Få inspiration till evenemang i Helsingborg!


Vet du inte vad du ska göra i Helsingborg? Behöver du inspiration och kanske hitta nya artister du inte visste fanns?
Då är du på rätt sida! Nu väljer vi ut några slumpmässiga låtar/filmer här nedan på artister/event som kommer i Helsingborg framöver.

Klicka runt och lyssna/titta. Uppdatera sidan för att få mer inspiration och klicka på namnet för att se nästa evenemang här i Helsingborg.

Klicka här för inspiration för hela Sverige

The Quireboys

The Quireboys, I Don't Love You Anymore på Spotify

Best Of The Quireboys

I Don't Love You Anymore

The Quireboys, 7 O'Clock på Spotify

Best Of The Quireboys

7 O'Clock

The Quireboys, Sweet Mary Ann på Spotify

A Bit Of What You Fancy

Sweet Mary Ann

Quireboys är en engelsk musikgrupp (rock) som bildades 1984. Gruppen spelade en tydligt 1970-talsinfluerad musik. I augusti 1990 spelade Quireboys i Globen tillsammans med Poison och Whitesnake samma år släppte gruppen singeln I dont love you anymore som blev deras största hit. Quireboys gav ut två skivor innan gruppen upplöstes.

9 juni 2007 spelade den återförenade gruppen på Sweden Rock Festival.

Nytt album Homewreckers & Heartbreakers släpptes 2008 och 2009 släppte gruppen albumet Halfpenny Dancer samt jubileumsalbumet A Bit of What You Fancy, 20th Anniversary Edition för att fira 20-årsjubileet av sitt första album.






HAMMERFALL

HAMMERFALL, Hearts On Fire på Spotify

Crimson Thunder

Hearts On Fire

HAMMERFALL, Last Man Standing på Spotify

Steel Meets Steel: 10 Years of Glory

Last Man Standing

HAMMERFALL, Any Means Necessary på Spotify

No Sacrifice, No Victory

Any Means Necessary

Hammerfall är ett svenskt heavy metal-band från Göteborg som bildades 1993. Debutalbumet Glory to the Brave gavs ut 1997.


Medlemmarna i Hammerfall kommer ursprungligen från Göteborg, Mora och Mölndal. Banduppsättningen har ändrats sju gånger på tolv år. Då det första albumet släpptes var av de nuvarande medlemmarna endast Joacim Cans och Oscar Dronjak med. Strax efter albumet släppts tillkom Stefan Elmgren på gitarr och Magnus Rosén på basgitarr. Trummisen byttes till den tekniskt drivne Anders Johansson med förflutet bland annat i Yngwie Malmsteens Rising Force innan det tredje albumet Renegade släpptes, och därmed blev den klassiska HammerFalluppsättningen komplett. Denna uppsättningen har under sju år släppt fyra album. Anders Johansson är son till jazzpianisten Jan Johansson som bl a är känd för Pippi Långstrump-musiken och skivan Jazz på svenska. Anders bror Jens spelar i finska heavy metal-bandet Stratovarius,


Gruppen startades av Oscar Dronjak 1993 när han tillfrågade sin kompis Jesper Strömblad om att spela i hans band. Tillsammans värvade de snart Niklas Sundin, Mikael Stanne (Dark Tranquillity) och Johan Larsson. Deras mål var att träffas några gånger om året och delta i musiktävlingen Rockslaget. När de nått semifinal kunde inte sångaren Mikael Stanne vara med och Joacim Cans blixtinkallades för Rockslaget-spelningen. De nådde inte final, men en demoskiva skickades till ett holländskt skivbolag, Vic Labels.


Joacim Cans och Oscar Dronjak fortsatte att samarbeta och skriva låtar. Efter ett tag släppte de sin debutskiva Glory to the Brave som lanserades av Nuclear Blast, ett tyskt bolag som även gett ut alla gruppens senare album. Bandet har växt från ett litet lokalt heavy metal-band som i början av 1990-talet spelade på fritidsgårdar och krogar runt om i Göteborg. Nu är de det enda heavy metal-bandet från Göteborg som har spelat på Scandinavium.


Bandet gjorde en video till Hearts On Fire tillsammans med Sveriges damlandslag i curling, samt en video med aktiva i svenska friidrottslandslaget med en nyinspelad låt vid namn "The Fire Burns Forever".


Hammerfall har även framfört Roger Pontares "När vindarna viskar mitt namn" live i Sveriges Television, med Roger Pontare själv som gästartist.


