "Solregn", den senare tillägnad den avlidne amerikanske musikern Lowell George. Året därpå fick han sin första guldskiva för albumet Bella notte, en liveskiva innehållande mestadels nya sånger. Däribland titelspåret och singeln "I minnen". 1983 kom nästa guldskiva med Calypso, innehållande sånger som "Vykort, vykort", "21/3" och "Vildrosor och tistlar"'.


Nästa album, ...om änglar o sjakaler (1984), blev hans hittills största framgång och första platinaskiva. "Skuggor i skymningen" och "Svart kaffe" var även stora singelhits. Samma år turnerade han och Py med Raj Montana Band inför rekordpubliker i folkparker och ishallar. Redan 1983 hade de bestämt sig för att splittra bandet efter turnéerna 1984, vilket också blev fallet. Med på dessa avslutningsturnéer var även, som körsångerskor, Anne-Lie Rydé och Tove Naess. De fyra avslutningskonserterna på Göta Lejon och Stockholms Konserthus dokumenterades av Sveriges Television och på dubbelalbumet Tele-Gram Långt Farväl.


Hylander medverkade också 1985 på ANC-galan mot apartheid, tillsammans med den dåvarande svenska rockeliten och ett tillfälligt återförenat Raj Montana Band. Året därpå turnerade han i Zambia och Zimbabwe med bland annat Peps Persson och Py Bäckman.


1986 startade han sitt nya kompband Kosmonaut och släppte albumet Kung av onsdag, som visserligen sålde mindre än föregående studioalbum men likväl blev en guldskiva. Singeln "Älskade främling" låg även på Sommartoppen. Med nästa skiva, Cafe Sorgenfri (1988), påbörjade Hylander ett artistiskt nytänkande som resulterade i lysande recensioner men minskad publik framgång. Trots en mindre hit med singelspåret "Bara en man" blev albumet hans första som inte sålde guld sedan 1981. Samma öde drabbade 1990 Lycklig måne, som dock delvis var en återgång till ett mera klassiskt rockformat. Låten "Varje gång hon går förbi" har dock genom åren blivit en stor favorit i Hylanders liverepertoar.


1991 kontrakterades Hylander av Sony som släppte samlingsalbumet Deja vu. Denna innehöll bland annt tre nyinspelade spår med Raj Montana Band, däribland Hylanders översättning av Bob Dylans "My Back Pages" kallad "Jag var mycket äldre då (än någonsin igen)".


1992 presenterades så storproduktionen Kejsaren är naken, som var ett stort avsteg från hans tidigare alster. Albumet var betydligt mindre rockigt och visade på influenser från Steely Dan, Joni Mitchell och Keith Jarrett. Den blev också hans sämst säljande skiva sedan debuten. Trots en viss omvärdering på senare år framstår den fortfarande som väl överambitiös. "Mamma tro mig" finns dock fortfarande kvar i Hylanders konsertrepertoar och har vuxit ut till ett nummer där bandmusikerna tillåts att improvisera fritt.


1994 släpptes den betydligt mera avskalade Dan Hylander, som var en återgång till hans traditionella melodier och harmonik. Den sålde dock inte bra nog för att övertyga Sony om att förnya hans skivkontrakt.


Under senare delen av 1990-talet övergick Hylander med stor framgång till att skriva musik åt och producera andra artister. Totta Näslund hade startat ett soloprojekt och Hylander producerade och skrev låtarna på hans första album Totta, och senare även flera av låtarna på Totta 2, Totta 3 och Totta 4 (Duetterna). Den senare innehöll duetter med bland andra Marie Fredriksson, Sanne Salomonsen, Jenny Silver (Öhlund), Louise Hoffsten, Sharon Dyall och Kajsa Grytt. Samtliga dessa album producerade han själv.


1997 återförenades Raj Montana Band tillfälligt. Det blev en turné och ett samlingsalbum med ett antal nya låtar.


På Tomas Ledins skiva Med vidöppna fönster från 2004 är låtarna skrivna och producerade av Dan Hylander och Tomas Ledin tillsammans. Dessutom har han producerat skivor åt bland andra Billy Bremner från Rockpile och Sylvia Vrethammar. Som låtskrivare har hans sånger framförts och/eller spelats in av artister som Thorsten Flinck, Totta Näslund, Kal P Dal, Sven-Ingvars, Tomas Ledin, Larz-Kristerz, Christina Lindberg, Niels Jensen och Björn Skifs.


1997 återförenades Dan, Py, Anne-Lie, Tove och Raj Montana Band för en framgångsrik sommarturné. Samtidigt släppte EMI samlingsalbumet Hits innehållande sex nya sånger. Den nådde försäljningslistans plats 13.


2007 lämnade Hylander Sverige och flyttade till Riberalta i nordöstra Bolivia. Han vistas dock fortsatt under vissa perioder i Sverige.


Hösten 2009 satte Dan Hylander samman sitt första band på drygt 20 år – bandnamn: Orkester – och turnerade flitigt och framgångsrikt. Den 16 mars 2011 släpptes skivan Den försenade mannen som CD och vinyl och nådde plats 4 på svenska försäljningslistan. Detta var hans bästa listplacering sedan "Kung av onsdag" 1986. Albumet var hans första i eget namn på 17 år.


I november 2011 kompletterades inspelningarna till live-CD/DVD:n Förscenad som sedan släpptes 21 mars 2012.


Som textförfattare använde Dan Hylander till en början aldrig rim. Han ändrade dock detta i och med albumet Kejsaren är naken 1992.


Dan Hylander, Py Bäckman & Raj Montana Band fick en Rockbjörn som bästa svenska band 1983. Dan Hylander fick en Rockbjörn som bästa manliga artist 1984.


