Få inspiration till evenemang i Kalmar!


Vet du inte vad du ska göra i Kalmar? Behöver du inspiration och kanske hitta nya artister du inte visste fanns?
Då är du på rätt sida! Nu väljer vi ut några slumpmässiga låtar/filmer här nedan på artister/event som kommer i Kalmar framöver.

Klicka runt och lyssna/titta. Uppdatera sidan för att få mer inspiration och klicka på namnet för att se nästa evenemang här i Kalmar.

Klicka här för inspiration för hela Sverige

Özz Nûjen

Özz Nûjen, När vi var som svenskast. Svenskar i Afghanistan. Lumpen i Boden. på Spotify

Dålig stämning

När vi var som svenskast. Svenskar i Afghanistan. Lumpen i Boden.

Özz Nûjen, Turkisk tortyr. Först Palmemordet och nu det här? Kurdisk astronaut. på Spotify

Dålig stämning

Turkisk tortyr. Först Palmemordet och nu det här? Kurdisk astronaut.

Özz Nûjen, Nä nu är det kokta fläsket stekt! Alltid i opposition. Vår älskade kung! på Spotify

Dålig stämning

Nä nu är det kokta fläsket stekt! Alltid i opposition. Vår älskade kung!

Loran Özz Ceko Nûjen (/nu?en/), ursprungligen Özgür Gezgin, född 20 juni 1975 i den kurdiska delen av Turkiet, är en kurdisk-svensk ståuppkomiker, manusförfattare, programledare och skådespelare.


Özz Nûjen flydde med familjen från Turkiet som åttaåring och kom senare till Sverige. Där växte han upp i Rinkeby utanför Stockholm. Han gick på Calle Flygare Teaterskola mellan 1997 och 1999.


Då han arbetade på Restaurang Engelen i Gamla stan, blev han stegvis involverad i restaurangens standupunderhållning med första egna försök i maj 1999 och kom efterhand att få ansvar för hela verksamheten där.


Nûjen ingick i många år i kollektivet Stockholm Comedy Klubb (STOCK) som stod bakom succéer som Stockholm Live, Standup på Tivoli, Bungy Comedy. Han blev också en drivande kraft bakom Svenska Stand up-galan, Standup Star (elitutbildningen i ståuppkomik) och Stockholm Comedy Festival. Han var även drivande bakom klubbkoncept som Standup istället för bio. Med gratis popcorn på Boulevardteatern, Skrattstock (landets största humorfestival som går av stapeln på samma dag som Stockholm Marathon), Standup på Bio (i samarbete med SF Bio), Standup på Fåfängan med mera.


År 2009 blev Nûjen partner i det komikerägda agent- och arrangörsbolaget Roa Produktion. Bland de andra delägarna finns David Batra, Thomas Järvheden, Hasse Brontén, Johan Glans och Måns Möller.


Özz Nûjen hade premiär på sin första fullängdsshow, en 90 minuters soloshow med titeln Dålig stämning 15 februari 2012 på Cirkus i Stockholm som han sen turnerade med i 1,5 år i Sverige. SVT köpte sedan showen och sände den 1 juni 2013 på SVT1.


Även hans andra fullängdsshow med titeln Statsminister Özz Nûjen premiär 14 mars 2014 blev en stor succé och SVT köpte även in den showen och sände den 24 juni 2014.


Han har medverkat i en rad teateruppsättningar på ett flertal scener genom åren. Hösten 2005 spelade han böneutropare i Tawfiq al-Hakims Sultanens hemlighet på Dramaten. Våren 2010 spelade Nûjen Puck i Shakespeares Shakespeares En midsommarnattsdröm på Uppsala stadsteater. Han återvände till Uppsala Stadsteater hösten 2014 och var med i två pjäser: Goldonis Två herrars tjänare, där han spelade huvudrollen Truffaldino och Spindelkvinnans kyss, där han spelade den homosexuelle fången Molina. Han har också bland annat spelat Dario Fos Mistero Buffo tillsammans med Björn Granath 2010-11.


Nûjen studerade radioproducentlinjen på Dramatiska Institutet hösten 2002 - våren 2004. Han har arbetat som programledare för Morgonpasset i Sveriges Radio P3 2003-2005. Han ledde även Veteran-TV för Utbildningsradion i SVT1 ihop med Bobbo Krull. Dessa har även sänt radio tillsammans i Sveriges Radio P3-programmet Programmet som inte får heta Bögradio (2004) och uppföljaren som sändes under sommaren 2006, Programmet som fortfarande inte får heta Bögradio. Han har varit sommarvärd i Sommar i P1 2002 och 2013. Under sommaren 2015 var han programledare i det populära programmet Ring så spelar vi .


Nûjen har medverkat i ett flertal svenska TV-serier, såsom Aspiranterna, Anna Holt – Polis, Tusenbröder, julkalendern Lasse-Majas detektivbyrå, Wallander – Skytten och Irene Huss. Som röstskådespelare har han gjort rösten till myggan Mooseblood i filmen Bee Movie (2007), och till duvan Vinnie i Bolt (2008).


Nûjen fick en stor biroll i den franska långfilmen Si tu meurs, je te tue (2011). Detta ledde till att han fick en av huvudrollerna i Lorenzo Gabrieles Comme chez soi (2011).


Det väckte stor uppmärksamhet då han under medverkan i SVT:s Skavlan 2013 uttalade sig om rasism, och norska NRK klippte bort kritiska ord om Fremskrittspartiet som censur, innan den norska sändningen.


Nûjen utsågs till Årets Republikan 2013 av Republikanska föreningen för att han med humor pekar på det orimliga i att det högsta offentliga ämbetet går i arv.


Han blev vald till Årets manlige komiker 2014 på Södra teatern 26 augusti 2014. Motiveringen var ”Med en utstrålning som försätter berg och en vilja att förändra världen är han branschens ledstjärna. Han har visat att han vill och kan leda nationen men vi hoppas han förgyller våra scener i många år framöver.”


Loran Özz Ceko Nûjen (/nu?en/), ursprungligen Özgür Gezgin, född 20 juni 1975 i Bismil i den kurdiska delen av Turkiet, är en kurdisk-svensk ståuppkomiker, manusförfattare, programledare och skådespelare.


Özz Nûjen flydde med familjen från Turkiet som åttaåring och kom senare till Sverige. Där växte han upp i Rinkeby utanför Stockholm. Han gick på Calle Flygare Teaterskola mellan 1997 och 1999.


Då han arbetade på Restaurang Engelen i Gamla stan, blev han stegvis involverad i restaurangens standupunderhållning med första egna försök i maj 1999 och kom efterhand att få ansvar för hela verksamheten där.


Nûjen ingick i många år i kollektivet Stockholm Comedy Klubb (STOCK) som stod bakom succéer som Stockholm Live, Standup på Tivoli, Bungy Comedy. Han blev också en drivande kraft bakom Svenska Stand up-galan, Standup Star (elitutbildningen i ståuppkomik) och Stockholm Comedy Festival. Han var även drivande bakom klubbkoncept som Standup istället för bio. Med gratis popcorn på Boulevardteatern, Skrattstock (landets största humorfestival som går av stapeln på samma dag som Stockholm Marathon), Standup på Bio (i samarbete med SF Bio), Standup på Fåfängan med mera.