Albumet Threshold släpptes i oktober 2006 och gick direkt in på svenska försäljningslistans förstaplats, i konkurrens med bland annat Roxettes då nysläppta samlingsalbum.


Gruppens skivomslag görs av Samwise Didier, designer på Blizzard Entertainment, vilket förklarar likheten mellan omslagen och konsten i Warcraft-serien.


2003 tävlade fyra av bandmedlemmarna under namnet Hammerfall i TV4:s Fångarna på fortet (Joacim Cans, Stefan Elmgren, Oscar Dronjak, Anders Johansson (lagledare och lösenordsknäckare)), som då endast kallades Fortet. De klarade sig då betydligt bättre (på 2:a plats totalt den säsongen) än när Fredrik Larsson, Joacim Cans (lagledare), Oscar Dronjak och Pontus Norgren tävlade igen den 15 januari 2011, då de trots att de vunnit över dansbandet Larz-Kristerz i cellerna och därmed fått utföra äventyr, inte lyckades komma på rätt lösenord och därmed blev ett av endast två lag under säsongen att inte få några pengar alls i skattkammaren.


Den 6 mars 2007 meddelade bandets basist Magnus Rosén att han skulle lämna bandet och den 10 april blev det officiellt att Fredrik Larsson som spelade bas på Glory to the Brave blev basist i bandet igen.


Ett 'Best of'-album betitlat Steel Meets Steel - Ten Years Of Glory gavs ut 12 oktober 2007. Den innehåller bland annat 24 HammerFall-klassiker, låten The Abyss som Mora IK:s hockeylag hade under säsongen 2006/2007, en nyinspelning på låten "HammerFall" (med tillägget "2.0.0.7") från Glory to the Brave samt de två nya låtarna "Restless Soul" och "Last Man Standing". Fansen har kunnat följa arbetet med skivan på HammerFalls blogg på MySpace.


Den 2 april 2008 meddelade bandets gitarrist Stefan Elmgren att han lämnar bandet för att satsa på en karriär som pilot. Den 21 april 2008 meddelade bandet att Pontus Norgren, före detta gitarrist i The Poodles, är bandets nya gitarrist.


Joakim Cans vann Körslaget 2008. Han har även bildat en kör som han kommer att uppträdde ihop med på Monsters of Mora, en nystartad konsert, där Hammerfall är ett huvudnummer.


Under våren 2012 tillkännagav bandet att de ska ta en paus under hela 2013 för att sedan komma tillbaka starkare än någonsin.


Den 28 juli 2012 presenterades rödvinet "HammerFall - Crimson XII". Vinet är en Barbera d'Asti, från Cantina Sant'Evasio i Piemonte, Italien. Releasen på vinet gjordes i samband med bandets spelning på Dalhalla i Rättvik. Vinet säljs för närvarande via Systembolagets beställningssortiment, men ambitionen är att inom snar framtid finnas i det ordinarie sortimentet. Vinet saluförs av Vinolin Hoheisel WIne Agency, Falköping.


Den 9 oktober 2014 meddelade trumlegenden Anders Johansson att han lämnar bandet efter 15 år. Ersättare blev David Wallin från Peter Tägtgrens band Pain


Gruppens maskot heter Hector. Han framställs som en riddare som har en sol på högra bröstet och en halvmåne på vänstra bröstet. Hans vapen är en hammare och han bär även bandets vapensköld, han har även sin bok som innehåller bandets alla låttexter. Han har också två hammare, en åsk och en eld som han dock inte använder så ofta.






Torsson

Torsson, Det Spelades Bättre Boll på Spotify

Elmia - Jordbruksutställning

Det Spelades Bättre Boll

Torsson, Blodomloppet på Spotify

Lingonplockning

Blodomloppet

Torsson, Klippans Centrum på Spotify

Elmia - Jordbruksutställning

Klippans Centrum







The Sounds

The Sounds, Living In America på Spotify

Dying To Say This To You (Premium Download Version)

Living In America

The Sounds, No One Sleeps When I'm Awake på Spotify

Crossing The Rubicon

No One Sleeps When I'm Awake

The Sounds, Seven Days A Week på Spotify

Playlist: The Sounds

Seven Days A Week

The Sounds är en svensk rockgrupp bildad i Helsingborg 1999. Bandet debuterade 2002 med albumet Living in America som blev en nationell succé med singlar som "Hit Me!", "Living in America" och "Seven Days a Week". Internationella framgångar, i synnerhet inom USA, har därefter kommit i samband med uppföljaralbumen. The Sounds frontas av sin karaktäristiska sångerska Maja Ivarsson och kombinerar punkinfluerad indierock med melodisk synthmusik.