Fasta musiker i Raj Montana Band under dess stora framgångar 1980-1984 och vid återföreningen 1997






Staffan Hellstrand

Staffan Hellstrand, Lilla fågel blå på Spotify

Regn

Lilla fågel blå

Staffan Hellstrand, Bilder av dig på Spotify

Staffan Hellstrand & SH ! 1985-1992

Bilder av dig

Staffan Hellstrand, Fanfar på Spotify

Pascha Jims Dagbok

Fanfar

Mats Eric Staffan Hellstrand, född 13 maj 1956 i Stockholm, är en svensk rockmusiker (sång, gitarr, klaviatur, munspel), låtskrivare och skivproducent.


Staffan Hellstrand är son till kärnkraftsfysikern och friidrottaren Eric Hellstrand och läraren Inger (ogift Hjertqvist). Han växte upp i Nyköping med undantag för två år på Long Island i USA där fadern arbetade som gästforskare.


Hellstrand har varit medlem i gruppen Dimmornas Bro och frontfigur i SH! Hans första soloalbum Hemlös med tonsatta Dan Andersson-dikter kom 1990 och var ett sidoprojekt från SH! men gruppen upplöstes kort därefter. Han har också ingått i gruppen De Lescano tillsammans med sångerskan Isabel De Lescano och gitarristen Fredrik Blank. Den senare har spelat på många av Hellstrands soloalbum.


Hellstrands musik kan beskrivas som melodiös rock, oftast framförd på elförstärkta men ibland på akustiska instrument. Den kombineras med poetiska och ibland samhällskritiska texter. Av hans många album har kan Eld (1992), Pascha Jims dagbok (1996) och Elektriska gatan (2004) kanske sägas ha fått den genomgående bästa kritiken. Han fick 1992 års Grammis för bästa manliga pop-/rockartist och 1993 års för årets låt, "Lilla fågel blå".


Hellstrand skrev och framförde den officiella svenska låten till Europamästerskapet i fotboll 2000, "Explodera". Han har även i övrigt ett stort fotbollsintresse och är uttalad supporter till Östers IF åt vilka han har skrivit låten "Vi är Öster". Han har även skrivit många låtar till andra artister, bland annat de flesta av låtarna till Idde Schultz debutalbum från 1995, av vilka "Fiskarna i haven" blev en av hans största framgångar som låtskrivare. Tillsammans med Sven-Ingvars har han spelat in sin låt "Marie, Marie". I Melodifestivalen 2007 framförde Uno Svenningsson och Irma Schultz Keller låten "God morgon" som Hellstrand skrivit i samarbete med Svenningsson. Denna låtskrivarduo ligger även bakom delar av Svenningssons album Jag sjunger för dig (2008).


Garagerockbandet The Nomads har ackompanjerat Staffan Hellstrand på albumen Pascha Jims dagbok och Eld.


Hellstrand har tillsammans med bland andra poeten Bob Hansson skapat föreställningen Nångång måste allting skaka, som hade premiär 2014 och är en tolkning av passionsberättelsen ur Matteusevangeliet.


Docenterna

Docenterna, Söderns ros på Spotify

Låt tiden gå 1979-1989

Söderns ros

Docenterna, Varma öl och kalla element på Spotify

Jag tar mitt liv med popmusik

Varma öl och kalla element

Docenterna, Peppar Och Salt på Spotify

På Lyckliga Gatan

Peppar Och Salt

Docenterna var ursprungligen ett punkband som bildades i Sollentuna utanför Stockholm 1977 under namnet Aktiespararnas årsmöte som bestod av Johan "Joppe" Pihlgren på sång och gitarr, Peé Bergsten på gitarr och sång, Larry Lövgren på bas och sång, och Kricke Pihlgren på trummor. Tillsammans med Mats Olofsson bildade de gruppen Docent Död och Peé Bergsten byttes ut mot Zebo Hillborg. Bandet debuterade med singeln Sven Jerrings röst som de producerade på egen bekostnad 1979. Året därpå gav de ut singeln Krig och kärlek och fick ganska snart skivkontrakt med Sonet. Vid samma tid lämnade Mats Olofsson gruppen. Året därpå utgavs LP:n Tusen heta kyssar. 1982 bytte bandet skivbolag från Sonet till Mistlur Records. I och med nästa LP, Ge henne allt (1983), ersattes Zebo Hillborg av Mats Möller (orgel, sång). Nästa album blev Tid och lust 1984, och i och med det bytte man namn till Docenterna, som också blev namnet på det därpå följande albumet 1986. Mats Möller hade då ersatts av Clas Rosenberg (sång, gitarr). 1987 fick Docenterna ny uppsättning då Rosenberg ersattes av Bie Karlsson. 1989 utgavs Söderns ros som blev deras sista skiva hos Mistlur. På skivan medverkar systrarna Idde och Irma Schultz. Idde skulle under 90-talet komma allt närmare bandet och blir så småningom ordinarie medlem. 1991 gick gruppen över till EMI och året därpå kom På lyckliga gatan, ett album som belönades med en grammis i kategorin Bästa popgrupp 1993. Relationerna till skivbolaget blev ansträngda på grund av EMI:s kontakter med vikingarockgruppen Ultima Thule. Docenterna valde att bryta med skivbolaget 1994 och gick över till MCA där man utgav skivan Honung 1995. Efter en paus i skivutgivningen gjorde Docenterna comeback 2002 med albumet Sverige varken ser eller hör. I juni 2006 släppte gruppen singeln Dags att bli hög. En ny samlingsskiva utgavs januari 2007 med titeln "Jag tar mitt liv med popmusik". 2010 tillkännagav gruppen att de skulle släppa tre stycken samlingar av låtar i EP-format under året, den första med namnet "Vanligt folk", släpptes i maj 2010. Dessa tre EP-skivor samlades sedan i albumformat under namnet Medan vi spelar pop.