År 2009 blev Nûjen partner i det komikerägda agent- och arrangörsbolaget Roa Produktion. Bland de andra delägarna finns David Batra, Thomas Järvheden, Hasse Brontén, Johan Glans och Måns Möller.


Özz Nûjen hade premiär på sin första fullängdsshow, en 90 minuters soloshow med titeln Dålig stämning 15 februari 2012 på Cirkus i Stockholm som han sen turnerade med i ett och ett halvt år i Sverige. SVT köpte sedan showen och sände den 1 juni 2013 på SVT1.


Även hans andra fullängdsshow med titeln Statsminister Özz Nûjen premiär 14 mars 2014 blev en stor succé och SVT köpte även in den showen och sände den 24 juni 2014.


Han har medverkat i en rad teateruppsättningar på ett flertal scener genom åren. Hösten 2005 spelade han böneutropare i Tawfiq al-Hakims Sultanens hemlighet på Dramaten. Våren 2010 spelade Nûjen Puck i Shakespeares Shakespeares En midsommarnattsdröm på Uppsala stadsteater. Han återvände till Uppsala Stadsteater hösten 2014 och var med i två pjäser: Goldonis Två herrars tjänare, där han spelade huvudrollen Truffaldino och Spindelkvinnans kyss, där han spelade den homosexuelle fången Molina. Han har också bland annat spelat Dario Fos Mistero Buffo tillsammans med Björn Granath 2010-11.


Nûjen studerade radioproducentlinjen på Dramatiska Institutet hösten 2002 - våren 2004. Han har arbetat som programledare för Morgonpasset i Sveriges Radio P3 2003-2005. Han ledde även Veteran-TV för Utbildningsradion i SVT1 ihop med Bobbo Krull. Dessa har även sänt radio tillsammans i Sveriges Radio P3-programmet Programmet som inte får heta Bögradio (2004) och uppföljaren som sändes under sommaren 2006, Programmet som fortfarande inte får heta Bögradio. Han har varit sommarvärd i Sommar i P1 2002 och 2013. Under sommaren 2015 var han programledare i det populära programmet Ring så spelar vi .


Nûjen har medverkat i ett flertal svenska TV-serier, såsom Aspiranterna, Anna Holt – Polis, Tusenbröder, julkalendern Lasse-Majas detektivbyrå, Wallander – Skytten och Irene Huss. Som röstskådespelare har han gjort rösten till myggan Mooseblood i filmen Bee Movie (2007), och till duvan Vinnie i Bolt (2008).


Nûjen fick en stor biroll i den franska långfilmen Si tu meurs, je te tue (2011). Detta ledde till att han fick en av huvudrollerna i Lorenzo Gabrieles Comme chez soi (2011).


Det väckte stor uppmärksamhet då han under medverkan i SVT:s Skavlan 2013 uttalade sig om rasism, och norska NRK klippte bort kritiska ord om Fremskrittspartiet som censur, innan den norska sändningen.


Nûjen utsågs till Årets Republikan 2013 av Republikanska föreningen för att han med humor pekar på det orimliga i att det högsta offentliga ämbetet går i arv.


Han blev vald till Årets manlige komiker 2014 på Södra teatern 26 augusti 2014. Motiveringen var ”Med en utstrålning som försätter berg och en vilja att förändra världen är han branschens ledstjärna. Han har visat att han vill och kan leda nationen men vi hoppas han förgyller våra scener i många år framöver.”


Måns Möller

Måns Möller, Söta du på Spotify

Musikalen - Livet är en schlager

Söta du

Måns Möller, Fredagsmys på Spotify

Måns Möller Standup

Fredagsmys

Måns Möller, Redbull & viagra på Spotify

Måns Möller Standup

Redbull & viagra

Första stora föreställningen var publiksuccén Jävla 70-talister tillsammans med Johan Glans, David Batra och Thomas Järvheden. Föreställningen spelades på Berns i Stockholm och delar av det sändes i sista omgången av SVT:s Släng dig i brunnen.


Sedan gjorde Möller showen Bröderna Graaf tillsammans med Magnus Betnér och Thomas Järvheden. Därefter gjorde samma komiker sketcher i kanal 5:s mansmagasin Y-front (TV-program). Möller medverkade sedan i en panel, som kom med korta reflektioner, i Söndagsöppet. Sedan följde uppträdande i TV4:s Time out, där Martin Timell var programledare.


Detta ledde till fler uppdrag och medverkan i tv-program som till exempel När & Fjärran, Tack gode gud och Fråga Olle. Vid samma tidpunkt drogs standup comedy-programmet Stockholm Live igång.


Mellan 2006 och 2008 var Möller programledare i TV3:s panelhumorprogram Extra! Extra! och under hösten 2009 respektive 2010 för Cirkus Möller som sändes efter fredagsfinalerna av Idol på TV4. Programidén bygger på inspelade sketcher med flera kända komiker (bland andra Petra Mede och David Batra) kombinerat med att programledaren själv utför skämt av olika aktuella slag inför en studiopublik. Många inslag ackompanjeras av Stephen Simmonds band. Under våren 2010 turnerade Möller landet runt med scenversionen av Cirkus Möller.


Hösten 2010 uppträdde Möller tillsammans med Martin Stenmarck, Brolle och Andreas Johnson med föreställningen Ladies Night.


Möller är delägare i komikeragenturen Roa Produktion tillsammans med Johan Glans, David Batra, Hasse Brontén, Thomas Järvheden och Özz Nûjen. ROA är grundare till, samt producent av, sommarturnén Sunny Standup som har satts upp varje sommar sedan 2009.










Maria Lundqvist

Maria Lundqvist, Channéria von Ramsen på Spotify

Kolla Klotet!

Channéria von Ramsen

Maria Lundqvist, Västkustjazzfansan på Spotify

Kolla Klotet!

Västkustjazzfansan

Maria Lundqvist, Tack ska vi ha för showen på Spotify

Kolla Klotet!

Tack ska vi ha för showen

Annika Maria Lundqvist, född 14 oktober 1963 i Västra Frölunda församling, Göteborgs och Bohus län, är en svensk skådespelare från Hälsö utanför Göteborg.


Lundqvist är dotter till slöjdläraren och dragspelaren Bert-Ove Lundqvist och läraren Gerd, ogift Wilderoth. Hon utbildade sig vid Teaterhögskolan i Göteborg 1983–1986. Hon har varit anställd vid Göteborgs stadsteater, Folkteatern och Backateatern i Göteborg samt Stockholms Stadsteater och Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Som komiker slog hon igenom på allvar när hon medverkade i Povel Ramels revy Kolla klotet på Lorensbergsteatern i Göteborg, som senare spelades på Cirkus i Stockholm 1996.