The Sounds har även synts i ett avsnitt av Bam's Unholy Union eftersom en av deras spelningar var på MTV-stjärnan Bam Margeras bröllop enligt brudens önskemål.


The Sounds bildades 1999 av klasskompisarna Maja Ivarsson (sång), Felix Rodriguez (gitarr), Johan Bengtsson (bas) och Fredrik Nilsson (trummor) i Helsingborg i Skåne. Bandet träffade kort därefter på den yngsta medlemmen Jesper Anderberg (synth/piano) av en tillfällighet vid Hultsfredsfestivalen. Gruppnamnet bestämdes först månader efter att de hade bildats, under en resa till London. Ivarsson spelade tidigare elgitarr i andra lokala band innan hon blev ledsångerska i The Sounds.


I USA har bandet gjort återkommande TV-framträdanden och synts i flera tidningsartiklar samt byggt upp en fanbase bland musiker som Dave Grohl, Pharrell, Quentin Tarantino, Thomas Johnson och Robin Botten, Bam Margera och hans fru Missy, David Desrosiers, Ben Khodadad och Britney Spears. Dave Grohl är iklädd en röd "Sounds" t-shirt i musikvideon till Foo Fighters Times Like These. Bandet har flera gånger nämnt att det hänger på ord från mun och konserter för att marknadsföra dess musik.


Debutalbumet Living in America gavs ut i november 2002 och spelades in i Stockholm där det producerades av Adel Dahdal och Jimmy Monell. Albumet gav dem priset "Bästa nykomling" på Grammisgalan samt en fjärde placering på den svenska albumlistan, vilket introducerade bandet inte bara för Sverige, utan även i USA. Gruppen har spelat på över 500 shower sedan debutalbumet, inklusive Warped Tour 2004 och 2006. De har turnerat med band som Foo Fighters, The Strokes, Morningwood, Angels & Airwaves, +44, Mando Diao, Panic at the Disco, och mer nyligen även No Doubt och Paramore under deras 2009-turné.


Gruppens andra studioalbum gavs ut i mars 2006 med titeln Dying to Say This to You. Denna gången spelade man in albumet i USA, närmare bestämt vid Studio 880 i Oakland, Kalifornien där Jeff Saltzman ansvarade för produktionen. Saltzman är även känd för att ha producerat Hot Fuss av The Killers. I samband med skivutsläppet begav sig bandet ut på en Europaturné i september samma år och i oktober spelade de tillsammans med Panic at the Disco. Efter spelningarna i Europa fortsatte turnén i USA. Sammanlagt spelade bandet på över 200 shower under 2006 där mer än hälften var i USA.


The Sounds gav ut deras tredje studioalbum Crossing the Rubicon i juni 2009 tillsammans med huvudsingeln No One Sleeps When I'm Awake som släpptes den 17 april tidigare samma år. Den andra singeln från albumet, Beatbox, släpptes den 12 januari 2010 - dock utan lika stor kommersiell framgång som den förra. Beatbox är en hyllningslåt till den simpla glädjen av en trummaskin.


Från och med mars 2010 är bandet ute på en mindre vår/sommar-turné och har i Sverige bland annat synts till vid Popadelica den 1 maj 2010. De uppträdde även på festivalerna Pier Pressure, Putte i parken, Piteå dansar och ler, KAOS-festivalen och FestUs Valborgskalas.


I januari 2011 tillkännagavs det på bandets webbplats att ett fjärde album, med titeln Something to Die For, släpps den 29 mars 2011 på skivbolaget SideOneDummy Records. Första singeln från albumet, "Better Off Dead", gjordes tillgänglig som gratis nedladdning den 15 januari 2011.


Titellåten från albumet samt spåret "Yeah Yeah Yeah" finns med i filmen och på soundtracket till Scream 4.


Gruppens femte album Weekend släpptes den 29 oktober 2013. Första singeln från skivan, "Shake Shake Shake", premiärspelades på TV4:s Nyhetsmorgon den 18 maj 2013.


Trots att The Sounds har haft skivkontrakt med Warner Music Group ända sedan debutalbumet, är bandet ändå kända för att vara brett associerade med den svenska indierock-scenen. Bandets punk-influerade musik inrymmer även melodisk new wave-musik där elgitarr möter synthesizer. Under de tidigare åren använde man också saxofon i flera av låtarna, något som gruppen själva valde att växa ifrån på de två senaste albumen. Till viktiga influenser hör bland andra Blondie och Roxy Music.