Ola Salo

Ola Salo, How I Kill på Spotify

Wilderness

How I Kill

Ola Salo, Go On Go On på Spotify

Wilderness

Go On Go On

Ola Salo, Vi va dom på Spotify

Snodda sånger till Salo

Vi va dom

Rolf Ola Salo Svensson, ursprungligen Rolf Ola Anders Svensson, född 19 februari 1977 i Avesta, är en svensk rocksångare, låtskrivare och tonsättare. Mest känd är han som frontfigur och sångare i The Ark där han skrivit i stort sett all text och musik.


Han föddes i Avesta i Dalarna 1977 och är son till kyrkoherden i Söraby Lars Svensson och sjuksköterskan Birgitta Svensson, född Skarin. Han flyttade med sina föräldrar och fyra syskon till småländska Rottne där han tillbringade uppväxtåren. När han var fyra år skrev han sin första låt, kallad Raggarbilar. Under gymnasiet studerade han med humanistisk inriktning med ”musiktillägget” (liknande estetiska programmet med musikinriktning) på Katedralskolan i Växjö och flyttade sedan till Malmö.


Han antog 1996 artistnamnet Ola Salo, som är en palindrom där Salo kommer från Ola bakvänt samt begynnelsebokstaven i hans efternamn. Numera heter han Salo även officiellt, dock inte i efternamn utan i mellannamn. Ola Salo är vegetarian.


Sedan 2009 är han gift med Anneli Pekula. Med henne har han en dotter, född 2010. Han är öppet bisexuell.


Salo bildade 1991 gruppen The Ark tillsammans med vännerna Lars "Leari" Ljungberg, Mikael Jepson och Magnus Olsson.


I Malmö arbetade Ola Salo som musikalartist på Malmö Stadsteater, först i Kristina från Duvemåla och sedan i Spelman på taket I samband med firandet av Carl von Linnés trehundraårsdag uruppfördes Salos symfoniska verk Linnaeus Rex (Kung Linné) i Växjö konserthus 28 januari 2007; senare samma år spelades det i bland annat Uppsala Konserthus.


2007 vann The Ark Melodifestivalen med Salos egenkomponerade låt "The Worrying Kind" och representerade därefter Sverige vid Eurovision Song Contest i Helsingfors den 12 maj 2007. Där slutade bidraget på artonde plats.


2008–09 spelade Salo huvudrollen i musikalen Jesus Christ Superstar vid Malmö Opera och Musikteater. Till denna uppsättning stod han själv för nyöversättningen av librettot. 2012–13 repriserade Salo rollen som Jesus, denna gång i uppsättningen på Göta Lejon i Stockholm och 2014 kommer en Sverigeturné att genomföras med föreställningen.


Salo har varit värd för Sommarprogrammet i Sveriges Radio P1 vid två tillfällen: den 16 juli 2003 och den 26 juli 2009. Han medverkade också hösten 2013 i SVT:s Sommarpratarna.


I början av 2012 medverkade Ola Salo som en av coacherna i TV-programmet The Voice Sverige tillsammans med Carola Häggkvist, Petter och Magnus Uggla.


Den 2 november 2013 uruppfördes rockoperan Kult i Sveriges Radio, som också hade beställt verket.


Wilderness är Ola Salos debutskiva som soloartist, vilken släpptes den 20 maj 2015. Enligt Salo vill han ge terapi till folket genom detta album. I samband med albumet så åker även Salo på sommarturné i Sverige sommaren 2015, och det är även första gången han turnérar som soloartist. Turnépremiären inleddes på Bråvallafestivalen den 26 juni.






Lars Winnerbäck

Lars Winnerbäck, Om du lämnade mig nu på Spotify

Daugava

Om du lämnade mig nu

Lars Winnerbäck, Köpt en bil på Spotify

Köpt en bil

Köpt en bil

Lars Winnerbäck, Elegi på Spotify

Vatten under broarna

Elegi

Lars Mattias Winnerbäck, ursprungligen Nilsson, född 19 oktober 1975 i Stockholm, är en svensk musiker, som skriver och framför musik på svenska. Han har blivit flerfaldigt belönad med utmärkelser för sin musik, bland annat har han vunnit sju Grammisar och fem Rockbjörnar.


Winnerbäck, som växte upp i Linköping, inledde sin karriär med att sjunga och spela i punkbandet Snoddas. Fram till 2007 agerade bandet Hovet kompband, men på albumet Daugava handplockade han musiker.


Lars Winnerbäck växte upp i Vidingsjö i Linköping. Han var tio år gammal när han började i den kommunala musikskolan, där han skulle lära sig att spela gitarr.


Den unge Winnerbäck uppskattade inte Bellmans visor, och i mellanstadiet började han att spela musik tillsammans med Staffan Palmberg som också tröttnat på musikskolans övningar. Tillsammans gjorde de revolution och började spela punkrock, och när de sedan träffade Tomas Öhman och Anders Johansson bildade de tillsammans bandet Snoddas. I Snoddas spelade Winnerbäck gitarr och delade på sånguppgiften med Staffan. Han skrev också många av låtarna. Snoddas gav ut två demokassetter, och när de 1992 vann lokalbandstävlingen Rockkarusellen fick de också chansen att spela in en CD: Snoddas serverar en skål nyvispad våldspop på singel.


Trots att Winnerbäck en gång svurit på att aldrig mera tralla visor så var det just med en samling egenskrivna visor han gjorde sin solodebut, 1992 i Österbergaskolans aula inför tvåhundra personer. Han fick smak för det och började spela på egen hand mer och mer.