Lundqvist har gjort många humoristiska kvinnoporträtt, exempelvis den burleska Sally i SVT 1998. Hon gjorde stor succé i musikalen Guys and Dolls på Oscarsteatern i Stockholm och har under flera perioder samarbetat med showgruppen Triple & Touch. Hon har belönats med Guldmasken vid två tillfällen.


Lundqvist blev tilldelad Guldbagge för sin roll som Signe i Den bästa av mödrar 2006 och för rollen i Himlens hjärta 2009. Hon tilldelades TV 4:s filmpris Guldsolen 2005.


Hösten 2007 gjorde hon rollen som Lina Lamont i Singin' in the Rain på Oscarsteatern. Hösten 2009 spelade Lundqvist rollen som Norma Desmond i musikalen Sunset Boulevard av Andrew Lloyd Webber. Musikalen hade Skandinavienpremiär på Värmlandsoperan, Karlstad den 24 september 2009.


Hösten 2010 hade hon premiär för sin egen show Blottad på Rival. Våren 2011 gick föreställningen på turné med Riksteatern.


Maria Lundqvist var 1986–2010 sambo med dramatikern Mikael Bengtsson (född 1957). Lundqvist har fyra barn från detta förhållande, äldst av dessa är skådespelaren Anton Lundqvist (född 1989).






Miss Li

Miss Li, Om du lämnade mig nu på Spotify

Daugava

Om du lämnade mig nu

Miss Li, 1:a gången på Spotify

Wolves

1:a gången

Miss Li, Här kommer natten på Spotify

Wolves

Här kommer natten

Miss Li, egentligen Linda Therese Carlsson, född 21 juli 1982 i Borlänge, är en svensk popsångerska och pianist. Miss Li spelar en typ av pianopop som bygger på en blandning av flera olika musikstilar såsom blues-, jazz-, kabaré- och folkmusik.


Miss Li började under 2006 på sitt elpiano komponera och skriva egna låtar som hon senare lade ut på Myspace. Hennes My Space-sida fick en snabbt ökande tillströmning av besökare. Redan under hösten 2006 fick hon ett skivkontrakt och släppte, under namnet Miss Li, sin debutplatta Late Night Heartbroken Blues i november samma år.


Förutom att Miss Li har hunnit med att släppa tre album inom loppet av ett år har hon även medverkat på Lars Winnerbäcks album Daugava och Maia Hirasawas debutalbum Though, I'm Just Me. Hennes låt "Ba ba ba" blev nummer 21 på Trackslistans årslista för 2008.


Under 2012 medverkade Miss Li i tredje säsongen av TV-programmet Så mycket bättre. Där framförde hon i första programmet Pugh Rogefeldts låt "Här kommer natten" vilken snabbt klättrade upp som etta på Digilistan 11 november 2012. I det andra programmet sjöng hon "Nåt för dom som väntar" av Olle Ljungström.






Jill Johnson

Jill Johnson, Oh, vilken härlig dag på Spotify

The Well-known And Some Other Favourite Stories

Oh, vilken härlig dag

Jill Johnson, Going Down To The River på Spotify

Livemusiken från Jills Veranda Nashville

Going Down To The River

Jill Johnson, Kärleken är på Spotify

Discography

Kärleken är

Jill Anna Maria Werner Johnson, folkbokförd Johnsson, född 24 maj 1973 i Ängelholm, är en svensk countrysångerska och låtskrivare.


Jill Johnson är född och uppvuxen i Ängelholm. Som 12-åring antogs hon som vokalist i en countrygrupp, Tomboola Band, som turnerade i Danmark och Norge. Hon debuterade på en countrygala i Danmark vid 14 års ålder. 1986 medverkade hon även i Barnens dags talangjakt, nya ansikten. Några år senare fick hon ett svenskt skivkontrakt som aldrig ledde till några större framgångar. Hon sjöng även på två låtar med dansbandet Jan Andys. Som 20-åring sjöng hon covers med ett band från Helsingborg då hon fick ett skivkontrakt med danska EMI, där samarbetet med den danske producenten Paul Bruun 1996 resulterade i hennes debutalbum Sugartree. Titelspåret blev en hitlåt i Danmark, och albumet gick in på första plats på danska topplistan.


1996 spelade hon in melodin "Kommer tid, kommer vår" i duett med Jan Johansen, och den blev en stor radiohit i Sverige. Med den fick hon för första gången in en melodi på Svensktoppen, och de två for ut på folkparksturné.


1997 uppträdde hon som gästartist med sången ”Hakuna matata” från Disneyfilmen Lejonkungen i TV-programmet Småstjärnorna.


Det stora genombrottet kom med vinsten i den svenska Melodifestivalen 1998, där hon deltog med låten ”Kärleken är”, som vann över melodier från då etablerade artister som Nanne Grönvall och Myrra Malmberg, och slutade på 10:e plats i Eurovision Song Contest 1998. Sångtexten var inspirerad av stämningen efter det att prinsessan Diana omkom i en bilolycka i Frankrike den 31 augusti 1997, vilket fick viss uppmärksamhet i brittisk media. Den 10 maj 1998 släpptes hennes andra album, När hela världen ser på, och en framgångsrik turné följde.


I mitten av 1999 for Jill Johnson till Los Angeles för att skaffa material till sitt kommande album. I Sverige arbetade hon med Andreas Carlsson (som senare utsågs till "ASCAP Writer of the Year 2000"), berömd för att ligga bakom flera hitlåtar, bland annat "That's the Way It Is" av Celine Dion.


Den 30 november 2000 släpptes hennes tredje album, Daughter of Eve, med låtar som "Daughter of Eve" och "Secrets of My Life" och albumet fick bra kritik. Under andra halvan av år 2000 började hon tillsammans med låtskrivare utveckla sina idéer, till ett mer "eget" sound. Hon skaffade sig senare förlagskontrakt i Nashville, Scott Bagget, och 2002 resulterade det i albumet Good Girl. Samma år fick Jill Johnson även ta emot en platinaskiva i Danmark för soundtracket "Promise to Love Me", till den danska filmen Den eneste ene. Danmark är ett land där hon erhållit stor popularitet.


Även om vinnarmelodin i Melodifestivalen 1998, "Kärleken är", var en pop-schlager-ballad är Johnson i första hand en countryartist, vilket märktes 2003 då hon igen deltog i den svenska Melodifestivalen, denna gång med den countryinfluerade pop-schlagerlåten "Crazy in Love". Bidraget slutade på fjärde plats i finalen i Globen, men blev en stor hitlåt, bland annat på Svensktoppen där reglerna ändrats just 2003, så att det tidigare kravet på sång på svenska slopats till förmån för sång på valfritt språk. Den låg också på flera andra radiolistor. Under åren efter det har hon turnerat och spelat in nytt material. Hon har flera gånger rest till den för countrymusik berömda orten Nashville.


I april 2003 släpptes samlingen Discography, med de 20 mest önskade melodierna sedan skivdebuten 1996. Albumet sålde guld på ett par månader, och Jill Johnson mottog även en Grammis för detta album i den 2003 inrättade kategorin "Årets schlager/dansband".