Glenn Miller Orchestra

Glenn Miller Orchestra, Sleigh Ride på Spotify

In the Christmas Mood

Sleigh Ride

Glenn Miller Orchestra, In The Mood på Spotify

Glenn Miller Orchestra (2 CD set)

In The Mood

Glenn Miller Orchestra, In The Mood på Spotify

In The Digital Mood

In The Mood











Plura

Plura, Logiskt på Spotify

Så mycket bättre - Logiskt

Logiskt

Plura, Det hon vill ha på Spotify

Så mycket bättre - Det hon vill ha

Det hon vill ha

Plura, Just idag är jag stark på Spotify

Hammarby Bandy

Just idag är jag stark

Per Malte Lennart "Plura" Jonsson, född 10 augusti 1951 i Norrköping, är en svensk låtskrivare, sångare, gitarrist och författare. Han var med och grundade bandet Eldkvarn och har varit programledare i TV.


Plura Jonsson växte upp i Norrköping på Sankt Persgatan vid Bergsbron, två kvarter från Motala ström, med modern Magda, fadern Bror, yngre brodern Carla Jonsson samt äldre systern Eva som omkom 1966, 20 år gammal, i en trafikolycka. På det tidiga 1970-talet flyttade Plura till Stockholm, där han idag är bosatt på Kungsholmen. Han är den mest kände medlemmen i gruppen Eldkvarn, där han skriver och sjunger de flesta låtarna. Vid sidan av gruppen har han gett ut soloskivan Plura 1996.


Han blev 2007 uppmärksammad för den blogg han skrev som ett led i lanseringen av Eldkvarns album Svart blogg, och den 6 juli samma år var han värd för Sommar i Sveriges Radio P1. Han utgav 2008 självbiografin Resa genom ensamheten som delvis bygger på texter från bloggen och Sommar-programmet. Året därpå utkom hans första kokbok, och 2010 ledde han tillsammans med Mauro Scocco programmet Mauro & Pluras kök i TV8, som 2011 följdes upp med Pluras kök i TV3. År 2010 medverkade han även i TV4-programmet Så mycket bättre. 2012 medverkade han i SVT:s släktforskningsprogram Vem tror du att du är?.


En av Pluras stora inspirationskällor, som bidrog mycket till att han intresserade sig för musik, var John Mayalls skiva A Hard Road (1967). Hans egna texter var till en början inte så djupa. Med åren har han dock utvecklats till en textförfattare som inte bara av sina egna fans utan också av musikkritiker betraktas som en av Sveriges främsta rocklyriker. Sin inspiration hämtar han både från sitt vuxenliv med personliga relationer och problem, men också från barndomen och uppväxten i Norrköping. På senare år har sånger tillkommit som är ett slags reflekterande återblickar på det liv han levt. Karakteristiskt för många av Pluras texter är en blandning av äkta rim och ord med likartade ljudbilder. Ett typiskt exempel är dessa rader från låten "Outsider" från skivan Karusellkvällar (1989):


Söndagsmorgon i bilen till hamnen
Vi i baksätet och pappa där framme
Här började världen och vi lärde oss namnen
på fartygen vid kajen och alla främmande landen
Lyftkranar, godsvagnar, spår som ledde bort
Än idag när jag tänker på det, tänds ett hopp


Plura Jonsson har skrivit låtar till Sven-Ingvars, Totta Näslund, Magnus Johansson och Jerry Williams. Även Peter LeMarc har spelat in en låt av honom. I samband med sin 50-årsdag 2001 hyllades Plura med albumet Plura 50 där ett flertal artister tolkade hans låtar.


I SVT:s program Tack för musiken berättade han lite oväntat att en av hans favoritlåtar är Life is a rollercoaster med Ronan Keating.






Lars Winnerbäck

Lars Winnerbäck, Om du lämnade mig nu på Spotify

Daugava

Om du lämnade mig nu

Lars Winnerbäck, Köpt en bil på Spotify

Köpt en bil

Köpt en bil

Lars Winnerbäck, Elegi på Spotify

Vatten under broarna

Elegi

Lars Mattias Winnerbäck, ursprungligen Nilsson, född 19 oktober 1975 i Stockholm, är en svensk musiker, som skriver och framför musik på svenska. Han har blivit flerfaldigt belönad med utmärkelser för sin musik, bland annat har han vunnit sju Grammisar och fem Rockbjörnar.