Att Snoddas splittrades hade främst att göra med att bandets medlemmar tagit studenten och gick olika vägar. Anders Johansson flyttade till Hudiksvall, medan Winnerbäck gav ut sin solodemo och flyttade till Kungälv för att gå på Nordiska folkhögskolan, på Sveriges enda vislinje. I Kungälv spelade han också in sin nästa demo, 3486 ord från Lars Winnerbäck.


I gymnasieskolan gick Winnerbäck det socialestetiska programmet på Katedralskolan i Linköping. Han hade bestämt sig för att han saknade fallenhet för studier och åren på gymnasiet fördrev han oftast längst bak i klassrummet, sysselsatt med något annat än vad lektionen handlade om. Han säger själv att han omedvetet såg till att inte ha några andra alternativ än musiken att falla tillbaka på.


Våren 1994, samma vår som Snoddas gav ut sin sista demo, Du och jag och en liten kille jag känner, gav Winnerbäck ut sin första solodemo. ...och mina damer och herrar. Samma år spelade han förband till Stefan Sundström när denne besökte Linköping. Ljudteknikern Johan Johansson blev så imponerad av den unge artisten att han la namnet på minnet och bad Winnerbäck höra av sig ifall han hade något mer på gång.


1996 kläcktes idén om att starta ett eget skivbolag. Detta skivbolag kom att bestå av kamraterna Mathias Gurestam, Filip Adamo och Johan Hägg, och döptes till Elvira Records. Med en hoplånad budget på 60 000 kronor kunde debutskivan börja spelas in. Inspelningen ägde rum in i Linköping i den billigaste studion man kunde hitta, med ett band som bestod av gratisspelande vänner. Resultatet blev enligt Winnerbäck en katastrof, och skivan fick mixas om innan den kunde ges ut. Slutresultatet blev Dans med svåra steg. På skivans framsida syns en långsmal ung man med långt orange hår som dansar med en dam.


1997 sändes en spelning från Mosebacke i Stockholm i radioprogrammet P3 Live och Winnerbäck fick åter kontakt med Johan Johansson och Stefan Sundström, som båda kom att medverka på Winnerbäcks andra skiva, Rusningstrafik, vilken dessutom producerades av Johan Johansson.


Efter två producerade skivor i skivbolaget Elvira bestämde sig de för att lägga ner skivbolaget för att det var svårt att kombinera företagsamheten med vänskapen. Istället skrevs kontrakt med Universal. Nu började den tredje skivan Med solen i ögonen ta form. Johan Johansson producerade även den.


1999 gav sig Lars Winnerbäck, Stefan Sundström, Johan Johansson, Kjell Höglund och Karin Renberg ut på en gemensam sommarturné – Bland skurkar, helgon och vanligt folk. Ett livealbum med samma namn som turnén och med låtar från turnén släpptes senare samma år.


Det hann inte ens gå ett år sedan Med solen i ögonen innan nästa skiva var på gång. Denna fjärde skiva från Lars Winnerbäck fick namnet Kom. Nu hade Winnerbäck slitit sig loss från sina förebilder, producerade själv och handplockade musiker till bandet. Det bandet blev embryot till hans kompband, Hovet. Kom var klar senhösten 1999 och resulterade i en guldskiva, ett Bellmanpris, en Grammis samt en höstturné, en vårturné och en sommarturné. Från början var det tänkt att första spåret på skivan skulle vara "Blanka golv", en låt som handlar om att städa, ordna upp och slänga allt gammalt. Låten hamnade dock inte på albumet utan som singelbaksida till Söndag 13.3.99.


2001 kom Winnerbäcks femte album: Singel. Tillsammans med Hovet åkte Winnerbäck till Ridge Farm, Surrey, England – samma studio som Ulf Lundell spelat in Längre inåt landet 21 år tidigare. När Singel, "världens dyraste kontaktannons", släpptes var ironiskt nog Winnerbäck inte singel längre. Skivan sålde guld och tillsammans med Hovet blev det mycket turnerade det året, något som avslutades med en höstturné som kom att stå till grund för livealbumet Live – För dig, som släpptes senare samma år.


2002 var tänkt som lite av ett viloår för Winnerbäck. Detta till trots producerade han Elin Sigvardssons debutalbum Saturday Light Naive. I slutet på året var det bestämt att Winnerbäck och Hovet skulle börja inspelningen av ett nytt album och han hade därför varit i Köpenhamn två gånger, bott på Hotell Ottilia invid Söndermarken, för att skriva låtar till nya albumet. Albumet, som kom att heta Söndermarken, släpptes 2003 och följdes upp av en utsåld vårturné samt Kalasturné under sommaren. I september kom avslutningen i och med två konserter i Linköping, konserter som filmades och sedermera redigerades ihop till live-DVD:n, Live i Linköping, som släpptes våren 2004.


2004 producerade Winnerbäck Lisa Ekdahls album Olyckssyster som släpptes september samma år. Winnerbäck gjorde även en spelning på Södra teatern den 7 juni samt en invigningkonsert på Cloetta Center i Linköping tillsammans med Hovet den 4 september. I september släpptes Winnerbäcks sjunde studioalbum, Vatten under broarna. Albumet spelades in utan Hovet, som istället bestämde sig för att släppa ett eget album: Hovet 2004. Tanken med Vatten under broarna var från början att det skulle bli ett helakustiskt album med endast Winnerbäck och en gitarr. De tankarna övergavs dock en bit in i låtskrivandet och på albumet medverkar även Ola Gustafsson på gitarrer och Sara Isaksson på piano, slagverk och körer. Efter skivan följde en helakustisk höstturné med Winnerbäck ensam på scenen. Turnén påbörjades den 21 oktober i Kalmar och kallades för Stackars hela Sverige-turnén.