I mitten av 2003 for hon ut på turnén En tokkär turné, som drog mycket folk och fick bra kritik. Nästa framgång blev "Rhapsody in Rock" på Nya Ullevi inför 43 000 personer den 9 augusti 2003. Senare under 2003 for hon till Nashville för att färdigställa albumet Roots and Wings, som släpptes den 26 november 2003. Med sig på den sista resan inför albumsläppet hade hon ett filmteam, som gjorde en dokumentär om Jill Johnson som sändes i TV4 i januari 2004. Albumet fick bra kritik, och sålde guld på mindre än två veckor och platina kort därefter. DVD:n The making of Roots and Wings släpptes vid samma tidpunkt, på vilken tittaren får se från inspelningarna i Nashville.


I april och maj 2004 åkte Johnson och hennes musiker runt på unpluggedturnèn Roots and Wings i konserthus runt om i Sverige. Mycket publik kom, och de fick bra kritik för mixen av country och anekdoter från Nashville. I mitten av 2004 medverkade hon i Robert Wells turné Rhapsody in Rock. Samma år spelade hon även in melodin "Last Thing on My Mind" i en duett med Ronan Keating, och den blev populär i radio.


Senare under 2004 hade Disneyfilmen Home on the Range premiär i Sverige under titeln Kogänget och Jill Johnson sjöng då de svenskspråkiga versionerna av sångerna "Little Patch of Heaven" (som "Mitt paradis på Jorden") och "Will the Sun Ever Shine Again?" (som "Ska det nånsin bli sol igen?").


2005 var hon tillsammans med Mark Levengood programledare för finalen av Melodifestivalen 2005 i Globen. Den 23 mars 2005 släppte hon albumet Being Who You Are, som snabbt sålde guld och singlarna "God Bless a Girl in Love", "A Little Bit More" och "Baby You're Mine" låg länge högt på såväl singellistan som "Music Control". I mitten av 2005, med start den 1 juli i Skellefteå, genomförde hon en turné på 18 platser runtom i Sverige. I december 2005 släppte hon julalbumet The Christmas in You, som spelats in med musiker i Nashville. Albumet innehöll både nyskrivna melodier och hennes egna favoriter. I samband med detta gjorde hon en egen julshow i "Hasses Lada" i Båstad, samt var TV4:s så kallade "julartist" detta år.


År 2006 spelade hon sig själv i långfilmen Heartbreak Hotel av Colin Nutley, och i samband med det släpptes även EP:n med samma namn. I mitten av 2006 for hon ut på turnén Rocktåget med Thomas Ledin och Andreas Johnson.


Den 25 oktober 2006 släppte hon albumet The Woman I've Become, som inledde samarbetet med Nashvilleproducenten Nathan Chapman och hans musiker. Flera låtar skrevs av och med kvinnor, där vardagliga händelser ofta låg till grund för sångtexterna. Inom Nashvilles musikliv var intresset för albumet stort, bland annat medverkade Buddy Miller, Rebecca Lynn Howard, Lauren Lucas, Stephanie Chapman och Pat Mc Laughlin som körsångare. "Cowboy Up" blev första singel ut. En annan låt på albumet hon skrev, "Too Late to Be Drinkin'", har senare fått en text på svenska av Chris Andersen, "För sent för ett glas", som spelats in av dansbandet Sannex.


Den 28 november 2007 släppte hon Music Row, ett coveralbum inspelat i Nashville. Albumet, som sålde guld i Sverige, innehöll tre duetter: "Why'd You Come in Here Looking Like That" med Nina Persson, "Tumbling Dice" med Kim Carnes och "To Know Him is to Love Him" med Lisa Miskovsky. Första singel ut, och den stora hitlåten från albumet, var dock "Angel of the Morning". I samband med albumets utgivning turnerade hon också.


Den 28 oktober 2008 släppte hon albumet Baby Blue Paper, som också det följdes av konsertturné, Baby Blue Paper Unplugged Tour 2009, i början av 2009. Den 28 oktober 2009 släppte hon coveralbumet Music Row II, som följdes av konsertturné 2010. Den 27 oktober 2010 släppte hon samlingsboxalbumet The Well-Known And Some Other Favourite Stories. Den 28 september 2011 släpptes albumet Flirting with Disaster som följs av en konsertturné under våren 2012. 2011 släppte hon även julalbumet Välkommen jul, samt medverkade i SVT:s Luciafirande den 13 december där hon framförde sångerna "Away in a Manger" och "I väntan på julen" ("Greensleeves").


Under sommaren 2012 genomfördes en liten "Sommer Set Tour" baserad på föregående album, men även med nya låtar från kommande album. Den 7 november 2012 släpptes 17:e albumet A Woman Can Change Her Mind. Under våren 2013 gjorde Jill Johnson 8 exklusiva spelningar på åtta specifika orter. I januari 2014 hade Jill Johnsson premiär på sin första egna krogshow Jill på Hamburger Börs i Stockholm. Vid samma tid, i början av 2014, sändes den programserien Jills veranda på SVT> De sex programmen var inspelade i Nashville med Jill som värdinna och svenska artister som gäster. Hon vann Kristallen 2014 som "årets kvinnliga programledare".


Jill Johnson är sedan 21 augusti 1999 gift med musikern Håkan Werner och bor i Vänga i Fristad utanför Borås. Makarna har tillsammans döttrarna Havanna (född 2004) och Bonnie Lee (född 2010).






Sarah Dawn Finer

Sarah Dawn Finer, Kärleksvisan på Spotify

Winterland

Kärleksvisan

Sarah Dawn Finer, Vinterland på Spotify

Vinterland

Vinterland

Sarah Dawn Finer, Maybe This Christmas på Spotify

Winterland

Maybe This Christmas

Sarah Dawn Finer, född 14 september 1981 i Stockholm, är en svensk sångare, låtskrivare, skådespelare och Programledare. Hon medverkade i olika typer av musik, teater, film och tv innan hon 2005 gav ut sin första EP med eget material och har därefter släppt fyra egna fullängdsskivor, 2007, 2009, 2010 och 2012.


Hon är född och uppvuxen i Sverige, men har brittiskt och amerikanskt påbrå genom sina föräldrar. Hon är halvsyster till musikalartisten och koreografen Rennie Mirro och syster till sångerskan Zoie Finer. Hennes farmor är opera- och romanssångerskan och sångarprofessorn Dorothy_Irving.


Sarah Dawn Finer är dotter till London-födde medicinske skribenten David Finer och New York-födda psyko- och dansterapeuten Francine Lee Mirro-Finer.


Sarah Dawn Finers musikintresse kom tidigt. Förutom sin sjungande farmor hade hon i familjen sin halvbror Rennie Mirro och hans far, bluesartisten Eric_Bibb. 1989 började hon som barnskådespelare i tv-serien Maskrosbarn på SVT. Detta väckte hennes intresse för framträdande, så därefter åkte hon och storasyster Zoie Finer på turné i Sverige med olika barngrupper. 1994 fick hon en roll i tv-serien Bert. När hon var 12 år började hon sjunga i gospel- och soulkören One Voice, där hon var medlem i sju år. Det blev ett flertal konserter, turnéer och skivinspelningar.