Winnerbäck, som växte upp i Linköping, inledde sin karriär med att sjunga och spela i punkbandet Snoddas. Fram till 2007 agerade bandet Hovet kompband, men på albumet Daugava handplockade han musiker.


Lars Winnerbäck växte upp i Vidingsjö i Linköping. Han var tio år gammal när han började i den kommunala musikskolan, där han skulle lära sig att spela gitarr.


Den unge Winnerbäck uppskattade inte Bellmans visor, och i mellanstadiet började han att spela musik tillsammans med Staffan Palmberg som också tröttnat på musikskolans övningar. Tillsammans gjorde de revolution och började spela punkrock, och när de sedan träffade Tomas Öhman och Anders Johansson bildade de tillsammans bandet Snoddas. I Snoddas spelade Winnerbäck gitarr och delade på sånguppgiften med Staffan. Han skrev också många av låtarna. Snoddas gav ut två demokassetter, och när de 1992 vann lokalbandstävlingen Rockkarusellen fick de också chansen att spela in en CD: Snoddas serverar en skål nyvispad våldspop på singel.


Trots att Winnerbäck en gång svurit på att aldrig mera tralla visor så var det just med en samling egenskrivna visor han gjorde sin solodebut, 1992 i Österbergaskolans aula inför tvåhundra personer. Han fick smak för det och började spela på egen hand mer och mer.


Att Snoddas splittrades hade främst att göra med att bandets medlemmar tagit studenten och gick olika vägar. Anders Johansson flyttade till Hudiksvall, medan Winnerbäck gav ut sin solodemo och flyttade till Kungälv för att gå på Nordiska folkhögskolan, på Sveriges enda vislinje. I Kungälv spelade han också in sin nästa demo, 3486 ord från Lars Winnerbäck.


I gymnasieskolan gick Winnerbäck det socialestetiska programmet på Katedralskolan i Linköping. Han hade bestämt sig för att han saknade fallenhet för studier och åren på gymnasiet fördrev han oftast längst bak i klassrummet, sysselsatt med något annat än vad lektionen handlade om. Han säger själv att han omedvetet såg till att inte ha några andra alternativ än musiken att falla tillbaka på.


Våren 1994, samma vår som Snoddas gav ut sin sista demo, Du och jag och en liten kille jag känner, gav Winnerbäck ut sin första solodemo. ...och mina damer och herrar. Samma år spelade han förband till Stefan Sundström när denne besökte Linköping. Ljudteknikern Johan Johansson blev så imponerad av den unge artisten att han la namnet på minnet och bad Winnerbäck höra av sig ifall han hade något mer på gång.


1996 kläcktes idén om att starta ett eget skivbolag. Detta skivbolag kom att bestå av kamraterna Mathias Gurestam, Filip Adamo och Johan Hägg, och döptes till Elvira Records. Med en hoplånad budget på 60 000 kronor kunde debutskivan börja spelas in. Inspelningen ägde rum in i Linköping i den billigaste studion man kunde hitta, med ett band som bestod av gratisspelande vänner. Resultatet blev enligt Winnerbäck en katastrof, och skivan fick mixas om innan den kunde ges ut. Slutresultatet blev Dans med svåra steg. På skivans framsida syns en långsmal ung man med långt orange hår som dansar med en dam.


1997 sändes en spelning från Mosebacke i Stockholm i radioprogrammet P3 Live och Winnerbäck fick åter kontakt med Johan Johansson och Stefan Sundström, som båda kom att medverka på Winnerbäcks andra skiva, Rusningstrafik, vilken dessutom producerades av Johan Johansson.


Efter två producerade skivor i skivbolaget Elvira bestämde sig de för att lägga ner skivbolaget för att det var svårt att kombinera företagsamheten med vänskapen. Istället skrevs kontrakt med Universal. Nu började den tredje skivan Med solen i ögonen ta form. Johan Johansson producerade även den.


1999 gav sig Lars Winnerbäck, Stefan Sundström, Johan Johansson, Kjell Höglund och Karin Renberg ut på en gemensam sommarturné – Bland skurkar, helgon och vanligt folk. Ett livealbum med samma namn som turnén och med låtar från turnén släpptes senare samma år.