Winnerbäck hade en sommarturné tillsammans med Hovet 2005, för varje ny spelning släppte de en ny låt. Låtarna fanns endast tillgängliga för nedladdning. Den 19 oktober 2005 fyllde Winnerbäck 30 år, något som firades med en konsert i Cloetta Center inför runt 8000 fans. I samband med konserten delades Bränt Krut vol.2 ut till alla besökare. Födelsedagskonserten har sänts i P3 Live 3 gånger (2006-02-10, 2006-04-14 och 2006-06-24).


2006 släpptes ett samlingsalbum: Efter nattens bränder. Under året genomfördes också en sommarturné i flera städer tillsammans med Hovet. Den 4 augusti 2006 meddelade Winnerbäck i ett brev på sin hemsida att han skulle börja skriva låtar igen.


2007 kom Winnerbäcks åttonde studioalbum ut, Daugava. Albumet spelades in under sommaren 2007 på Irland med ett nytt kompband bestående av Ola Gustafsson (gitarrer, mandolin, banjo och dobro), Johan Persson (piano tramporgel, dragspel, munspel och kör), Anders Nygårds (fiol, viola och mandolin) Jerker Odelholm (bas och kontrabas), Anders Hernestam (trummor, tamburin och maraccas) och Miss Li (sång/kör). Albumet släpptes 26 september samma år. Den 26 oktober 2007 inleddes en höstturné tillsammans med det nya kompbandet som pågick till 8 december. Miss Li kunde inte följa med på turnén och ersattes istället av Hovetmedlemmen Anna Stadling. Winnerbäck medverkade detta år även på Staffan Hellstrands album Spökskepp.


Den 19 maj 2008 släppte Winnerbäck singeln Strimmor, tillsammans med det nya kompbandet, som nu hade fått ett nytt tillskott, Monica Starck som ersatte Anna Stadling på sång och gitarr. Hela intäkten från Strimmor gick oavkortat till Amnesty. Under sommaren 2008 åkte ett gäng artister, bland annat Emil Jensen, Markus Krunegård och Miss Li, tillsammans med Winnerbäck och nya bandet i spetsen på en omfattande Sverigeturné. Under spelningen på Zinkensdamm i Stockholm stod det över 20 000 människor i publiken, vilket är ett publikrekord för Winnerbäcks del. Sommarturnén filmades av ett filmteam, och även bakom scenen följde man Winnerbäcks liv under några månader. Materialet resulterade i Solen i ögonen, en film om Lars Winnerbäck som både har visats i biosalonger runt om i Sverige och givits ut på DVD.


2009 spelade Winnerbäck tre spelningar på tre dagar och på tre olika scener på Peace & Love och fyra spelningar på fyra dagar och på fyra olika scener på Hultsfredsfestivalen. På Hultsfredsfestivalen återförenades Winnerbäck med sitt gamla punkband Snoddas för en spelning.


Ett nytt studioalbum släpptes under hösten 2009; Tänk om jag ångrar mig, och sen ångrar mig igen, där Anna Stadling återvänder till bandet istället för Monica Starck. Singeln Jag får liksom ingen ordning släpptes också, samtidigt med den limiterade boxen som innehöll skivan, en lp-skiva, boken 112 sånger samt fyra fotografier som Lars Winnerbäck fotograferat.


Lars Winnerbäck producerade Elin Sigvardssons debutalbum Saturday Light Naive, som släpptes 2003. Han har även producerat Lisa Ekdahls album Olyckssyster (2004) och Pärlor av glas (2006).


I juli 2011 debuterade Lars Winnerbäck som modefotograf med ett antal bilder i tidningen Style By Kling.


Lars Winnerbäck har illustrerat barnboken Stig tittar ut av Ann-Christine Magnusson. Winnerbäck skänkte fem originalmålningar från boken till Musikhjälpen 2011, för att auktioneras ut. Inkomsterna från auktionerna gick, tillsammans med övriga intäkter från Musikhjälpen 2011, till projekt för att alla flickor i världen ska få gå i skola.


Winnerbäck har en son född 2004. Sedan 2013 lever han i relation med den norska skådespelserskan Agnes Kittelsen.


Han har även gjort Risajkling, 3486 ord från Lars Winnerbäck, Lars och mina damer och herrar, med flera, men de har bara släppts på kassett och är svåra att få tag i legalt.


Medverkade 1999 på samlingsalbumet Bland skurkar, helgon och vanligt folk (Livealbum från gemensam sommarturné tillsammans med Stefan Sundström, Johan Johansson, Karin Renberg och Kjell Höglund)






Adolphson & Falk

Adolphson & Falk, Mer jul på Spotify

Mer jul

Mer jul

Adolphson & Falk, Blinkar Blå på Spotify

Med Rymden I Blodet

Blinkar Blå

Adolphson & Falk, Bärande Våg på Spotify

Med Rymden I Blodet

Bärande Våg

Adolphson–Falk är en svensk synthpopgrupp med Tomas Adolphson (musik, sång) och Anders Falk (text, musik, sång) som huvudmedlemmar.


Efter att ha träffats under värnplikten på FRA 1968 började Tomas Adolphson och Anders Falk samarbeta musikaliskt. Duon släppte under sjuttiotalet ett par singlar och LP:n Nattexpressen samt medverkade i Melodifestivalen 1979 med bidraget "Tillsammans". Gruppens stora genomslag kom i radioprogrammet Eldorado 1981 med singeln "Blinkar blå" som ett år senare följdes av LP:n Med rymden i blodet. Gruppen fick även en hit med julsången "Mer jul" 1984 där bland annat ljud från Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul hördes i bakgrunden. Av stor betydelse för gruppens framgångsrika elektroniska sound var Greg FitzPatrick (klaviatur) och Dagge Lundquist (mixning), vilka båda kan betraktas som medlemmar av gruppen, samt deras producent Lars-Göran "LG" Nilsson.