Som tonåring körade hon bakom många stora artister och arbetade många år i studio som sångerska åt några av landets största låtskrivare. Hon medverkade också i tonåren i tv-serier som filmer, men även olika talangjakter. Samtidigt studerade hon vid Adolf Fredriks Musikskola och Rytmus i Stockholm.


Innan Finer gav ut sin första skiva hade hon redan hunnit uppträda med artister som Peter Jöback, Moneybrother, Björn Skifs, Robyn, Putte Wickman och körat på otaliga skivor, turnéer och shower med allt från Agnetha Fältskog, Eric Gadd, Stephen Simmonds, till Jonas Gardell, Dilba, Martin Stenmarck, och Teddybears. Hon har bl.a spelat in duetter med Moneybrother, Mauro Scocco, Peter Jöback, Samuel Ljungblahd, Fatboy och Patrik Isaksson.


Hennes första fullängdsalbum, A_Finer_Dawn, gavs ut 2007 med musik som hon skrivit själv. Den sålde guld och innehöll bland annat den populära I Remember Love som kom på fjärde plats i Melodifestivalen, låg etta på Svensktoppen och flera andra listor, samt sålde guld som singel.


Två år senare, 2009, fick hon en ny hit med Melodifestivalsbidraget "Moving_On", som också blev titeln på hennes andra soloalbum och som gavs ut den 26 augusti samma år. Andra singlar från det albumet var Standing Strong och Does She Know You. Hon skrev de 13 låtarna tillsammans med bland andra Dilba, Magnus Tingsek, Fredrik Kempe, Peter Hallström, Peter Kvint, Michel Zitron, och Glen_Scott.


I Remember love var årets mest spelade låt på svensk radio 2007 och Moving On var årets mest spelade låt på svensk radio 2009.


År 2010 släppte hon sitt tredje guldsäljande album, Vinterland, ett Julalbum som blev mycket hyllat, och med vilket hon fick göra en julkonsert på SVT 2010. Hon tog sedan ut Vinterland på en stor liveturné vintern 2011 med Jesper Nordenström, Goran Kajfes, Per Lindvall, Sven Lindvall, Ola Gustafsson och Göran Eriksson i bandet.


Finer har dessutom spelat förband åt Gavin_Degraw och medverkat i några av Sveriges största TV-program under åren.


Under 2012 gav hon singlarna ut Nu vet du hur det känns, Balladen om ett brustet hjärta och albumet Sanningen kommer om natten som fick 5/5 av Jan Gradvall i DI Weekend. "Sanningen kommer om natten" åkte sen ut på en kritikerrosad turné 2013.


2013 släppte hon singeln "The Winner Takes It All" efter sitt framträdande i finalen av Eurovision Song Contest.


År 2014 deltog hon med låten "Rise With Me" till albumet F!(valskiva) som var Feministiskt initiativs valskiva inför Riksdagsvalet_2014.


Under 2014 gav hon sig ut på sin första sommarturné. Under hösten/vintern tog hon upp turnén Winterland igen för utsålda hus. Samma år deltog hon i tv-programmet "Tack för musiken" som leddes av Nicklas Strömstedt.


Hon tv-debuterade 1993 i tävlingen Söndagsfestivalen i SVT-programmet Söndagsöppet med låten Kom regn kom sol. Som skådespelare har man kunnat se henne i bland annat krogshowen Humorator på Grand Hôtel i Stockholm, filmen Bert – den siste oskulden (som Camilla Gevert), Maskrosbarn, Hus i helvete och svenska originaluppsättnigen av musikalen Rent (på Göta Lejon, Riksteatern och Göteborgsoperan) och Godspell på Stadsteatern/Parkteatern. Hon hade en biroll i filmen "Så olika" av Helena Bergström.


Hon medverkade även i Ugglas Revy med Magnus Uggla på Chinateatern 2010 och "Happy Holidays" på Grand Hotel med Rennie_Mirro och Karl Dyall. Hon har också dubbat roller och sjungit i tecknad film och tv.


Finer spelade den ena kvinnliga huvudrollen, Lucy, i musikalen Jekyll & Hyde på Chinateatern den 26 januari 2008. För den rollen nominerades hon även till en guldmask för bästa kvinnliga huvudroll 2008.


Finer var en av värdarna för Sveriges Radios radio-/tvsända Musikhjälpen i december 2013, tillsammans med radioprofilerna Kodjo Akolor och Emma_Knyckare.


I programmet Melodifestivalen 2012 och 2013 spelade hon även den humoristiska rollfiguren Lynda Woodruff, en entusiastisk brittisk dam som jobbar inom EBU. Finer spelade även rollfiguren när hon lämnade Sveriges röster i Eurovision Song Contest 2012 samt i flera sketcher under Eurovision_Song_Contest_2013 i Malmö.


Hon har tävlat i Melodifestivalen både 2007 och 2009, var den svenska jurygruppens ordförande i Eurovision_Song_Contest_2009 då hon också läste upp Sveriges röster, satt i panelen som tyckte till om alla bidrag i SVT-programmet Inför Eurovision Song Contest 2011 och var tillsammans med Helena Bergström och Gina Dirawi programledare för Melodifestivalen_2012.


Finer deltog för första gången i Melodifestivalen 2007 med balladen I Remember Love, skriven av henne själv och Peter Hallström. Bidraget deltog i semifinalen i Gävle och gick direkt vidare till finalen i Globen, där det slutade på fjärde plats. Bidraget låg sedan etta en vecka (och under flera veckor tvåa) på Svensktoppen och hade höga placeringar på både Trackslistan och Sverigetopplistan.


Hon deltog åter i Melodifestivalen_2009 med låten Moving On som via andra chansen (i Norrköping den 7 mars) gick vidare till finalen i Globen den 14 mars 2009. Där placerade sig låten på sjätte plats. Båda låtarna blev Sveriges mest spelade låt av en svensk artist på radio, sina respektive år, 2007 och 2009.






Mikael Wiehe

Mikael Wiehe, Flickan och kråkan på Spotify

Kråksånger

Flickan och kråkan

Mikael Wiehe, Mitt hjärtas fågel på Spotify

Björn Afzelius & Mikael Wiehe

Mitt hjärtas fågel

Mikael Wiehe, Den jag kunde va på Spotify

Sevilla

Den jag kunde va

Mikael Christian Wiehe, född 10 april 1946 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, är en svensk musiker, sångare, textförfattare och kompositör. Wiehes texter, inspirerade av bland andra Bob Dylan, kan uppdelas i politiska och personliga. De politiska präglas av vänsterretorik. Wiehe var en förgrundsfigur för den svenska vänsterinriktade musikrörelsen under 1970-talet. Han var nära vän till och spelade ofta tillsammans med Björn Afzelius. De hade bland annat rockgruppen Hoola Bandoola Band tillsammans, en av de främsta svenska progg-grupperna.