Det hann inte ens gå ett år sedan Med solen i ögonen innan nästa skiva var på gång. Denna fjärde skiva från Lars Winnerbäck fick namnet Kom. Nu hade Winnerbäck slitit sig loss från sina förebilder, producerade själv och handplockade musiker till bandet. Det bandet blev embryot till hans kompband, Hovet. Kom var klar senhösten 1999 och resulterade i en guldskiva, ett Bellmanpris, en Grammis samt en höstturné, en vårturné och en sommarturné. Från början var det tänkt att första spåret på skivan skulle vara "Blanka golv", en låt som handlar om att städa, ordna upp och slänga allt gammalt. Låten hamnade dock inte på albumet utan som singelbaksida till Söndag 13.3.99.


2001 kom Winnerbäcks femte album: Singel. Tillsammans med Hovet åkte Winnerbäck till Ridge Farm, Surrey, England – samma studio som Ulf Lundell spelat in Längre inåt landet 21 år tidigare. När Singel, "världens dyraste kontaktannons", släpptes var ironiskt nog Winnerbäck inte singel längre. Skivan sålde guld och tillsammans med Hovet blev det mycket turnerade det året, något som avslutades med en höstturné som kom att stå till grund för livealbumet Live – För dig, som släpptes senare samma år.


2002 var tänkt som lite av ett viloår för Winnerbäck. Detta till trots producerade han Elin Sigvardssons debutalbum Saturday Light Naive. I slutet på året var det bestämt att Winnerbäck och Hovet skulle börja inspelningen av ett nytt album och han hade därför varit i Köpenhamn två gånger, bott på Hotell Ottilia invid Söndermarken, för att skriva låtar till nya albumet. Albumet, som kom att heta Söndermarken, släpptes 2003 och följdes upp av en utsåld vårturné samt Kalasturné under sommaren. I september kom avslutningen i och med två konserter i Linköping, konserter som filmades och sedermera redigerades ihop till live-DVD:n, Live i Linköping, som släpptes våren 2004.


2004 producerade Winnerbäck Lisa Ekdahls album Olyckssyster som släpptes september samma år. Winnerbäck gjorde även en spelning på Södra teatern den 7 juni samt en invigningkonsert på Cloetta Center i Linköping tillsammans med Hovet den 4 september. I september släpptes Winnerbäcks sjunde studioalbum, Vatten under broarna. Albumet spelades in utan Hovet, som istället bestämde sig för att släppa ett eget album: Hovet 2004. Tanken med Vatten under broarna var från början att det skulle bli ett helakustiskt album med endast Winnerbäck och en gitarr. De tankarna övergavs dock en bit in i låtskrivandet och på albumet medverkar även Ola Gustafsson på gitarrer och Sara Isaksson på piano, slagverk och körer. Efter skivan följde en helakustisk höstturné med Winnerbäck ensam på scenen. Turnén påbörjades den 21 oktober i Kalmar och kallades för Stackars hela Sverige-turnén.


Winnerbäck hade en sommarturné tillsammans med Hovet 2005, för varje ny spelning släppte de en ny låt. Låtarna fanns endast tillgängliga för nedladdning. Den 19 oktober 2005 fyllde Winnerbäck 30 år, något som firades med en konsert i Cloetta Center inför runt 8000 fans. I samband med konserten delades Bränt Krut vol.2 ut till alla besökare. Födelsedagskonserten har sänts i P3 Live 3 gånger (2006-02-10, 2006-04-14 och 2006-06-24).


2006 släpptes ett samlingsalbum: Efter nattens bränder. Under året genomfördes också en sommarturné i flera städer tillsammans med Hovet. Den 4 augusti 2006 meddelade Winnerbäck i ett brev på sin hemsida att han skulle börja skriva låtar igen.


2007 kom Winnerbäcks åttonde studioalbum ut, Daugava. Albumet spelades in under sommaren 2007 på Irland med ett nytt kompband bestående av Ola Gustafsson (gitarrer, mandolin, banjo och dobro), Johan Persson (piano tramporgel, dragspel, munspel och kör), Anders Nygårds (fiol, viola och mandolin) Jerker Odelholm (bas och kontrabas), Anders Hernestam (trummor, tamburin och maraccas) och Miss Li (sång/kör). Albumet släpptes 26 september samma år. Den 26 oktober 2007 inleddes en höstturné tillsammans med det nya kompbandet som pågick till 8 december. Miss Li kunde inte följa med på turnén och ersattes istället av Hovetmedlemmen Anna Stadling. Winnerbäck medverkade detta år även på Staffan Hellstrands album Spökskepp.