Texterna på Med rymden i blodet (1982), kretsar i stor utsträckning kring radioteknik, astronomi och människans samhörighet med kosmos. Med åren har det tekniskt/naturvetenskapliga temat tonats ner till förmån för vardagsnära betraktelser över människans tillvaro. De senaste åren har Magnus "Mankan" Marcks flitigt medverkat på kontrabas vid deras spelningar.


Albumet From here to eternity (1983) var en engelsk version av Med rymden i blodet. Låten Waves in the air (Bärande våg) användes som signaturmelodi för programmet Sweden Calling DX-ers på Radio Sweden International, Sveriges Radios utlandsprogram på kortvåg.






Lasse Stefanz

Lasse Stefanz, Det regnar och regnar på Spotify

Röd Chevrolet

Det regnar och regnar

Lasse Stefanz, Leva tills jag dör (feat. Mikael Wiehe) på Spotify

Whiskey Barrel

Leva tills jag dör (feat. Mikael Wiehe)

Lasse Stefanz, Jag faller hellre ner och dör på Spotify

Whiskey Barrel

Jag faller hellre ner och dör

Lasse Stefanz, tidigare Lasse Stefans, är ett countryinfluerat dansband, bildat 1967 i Kristianstad, Sverige av Hans Sigfridsson (gitarr, saxofon, kör), Lars Sigfridsson (bas, sång) och Olle Jönsson (sång). Senare har även J. Christer Ericsson (gitarr), Anders Pettersson (keyboard, dragspel, kör) och Gunnar Nilsson (trummor) tillkommit, den sistnämnde efter att Jönsson gjorde en handledsoperation. Christer Ericsson skriver även många av bandets låtar. Bandet medverkade i Melodifestivalen 2011 med melodin "En blick och något händer", som tävlade i Malmö den 26 februari 2011, men åkte ur.


Lasse Stefanz har haft hitlåtar som Oh, Julie (1982), och framgångar med album som Peppelinos Bar (1988). 1989-1990 hade Lasse Stefanz och Christina Lindberg en hit på Svensktoppen med duetten "De sista ljuva åren", som låg där hela 65 veckor.


1970 släpptes första singeln med två låtar skrivna av Christer Ericsson. Två år senare kom singeln nummer två, även den med Christer Ericsson som låtskrivare. Samma år kom första albumet, "Vad tiden går", på det lilla skivbolaget Habima och det var nu som bandet utvecklades från lokalband till svenskt riksband.


Ytterligare fyra album släpptes under de första åren: "Spelmansminnen", "Strandpartaj", "Sunshine" och "Darling".


På albumet "Darling" hade Christer Ericsson gjort låten "Vid en liten fiskehamn". Den låten fick Bert Karlsson i Skara, med sitt skivbolag Mariann, att skriva skivkontrakt Lasse Stefanz. Det blev dock Stefan Borsch som 1981 låg på Svensktoppen med den.


1982 kom första albumet hos Bert Karlsson, "Oh Julie". Sången "Oh Julie" blev Lasse Stefanz första Svensktoppsetta. 1982 medverkade bandet bland annat i programmet Nygammalt i SVT.


Populariteten innebar också ökad skivförsäljning. Första albumet hos Mariann blev också första guldplattan (50 000 exemplar). Under åren 1983-1988 gjordes ytterligare sex album, och försäljningssiffrorna blev framgångsrika. Under denna period ökade Lasse Stefanz popularitet markant ute på dansbanorna, och flera publikrekord slogs.


Efter det att Svensktoppen haft uppehåll åren 1982-1985 fick Lasse Stefanz sin nästa hit på listan med "Världens lyckligaste par", en duett tillsammans med Lotta Engberg som var en hit i mitten av 1987. Den låten skrev Christer, precis som de flesta andra svensktoppslåtar som bandet haft. Även melodierna "Nere på söder", "Peppelinos Bar" och "Oklahoma" låg på listan.


1988 lämnade bandet Mariann Grammofon AB och gick över till ett nytt skivbolag, Frituna. Första albumet där, "Livets ljusa sida", blev en framgång och innehöll bland annat duetten "De sista ljuva åren", även den skriven av Christer Ericsson, med Christina Lindberg.


Låten var från början en B-sida, men testades på Svensktoppen och gick in där i februari 1989. I april 1990 slog den Hootenanny Singers gamla maratonrekord på 52 veckor med Omkring tiggar'n från Luossa. "De sista ljuva åren" låg kvar på Svensktoppen i hela 65 veckor. 2002 blev "De sista ljuva åren" utsedd till "Tidernas Svensktoppslåt".


1988 fick Lasse Stefanz utmärkelsen "Sveriges bästa dansband", både i Sveriges Radio och "Hänt i Veckan", och 1989 även i Aftonbladet. 1990 tilldelades Lasse Stefanz en Grammis för "Bästa dansproduktion 1989". På Grammisgalan 2009 vann man kategorin "Årets dansband/schlager" för 2008.


Framgångarna under åren har inneburit att bandet blivit populära även i Sveriges grannländer Danmark, Finland och Norge. Bandet har fått stor publicitet i tidningar, radio och även medverkat i många TV-program i hela Norden.


I november 2008 tackade bandet nej till att delta i den svenska Melodifestivalen 2009 med låten Den första kyssen.