Mikael Wiehe föddes i Stockholm men är uppvuxen i Köpenhamn (till 1952) och sen Malmö, Ribersborg. Fadern Adam Wiehe var en dansk journalist, modern Estrid, ogift Wråke, en svensk keramiker. Han tog pianolektioner som barn, men är självlärd på gitarr och saxofon. Den första orkester han spelade med var Cooling's Traditional Jazzmen, ett band under ledning av Hans Carling, år 1963. Göran Skytte rekommenderade Wiehe till orkestern. Både Mikael Wiehe och hans bror Thomas Wiehe är barndomskamrater med Skytte. Skytte spelar dragspel, trumpet och flöjt på flera av bröderna Wiehes skivor.


Wiehe spelade tillsammans med Thomas Wiehe och Skytte i jazzorkestern Blunck's Lucky Seven som bildades 1964 och upplöstes 1967 och sedan i The Moccers, ett mer poporienterat band inspirerat av The Beatles och Bob Dylan. The Moccers upplöstes efter cirka två år och Wiehe började då spela med Spridda Skurar, där bland annat flera av medlemmarna i Hoola Bandoola Band och även Jacques Werup ingick. Spridda Skurar blev inte långlivat, och därefter startades Hoola Bandoola Band.


Efter Hoola Bandoolas upplösning 1976 bildade Wiehe Kabaréorkestern, i vilken bland andra Ale Möller och Göran Skytte ingick. 1981–82 spelade han med gruppen Mikael Wiehe, Nyberg, Franck och Fjellis och 1983–84 med Mikael Wiehe & Co. Han var initiativtagare till ANC-galan på Scandinavium i Göteborg 1985. Åren 1986–87 spelade han i en duo med Björn Afzelius, och de gav ut ett album. En av Wiehes mest kända låtar, "Titanic", skrev han under den här tiden. Låten som spelades in med Kabaréorkestern handlar om Titanics förlisning.


Wiehe har utöver sitt eget sångskrivande tolkat andra artister, men framför allt tycks han ha fastnat för Bob Dylans sånger. Hans första album med Dylantolkningar, De ensligas allé, kom 1982. I samarbete med Totta Näslund gjorde han skivan Totta & Wiehe – Dylan, som utkom 2006, efter Näslunds bortgång. 2007 kom hans tredje album med översatta Dylanlåtar, denna gång tillsammans med Ebba Forsberg på albumet Dylan på svenska.


Wiehe har under 2007 spelat på en stödgala för Kuba på Ungdomens hus i Malmö. Galan anordnas av Revolutionär Kommunistisk Ungdom och Svensk-kubanska föreningen. Wiehe har sagt att han 1979, vid ett besök på Kuba, såg den kubanska revolutionen "som en önskvärd självklarhet" och att Kuba är bäst på mänskliga rättigheter i Centralamerika. Han har i en artikel i Dagens Nyheter utvecklat sin syn på Kuba. Wiehe har också samarbetat och turnerat med den norske sångaren Åge Aleksandersen.


2009 släppte Wiehe skivan Sånger från en inställd skilsmässa, där han för en av de första gångerna är öppen med sitt privatliv. Skivan handlar om hur hans fru var på väg att lämna honom för sin älskare, en annan man, men hur sedan Wiehe och hans fru hittade tillbaka till varandra och därför hann det aldrig gå så långt som till skilsmässa. Detta gav Wiehe stor uppmärksamhet i press, bland annat skrev Svenska Dagbladet om det.


Den 6 juli 2010 sjöng Wiehe i Allsång på Skansen tillsammans med bland andra Eric Saade. I intervjuer berättade Wiehe att han såg inbjudan till Allsång på Skansen som höjdpunkten i sin karriär och att hans målsättning med framträdandet var att "välta regeringen".


Mikael Wiehe har under årens lopp utgivit flera sångböcker, men debuterade i september 2010 som prosaförfattare med boken Aldrig bli som ni. I materialet ingår en CD-box med 16 skivor.


EBBA FORSBERG

EBBA FORSBERG, För att jag älskar dej - To Make You Feel My Love på Spotify

Dylan på svenska

För att jag älskar dej - To Make You Feel My Love

EBBA FORSBERG, Jag helst inte alls bli kär i dig på Spotify

Om jag lämnar dig : Ebba Forsberg sjunger Tom Waits

Jag helst inte alls bli kär i dig

EBBA FORSBERG, Halleluja - Hallelujah på Spotify

Ta Min Vals/Sjunger Leonard Cohen

Halleluja - Hallelujah

Ebba Maria Knigge Forsberg, född 31 juli 1964 i Stockholm, är en svensk sångare och skådespelare.


Forsberg har varit medlem i Traste Lindéns kvintett och sjungit tillsammans med ett otal svenska artister och band, däribland Ulf Lundell, Eldkvarn och Imperiet. Forsberg solodebuterade 1997 med albumet Been There och har sammanlagt gett ut sex album. Hon har även skrivit filmmusik.


Hon debuterade som skådespelare 2001 i TV-serien Anderssons älskarinna, regisserad av Björn Runge, där hon spelade titelrollen. 2003 medverkade hon i miniserien Talismanen.


Ebba Forsberg är dotter till Lars Lennart Forsberg och syster till Kajsa Ribbing som skrev musiktexter till Ebba Forsbergs två första soloalbum. Ebba Forsberg är gift och har två barn. Hon driver skivbolaget Eboth tillsammans med maken Thomas Knigge.



Denna biografiska artikel om en svensk musiker behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.












Arvingarna

Arvingarna, Eloise på Spotify

Eloise

Eloise

Arvingarna, Semester på Spotify

Semester

Semester

Arvingarna, Kung i stan (The Wanderer) på Spotify

All Included

Kung i stan (The Wanderer)

Arvingarna är ett svenskt dansband från Partille utanför Göteborg som bildades 1989 och som deltagit i den svenska Melodifestivalen 1993, 1995, 1999, och 2002. De framförde 1993 bidraget Eloise, som vann, och fick därmed representera Sverige i Eurovision Song Contest 1993, där bidraget slutade på sjunde plats. År 1999 sjöng de bidraget Det svär jag på och under framträdandet fungerade inte Casper Janebrinks mikrofon, varför gruppen fick framföra sitt bidrag på nytt och då med fungerande mikrofoner.


Maj 2009 medverkade Lasseman på Streaplers 50-års Jubileumsshow live på Liseberg där han bland annat sjöng låten "Bara femton år" och spelade akustisk gitarr på låten "Jag har en dröm".


Tommy Carlsson (född 7 augusti 1968) är trummis och sångare. Han är äldre bror till Kim Carlsson och son till Hasse Carlsson, sångare i Flamingokvintetten.


Casper Janebrink (född 2 januari 1970) är basist och sångare. Han sjöng bland annat låten "Eloise", vinnare i Melodifestivalen 1993. Han är son till Dennis Janebrink, basist i Flamingokvintetten. Han har även en halvbror, Christopher Janebrink, som spelar trummor i det svenska dansbandet Glennartz.