Den 19 maj 2008 släppte Winnerbäck singeln Strimmor, tillsammans med det nya kompbandet, som nu hade fått ett nytt tillskott, Monica Starck som ersatte Anna Stadling på sång och gitarr. Hela intäkten från Strimmor gick oavkortat till Amnesty. Under sommaren 2008 åkte ett gäng artister, bland annat Emil Jensen, Markus Krunegård och Miss Li, tillsammans med Winnerbäck och nya bandet i spetsen på en omfattande Sverigeturné. Under spelningen på Zinkensdamm i Stockholm stod det över 20 000 människor i publiken, vilket är ett publikrekord för Winnerbäcks del. Sommarturnén filmades av ett filmteam, och även bakom scenen följde man Winnerbäcks liv under några månader. Materialet resulterade i Solen i ögonen, en film om Lars Winnerbäck som både har visats i biosalonger runt om i Sverige och givits ut på DVD.


2009 spelade Winnerbäck tre spelningar på tre dagar och på tre olika scener på Peace & Love och fyra spelningar på fyra dagar och på fyra olika scener på Hultsfredsfestivalen. På Hultsfredsfestivalen återförenades Winnerbäck med sitt gamla punkband Snoddas för en spelning.


Ett nytt studioalbum släpptes under hösten 2009; Tänk om jag ångrar mig, och sen ångrar mig igen, där Anna Stadling återvänder till bandet istället för Monica Starck. Singeln Jag får liksom ingen ordning släpptes också, samtidigt med den limiterade boxen som innehöll skivan, en lp-skiva, boken 112 sånger samt fyra fotografier som Lars Winnerbäck fotograferat.


Lars Winnerbäck producerade Elin Sigvardssons debutalbum Saturday Light Naive, som släpptes 2003. Han har även producerat Lisa Ekdahls album Olyckssyster (2004) och Pärlor av glas (2006).


I juli 2011 debuterade Lars Winnerbäck som modefotograf med ett antal bilder i tidningen Style By Kling.


Lars Winnerbäck har illustrerat barnboken Stig tittar ut av Ann-Christine Magnusson. Winnerbäck skänkte fem originalmålningar från boken till Musikhjälpen 2011, för att auktioneras ut. Inkomsterna från auktionerna gick, tillsammans med övriga intäkter från Musikhjälpen 2011, till projekt för att alla flickor i världen ska få gå i skola.


Winnerbäck har en son född 2004. Sedan 2013 lever han i relation med den norska skådespelserskan Agnes Kittelsen.


Han har även gjort Risajkling, 3486 ord från Lars Winnerbäck, Lars och mina damer och herrar, med flera, men de har bara släppts på kassett och är svåra att få tag i legalt.


Medverkade 1999 på samlingsalbumet Bland skurkar, helgon och vanligt folk (Livealbum från gemensam sommarturné tillsammans med Stefan Sundström, Johan Johansson, Karin Renberg och Kjell Höglund)






Lasse Stefanz

Lasse Stefanz, Det regnar och regnar på Spotify

Röd Chevrolet

Det regnar och regnar

Lasse Stefanz, Leva tills jag dör (feat. Mikael Wiehe) på Spotify

Whiskey Barrel

Leva tills jag dör (feat. Mikael Wiehe)

Lasse Stefanz, Jag faller hellre ner och dör på Spotify

Whiskey Barrel

Jag faller hellre ner och dör

Lasse Stefanz, tidigare Lasse Stefans, är ett countryinfluerat dansband, bildat 1967 i Kristianstad, Sverige av Hans Sigfridsson (gitarr, saxofon, kör), Lars Sigfridsson (bas, sång) och Olle Jönsson (sång). Senare har även J. Christer Ericsson (gitarr), Anders Pettersson (keyboard, dragspel, kör) och Gunnar Nilsson (trummor) tillkommit, den sistnämnde efter att Jönsson gjorde en handledsoperation. Christer Ericsson skriver även många av bandets låtar. Bandet medverkade i Melodifestivalen 2011 med melodin "En blick och något händer", som tävlade i Malmö den 26 februari 2011, men åkte ur.


Lasse Stefanz har haft hitlåtar som Oh, Julie (1982), och framgångar med album som Peppelinos Bar (1988). 1989-1990 hade Lasse Stefanz och Christina Lindberg en hit på Svensktoppen med duetten "De sista ljuva åren", som låg där hela 65 veckor.