Även om bandet är från Kristianstad har bara fem låtar sjungits på skånska under åren. "Eva-Lena" (på "Oh, Julie", 1982, av Tom T. Hall och Hasse Andersson) "Skomakar Anton"(på "Oh, Julie" 1982 av Hasse Andersson) "Du Kalle" (på "Marie, Marie", 1983, av Christer Ericsson) "Hej Hå, Hej Hå" (Marie Marie, 1983 av Christer Ericsson) "Annat var det förr" (på "Elaine", 1984, av Queen Ida, A Lewis och Danne Stråhed).


Stavningen med z i slutet av namnet uppkom vid en spelning på Sommarlust i Kristianstad, där S-en tog slut på skylten och parkchefen satte dit ett z istället.


I maj 2012 meddelar tvillingarna Hasse Sigfridsson och Lars Sigfridsson att de båda lämnar Lasse Stefanz efter 45 år på grund av den obotliga sjukdom som saxofonisten och kompgitarristen Hasse har. Båda har varit med sedan starten 1967. Nya medlemmar i bandet blev Henrik Wallin och Joachim Svensson.


I november 2012 meddelade frontfiguren Olle Jönsson att han med omedelbar verkan lämnar bandet., men redan den 23 november återkom han.






Lisa Miskovsky

Lisa Miskovsky, Why Start A Fire på Spotify

Umeå

Why Start A Fire

Lisa Miskovsky, Still Alive på Spotify

Still Alive (The Theme from Mirror's Edge) - The Remixes - EP (Bonus Track Version)

Still Alive

Lisa Miskovsky, Driving One Of Your Cars på Spotify

Lisa Miskovsky (Re-release)

Driving One Of Your Cars

Lisa Maria Miskovsky Sommer, född 9 mars 1975 i Holmsund utanför Umeå, är en svensk musiker och popsångerska. Hon har även aktivt ägnat sig åt idrott, bland annat snowboard och ishockey. Miskovsky har för sin musik vunnit minst en Grammis och fyra Rockbjörnar. Hon är syster till Carolina Miskovsky.


Miskovskys far kommer från Tjeckien och hennes mor från Finland. Fadern var kontrabasist och blev bekant med en finländska (Lisa Miskovskys blivande mor) under ett turnébesök i Helsingfors i början av 1970-talet. Hon föddes i västerbottniska Holmsund och bodde i byn Vännfors fram till årskurs 7 (gick i skola i Vännäsby). Som tolvåring flyttade familjen till Umeå, och Lisa Miskovsky gick därefter högstadiet på Grubbeskolan. Då hade hon redan uppmärksammats för sina egenkomponerade låtar. Under högstadietiden gjorde hon sin TV-debut i Café Umeå, där hon medverkade som del av rockbandet Lipstick (bestående av fyra tonårstjejer).


1993 började Lisa Miskovsky åka snowboard, samtidigt som hennes musikintresse ledde till piano- och gitarrträning. Senare skulle hon börja åka runt på olika musikspelningar. Detta skedde parallellt med snowboardkarriären, där hon bland annat kom att bli medlem av svenska snowboardlandslaget.


Debutalbumet Lisa Miskovsky kom ut den 25 april 2001. Miskovsky belönades 2002 med två Rockbjörnar, i kategorierna Årets svenska nykomling och Årets svenska kvinnliga artist. Hennes andra album, Fallingwater, släpptes i oktober 2003 och producerades av Joakim Berg i Kent. För detta album tilldelades hon priset för Årets kvinnliga artist på Grammisgalan 2004. Hon har även medverkat på In Flames album Come Clarity (låten "Dead End").


2006 tilldelades hon Norrlandsförbundets utmärkelse Olof Högbergplaketten för en populärmusikalisk kulturgärning med stor genomslagskraft. Året efter fick hon motta två nya Rockbjörnar, som Årets svenska kvinnliga artist och Årets svenska album.


År 2008 skrev och medverkade hon i låten "Still Alive" som är temalåten för det svenskproducerade spelet Mirror's Edge, som hade världspremiär 11 november samma år.


2012 medverkade hon för första gången i Melodifestivalen med låten "Why Start A Fire". Med låten gick hon direkt till final och hamnade där på nionde plats.


Förutom egen musik skriver Miskovsky även för andra artister. Bland annat har hon skrivit Backstreet Boys världshit Shape of My Heart.


Lisa Miskovsky har varit aktiv i flera idrotter, inte bara i snowboard. Bland annat har hon spelat ishockey i Björklövens damlag.


Miskovsky har starka band till Piteå sedan hon läste musik där. Hon hälsar på och spelar i staden regelbundet.


Hon gifte sig 2003 med den norske snowboardåkaren Marius Sommer. De har två barn ihop, födda 2007 och 2010, och bor i Umeå.






Bo Kaspers Orkester

Bo Kaspers Orkester, Sommaren på Spotify

Sommaren

Sommaren

Bo Kaspers Orkester, I samma bil på Spotify

Så mycket Bo Kaspers Orkester

I samma bil

Bo Kaspers Orkester, Semester på Spotify

I Centrum

Semester

Bo Kaspers orkester (BKO) är en svensk pop- och rockgrupp med starka influenser av jazz, bildad 1991. Bandet består av sångaren och gitarristen Bo Sundström, basisten Michael Malmgren, trummisen Fredrik Dahl samt Mats Schubert på piano, klaviatur och gitarr. Gitarristen Lars Halapi var medlem i gruppen fram till 1996. Bo Kaspers orkester debuterade 1993 med albumet Söndag i sängen, och har sedan dess givit ut ytterligare nio album. 2009 hade bandet sålt över en miljon skivor. En av gruppens mest kända låtar är "I samma bil".