Bo Kaspers Orkester

Bo Kaspers Orkester, Sommaren på Spotify

Sommaren

Sommaren

Bo Kaspers Orkester, I samma bil på Spotify

Så mycket Bo Kaspers Orkester

I samma bil

Bo Kaspers Orkester, Semester på Spotify

I Centrum

Semester

Bo Kaspers orkester (BKO) är en svensk pop- och rockgrupp med starka influenser av jazz, bildad 1991. Bandet består av sångaren och gitarristen Bo Sundström, basisten Michael Malmgren, trummisen Fredrik Dahl samt Mats Schubert på piano, klaviatur och gitarr. Gitarristen Lars Halapi var medlem i gruppen fram till 1996. Bo Kaspers orkester debuterade 1993 med albumet Söndag i sängen, och har sedan dess givit ut ytterligare nio album. 2009 hade bandet sålt över en miljon skivor. En av gruppens mest kända låtar är "I samma bil".


Bo Kaspers orkester räknas som ett av Sveriges och Nordens mest hyllade liveband och bäst säljande artister. Genren som man skapat brukar beskrivas som lätt sofistikerad med en blandning av pop, rock, jazz och latinamerikansk musik med svårmod i texter som skildrar vardag och relationer i en modern storstadsmiljö. 1998 vann de en Grammis för 'Årets artist'.






Glenn Miller Orchestra

Glenn Miller Orchestra, Sleigh Ride på Spotify

In the Christmas Mood

Sleigh Ride

Glenn Miller Orchestra, In The Mood på Spotify

Glenn Miller Orchestra (2 CD set)

In The Mood

Glenn Miller Orchestra, In The Mood på Spotify

In The Digital Mood

In The Mood







Tommy Körberg

Tommy Körberg, Stad i ljus på Spotify

Är

Stad i ljus

Tommy Körberg, Fait Accompli på Spotify

BAO 3

Fait Accompli

Tommy Körberg, Fattig bonddräng - Live på Spotify

Rakt upp och ner

Fattig bonddräng - Live

Tommy Körberg föddes 1948 i Norsjö, omkring åtta mil väster om Skellefteå. Hans mor Märta eller Marta, alternativt stavat Martha, Bengtsson (född 1929, död 1999 som Märta Körberg) var en ogift 18-åring. Efter en komplicerad förlossning nöddöptes Körberg på sjukhuset och modern lämnade kort därefter bort honom till ett fosterhem i Bjursele under cirka 6 månader (enl kyrkboken Norsjö B:5 (1938–1952) Bild 770 / sid 69) ett och ett halvt år. Då man uppfattade att han behandlades illa där, hämtades han hem av sina morbröder och bodde en tid hos sina morföräldrar i Odensala i Uppland.


Då Tommy Körberg var fem år gifte modern sig och han fick flytta hem till henne. Familjen bodde på Skånegatan 59 i Stockholm; modern var "Nalenböna" och sjöng i kabarén där, medan styvfadern var gitarrist. Familjen flyttade därefter till Blekinge, där styvfadern öppnade en instrumentverkstad i Ronneby. Familjen bodde i en lägenhet på Ågårdsgatan 17 i Ronneby, nära Brunnsvallen. Tommy Körberg började i folkskolan i Ronneby och modern blev receptionist på kurhotellet Ronneby Brunn; dottern till hennes chef lät senare uppkalla en scen där efter Tommy Körberg. Makarna skilde sig då Tommy Körberg var i tioårsåldern Han konfirmerades den 19 maj 1962 i Heliga Kors kyrka i Ronneby.


Tommy Körberg, som då fortfarande hette Thuresson, fick två halvsyskon, Anne-Mi (1955–1999) och Rose Marie "Rosa" (född 1961). Modern träffade därefter Ingvar Körberg, som hon gifte sig med. Han adopterade alla tre barnen och familjen flyttade till en bostad vid hans arbetsplats som lärare på Nordens Folkhögskola på Biskops-Arnö. Makarna Körberg skildes i mars 1978.


I Ronneby debuterade Tommy Körberg i femårsåldern på "Brunnskvittret" vid Ronneby Brunn med att sjunga Gunde Johanssons "Torparevisan". Det första gaget var ett par askar "Tutti-Frutti". Körberg fortsatte sin artistkarriär med att återkomma till Ronneby brunnspark med nya sånger. Under skoltiden debuterade Tommy Körberg i ABF:s manskör i Ronneby, som tog in sin yngste sångare någonsin. Man ställde honom längst fram eftersom han var kortast och dessutom skulle sjunga solo. Bland annat sjöng han den ryska folksången "Entonigt ringer den lilla klockan". Gaget var då 75 kronor.


Efter avslutad skolgång bildade han gruppen Bootleggers i Enköping. Så småningom bytte de namn till Maniacs och hamnade tillsammans med Michael Johansson på den svenska topplistan med "Somebody's Taken Maria Away" som Tom & Mick & Maniacs från år 1967. 1969 gjorde Körberg solodebut med albumet Nature Boy. Samma år deltog han i Melodifestivalen och vann med låten "Judy min vän". Vid Eurovision Song Contest 1969 i Spanien kom han på delad 9:e plats.


Under 1970-talet lämnade han popmusiken och var medlem i de mer experimentella grupperna Solar Plexus (1972) och Made in Sweden (1975), där han sjöng jazzrock. Körberg debuterade som skådespelare 1973 i Bertolt Brechts Mahagonny, och som vissångare samma år. År 1976 deltog han i Hasseåtages Svea Hund på Göta Lejon, på Dramaten 1977 i Den kaukasiska kritcirkeln och 1978 spelade han Röde Orm i en musikal på Malmö stadsteater. På 1980-talet var han bland annat med i en föreställning med Jacques Brels sånger, tillsammans med bland andra Evabritt Strandberg. På film medverkade han 1984 i Ronja Rövardotter.



Under 1980- och 1990-talen etablerade han sig som musikalartist och har bland annat medverkat i Animalen (1982), Les Misérables (1990), Sound of Music (1995–1997). I rollen som Lustigs-Per i Skinnarspelet i Malung spelade Körberg i 14 somrar från 1983. Från 1980-talet har han sjungit jazz i Tolvan Big Band. Han ställde åter upp i Melodifestivalen 1988, med låten "Stad i ljus" som han vann med. Vid den internationella finalen, Eurovision Song Contest 1988 i Dublin, kom han på 12:e plats. I sina egna föreställningar och skivor har han arbetat mycket tillsammans med Stefan Nilsson och bland annat sjungit visor av Nils Ferlin, Birger Sjöberg och Jacques Brel. År 1993 debuterade Tommy Körberg även som psalmsångare.


Redan i den första konsertversionen av Björn Ulvaeus, Tim Rice och Benny Anderssons musikal Chess sjöng han den manliga huvudrollen Anatolij Sergievskij och spelade samma roll i originaluppsättningen i London 1986–1989. Åren 2002–2004 spelade han åter rollen som Anatolij i den svenska uppsättningen på Cirkus i Stockholm. Efter att ha varit gästartist under några av Benny Anderssons Orkesters turnéer blev han 2005 medlem av sällskapet tillsammans med bland andra Helen Sjöholm.