1970 släpptes första singeln med två låtar skrivna av Christer Ericsson. Två år senare kom singeln nummer två, även den med Christer Ericsson som låtskrivare. Samma år kom första albumet, "Vad tiden går", på det lilla skivbolaget Habima och det var nu som bandet utvecklades från lokalband till svenskt riksband.


Ytterligare fyra album släpptes under de första åren: "Spelmansminnen", "Strandpartaj", "Sunshine" och "Darling".


På albumet "Darling" hade Christer Ericsson gjort låten "Vid en liten fiskehamn". Den låten fick Bert Karlsson i Skara, med sitt skivbolag Mariann, att skriva skivkontrakt Lasse Stefanz. Det blev dock Stefan Borsch som 1981 låg på Svensktoppen med den.


1982 kom första albumet hos Bert Karlsson, "Oh Julie". Sången "Oh Julie" blev Lasse Stefanz första Svensktoppsetta. 1982 medverkade bandet bland annat i programmet Nygammalt i SVT.


Populariteten innebar också ökad skivförsäljning. Första albumet hos Mariann blev också första guldplattan (50 000 exemplar). Under åren 1983-1988 gjordes ytterligare sex album, och försäljningssiffrorna blev framgångsrika. Under denna period ökade Lasse Stefanz popularitet markant ute på dansbanorna, och flera publikrekord slogs.


Efter det att Svensktoppen haft uppehåll åren 1982-1985 fick Lasse Stefanz sin nästa hit på listan med "Världens lyckligaste par", en duett tillsammans med Lotta Engberg som var en hit i mitten av 1987. Den låten skrev Christer, precis som de flesta andra svensktoppslåtar som bandet haft. Även melodierna "Nere på söder", "Peppelinos Bar" och "Oklahoma" låg på listan.


1988 lämnade bandet Mariann Grammofon AB och gick över till ett nytt skivbolag, Frituna. Första albumet där, "Livets ljusa sida", blev en framgång och innehöll bland annat duetten "De sista ljuva åren", även den skriven av Christer Ericsson, med Christina Lindberg.


Låten var från början en B-sida, men testades på Svensktoppen och gick in där i februari 1989. I april 1990 slog den Hootenanny Singers gamla maratonrekord på 52 veckor med Omkring tiggar'n från Luossa. "De sista ljuva åren" låg kvar på Svensktoppen i hela 65 veckor. 2002 blev "De sista ljuva åren" utsedd till "Tidernas Svensktoppslåt".


1988 fick Lasse Stefanz utmärkelsen "Sveriges bästa dansband", både i Sveriges Radio och "Hänt i Veckan", och 1989 även i Aftonbladet. 1990 tilldelades Lasse Stefanz en Grammis för "Bästa dansproduktion 1989". På Grammisgalan 2009 vann man kategorin "Årets dansband/schlager" för 2008.


Framgångarna under åren har inneburit att bandet blivit populära även i Sveriges grannländer Danmark, Finland och Norge. Bandet har fått stor publicitet i tidningar, radio och även medverkat i många TV-program i hela Norden.


I november 2008 tackade bandet nej till att delta i den svenska Melodifestivalen 2009 med låten Den första kyssen.


Även om bandet är från Kristianstad har bara fem låtar sjungits på skånska under åren. "Eva-Lena" (på "Oh, Julie", 1982, av Tom T. Hall och Hasse Andersson) "Skomakar Anton"(på "Oh, Julie" 1982 av Hasse Andersson) "Du Kalle" (på "Marie, Marie", 1983, av Christer Ericsson) "Hej Hå, Hej Hå" (Marie Marie, 1983 av Christer Ericsson) "Annat var det förr" (på "Elaine", 1984, av Queen Ida, A Lewis och Danne Stråhed).


Stavningen med z i slutet av namnet uppkom vid en spelning på Sommarlust i Kristianstad, där S-en tog slut på skylten och parkchefen satte dit ett z istället.


I maj 2012 meddelar tvillingarna Hasse Sigfridsson och Lars Sigfridsson att de båda lämnar Lasse Stefanz efter 45 år på grund av den obotliga sjukdom som saxofonisten och kompgitarristen Hasse har. Båda har varit med sedan starten 1967. Nya medlemmar i bandet blev Henrik Wallin och Joachim Svensson.


I november 2012 meddelade frontfiguren Olle Jönsson att han med omedelbar verkan lämnar bandet., men redan den 23 november återkom han.






Hitta oss på Facebook Hitta oss på Google Plus Hitta oss på Twitter