Bo Kaspers orkester räknas som ett av Sveriges och Nordens mest hyllade liveband och bäst säljande artister. Genren som man skapat brukar beskrivas som lätt sofistikerad med en blandning av pop, rock, jazz och latinamerikansk musik med svårmod i texter som skildrar vardag och relationer i en modern storstadsmiljö. 1998 vann de en Grammis för 'Årets artist'.






Doug Seegers

Doug Seegers, Going Down To The River på Spotify

Livemusiken från Jills Veranda Nashville

Going Down To The River

Doug Seegers, Going Down To The River på Spotify

Going Down To The River

Going Down To The River

Doug Seegers, Boulder To Birmingham på Spotify

In Tandem

Boulder To Birmingham

Doug Seegers blev känd för svenska folket när han medverkade i TV-programmet Jills veranda den 5 mars 2014. Seegers, som vid tillfället var hemlös, satt på en parkbänk i Nashville när produktionsteamet från Eyeworks stötte på honom. Doug framförde sin låt "Going Down to the River" som Jill Johnson och Magnus Carlson gillade så pass mycket att de ville spela in låten i Johnny Cash gamla studio och bygga det sista avsnittet kring Doug, hans låt och bakgrund.


Doug Seegers fick stort genomslag efter sin medverkan i programmet. Seegers facebooksida gick från 200 fans till cirka 13 000 fans på ett dygn. Avsnittet var det mest delade på SVT Play fram till att det av rättighetsskäl togs bort. Låten "Going Down to the River" låg 1 på iTunes topplista i 12 dagar i sträck. Låten återfanns på albumet Livemusiken från Jills veranda, Nashville som placerade sig som 1 på Sverigetopplistan och som sålt guld. Ett skivkontrakt med Lionheart Music Group resulterade i utgivningen av hans debutalbum med samma namn som singeln, "Going Down to the River", och släpptes den 28 maj 2014. Albumet gästades av Emmylou Harris och Buddy Miller och producerades av Will Kimbrough. Albumet sålde guld (20 000 album) i början av augusti och har vid tre tillfällen nått första platsen på Sveriges officiella topplista (15 av hittills 18 veckor på topp 10).


Seegers bokades för 70 spelningar en första vända i Sverige sommaren 2014, bland annat på festivalen Stockholm Music & Arts.






Miriam Aïda

Miriam Aïda, Sway på Spotify

Burlesque Lounge 2

Sway

Miriam Aïda, Sunny på Spotify

Burlesque Lounge 2

Sunny

Miriam Aïda, Angelina / Zooma Zooma på Spotify

Burlesque Lounge 2

Angelina / Zooma Zooma

Miriam Sarghini Aïda Kronkvist, född 24 september 1974 i Lund, är en svensk bossa nova- och jazzsångare, skivbolagsdirektör och programledare i radio.


Miriam Aïda debuterade på skiva 2002 med Jan Lundgren Trio Presents Miriam Aida & Fredrik Kronkvist och har turnerat i Sverige och internationellt med olika band och konstellationer som Norrbotten Big Band, Jan Lundgren Trio och Joe Spinaci & the Broololino Orchestra. Hon är även sångare i den svenska bossa-gruppen A Bossa Eletrica och musikprojektet Meu Brasil. Hon är gift med saxofonisten Fredrik Kronkvist och har tillsammans med honom drivit jazzklubben Monk i Malmö och skivbolaget Connective Records. Aïda har framträtt i TV och radio som till exempel i Allsång på Skansen och har sedan våren 2011 varit jazzpresentatör på Sveriges Radio P2 och med egna programmet Miriams jazz 2011. Samma år gav hon ut en skiva baserad på den svenska vistraditionen, Visans väsen.






Gunhild Carling

Gunhild Carling, Den Bästa Utav Jular på Spotify

Jul Därhemma

Den Bästa Utav Jular

Gunhild Carling, Medley: Winter Wonderland, Jingle Bell Rock, Rocki´n Around The Christmas Tree på Spotify

Jul Därhemma

Medley: Winter Wonderland, Jingle Bell Rock, Rocki´n Around The Christmas Tree

Gunhild Carling, Baby It's Cold Outside på Spotify

Baby It's Cold Outside

Baby It's Cold Outside

Gunhild Carling, född 7 maj 1975 i Göteborg, är en svensk jazzmusiker> och multiinstrumentalist, som utöver sina musikaliska insatser har gjort sig känd för showbetonade instrumentkonster, som att samtidigt spela på tre trumpeter.


Gunhild Carling är född och uppvuxen i en musikerfamilj i Göteborg, med vilken hon började turnera redan som sjuåring. Hon är dotter till Hans Carling och syster till Max Carling. Hon är systerdotter till Charlotte Erlanson-Albertsson.


För en bredare publik blev Carling mer känd när hon 20 juli 2010 medverkade i TV-programmet Allsång på Skansen på SVT. Samma år deltog hon i Diggiloo. Dessutom bildade hon 2010 tillsammans med Thomas Deutgen en kommentatorduo som ersatte juryn i TV-programmet Dansbandskampen på SVT. Gunhild Carling medverkade i augusti 2012 i Hovturnén, en årligen återkommande konsertturné per häst mellan gods och gårdar i Skåne, tillsammans med Wille Crafoord, Christer Sandelin, Linda Bengtzing, Marika Willstedt, Jonas Sjöblom och Olle Lindner. Carling tävlade i dansprogrammet Let's Dance 2014 på TV4 där hon slutade på en tredje plats. Hon var värd för Sommar i P1 på Sveriges Radio 13 augusti 2014.






Hitta oss på Facebook Hitta oss på Google Plus Hitta oss på Twitter