År 2008 spelade han den ena huvudrollen i musikalen Rivierans guldgossar på Cirkus i Stockholm, där han tog över efter Loa Falkman. År 2009 spelade Körberg professor Henry Higgins i My Fair Lady, på Oscarsteatern i Stockholm mot Helen Sjöholm, som gjorde Eliza Doolittles roll. Säsongen 2009/2010 medverkade han tillsammans med Meg Westergren, Björn Ranelid, Kjell Bergqvist och Siw Malmkvist i SVT1:s Stjärnorna på slottet, där Körberg var huvudperson i det sista programmet av fem. Hösten 2010 släppte Körberg soloalbumet Songs for Drinkers and Other Thinkers.


År 2011 medverkade Körberg som sångcoach tillsammans med Danny Saucedo och Pernilla Andersson i TV-programmet True Talent.


I oktober 2012 kom Körberg ut med sina memoarer Sjung tills du stupar, som han berättat för Klas Ekman. En CD-skiva med samma titel som memoarerna kom i november 2012. Den innehåller bland annat låten "Mitt liv". I självbiografin berättade Körberg bland annat om sitt personliga förhållande till bruk och missbruk.


Tommy Körberg deltog med gruppen Ravaillacz i Melodifestivalen 2013 med låten "En riktig jävla schlager". Gruppen deltog i den tredje deltävlingen och gick där vidare till finalen.


Hans biologiska far, Olle, var begravningsentreprenör, med vilken han hade sporadiska kontakter först efter 39 års ålder. Han träffade honom för första gången, då fadern dök upp vid Körbergs bröllop 1988. Körberg bor numera med sin familj i en lägenhet på Danviksklippan i Stockholm. Han har varit gift tre gånger. År 1988 gifte sig Körberg första gången med engelskan Amanda Waring och var andra gången gift 1994–2005 med norskan Kirsti Skavberg Roaldsen.. Han gifte sig för tredje gången den 14 juli 2007 i Trosa med Anne-Charlotte Nilsson (född 1969).


Tommy Körberg har sonen Anton Körberg (född 1977) tillsammans med Anki Lidén. I andra giftet har han sonen Erlend Körberg (född 1996). Dottern Elvira (född 2009) har Körberg i tredje giftet .


Körbergs syster Anne-Mi dog 1999 av ett autoimmunt tillstånd, som delvis berodde på Sjögrens syndrom. 1995 berättade hon och Körberg om sjukdomen och skapade med familjen en fond till forskning vid Karolinska institutet. Den utlösande faktorn för sjukdomen finns i en defekt gen.






MIRIAM BRYANT

MIRIAM BRYANT, One Last Time på Spotify

Så mycket bättre - Niklas Strömstedts dag

One Last Time

MIRIAM BRYANT, Ett sista glas på Spotify

Så mycket bättre - Sven-Bertil Taubes dag

Ett sista glas

MIRIAM BRYANT, Push Play på Spotify

Raised in Rain

Push Play















The Real Group

The Real Group, Att angöra en brygga på Spotify

Sommar

Att angöra en brygga

The Real Group, Kringsatt av fiender på Spotify

Ånger & Kamp

Kringsatt av fiender

The Real Group, ett liv för mig på Spotify

Ori:Ginal

ett liv för mig

The Real Group är en svensk a cappella-grupp (sånggrupp) bildad 1984 av fem före detta elever i Adolf Fredriks musikklasser.


The Real Group har förvaltat ett arv från grupper som Swingle Singers och King's Singers, men varit banbrytande genom att ha utvecklat en egen stil, framför allt genom medlemmarnas egna kompositioner och basen Anders Jalkéus speciella vokala bas- och trumkomp. Repertoaren är bred, från klassisk körmusik till visa, jazz och pop.


1993 deltog The Real Group tillsammans med Magnus Uggla, Johan Ulveson, Charlotte Strandberg, Wenche Myhre och Grynet Molvig i Povel Ramels Knäpp igen-revy. 2002 fick de Povel Ramels Karamelodiktstipendium.










Pernilla Wahlgren

Pernilla Wahlgren, Jag vill om du vågar på Spotify

Jag vill om du vågar

Jag vill om du vågar

Pernilla Wahlgren, Picadilly Circus på Spotify

Pernilla Wahlgren

Picadilly Circus

Pernilla Wahlgren, Let Your Spirit Fly på Spotify

X My Heart

Let Your Spirit Fly

Pernilla Nina Elisabet Wahlgren, född 24 december 1967 i Gustavsberg, är en svensk sångerska, skådespelare och programledare.


Pernilla Wahlgren kommer från en välkänd kulturfamilj tillhörande släkten Wahlgren från Småland och är dotter till skådespelarna Christina Schollin och Hans Wahlgren och syster till skådespelarna/artisterna Niclas Wahlgren och Linus Wahlgren. Hon har även en tredje bror, Peter Wahlgren, som är bankman. Hon är barnbarn till skådespelarna Ivar Wahlgren och Nina Scenna. Sedan barnsben har hon ägnat sig åt både skådespeleri, sång och allehanda medverkan i medier.


Wahlgrens första större framträdande var vid fyra års ålder när hon spelade mot sin mamma i TV-pjäsen Den längsta dagen. Hon gick på Adolf Fredriks musikskola och var med på Saltsjöbadens teater. Hon tog även danslektioner hos Lasse Kühler. Hon fick 11 år gammal 1979 titelrollen i musikalen Annie på Folkan. Efter medverkan i Lille prinsen på Saltsjöbadens teater var hon 1982 med i musikalen Sound of Music, där hon spelade dottern Louisa von Trapp. Efter att ha spelat Annika i musikalen Pippi Långstrump på samma teater 1982 övertog hon Siw Malmkvists roll som Pippi de sista två föreställningarna. På Folkan hade hon även roller i Karlsson på taket, Mio min Mio, Snövit och Ringens hemlighet.


Wahlgren har medverkat i en rad av Stockholms privatteatrars komedier, såsom exempelvis Bosse Parneviks Parneviks Cirkusparty, Spanska flugan och Bubbel Trubbel. Bland musikaler kan till exempel nämnas Annie get your gun, Grease, Trollkarlen från Oz, Cats och Nils Karlsson Pyssling. 2007 medverkade Wahlgren åter i Sound of Music och 2009 i farsen Bruden som visste för lite på Fjäderholmsteatern. En sjungande änglavarelse spelade hon i Priscilla, Queen of the Desert på Göta Lejon 2013.


Två gånger har hon tilldelats teaterpriset Guldmasken – 1999 för Charleys tant på Intiman och 2002 för Kärlek & lavemang på Fredriksdalsteatern i Helsingborg.


Hon delade rollista med sin mamma i Ingmar Bergmans storfilm Fanny och Alexander (1982), där hon spelade en liten biroll som spöksynen av ett dött barn. Större roller fick hon i film- och tv-produktioner som Ormens väg på hälleberget i regi av Bo Widerberg 1986 och SVT-serien Snoken 1995. Hennes röst kan man höra i mängder av olika tecknade filmer och TV-serier. Som exempel kan nämnas Svampbob Fyrkant, där hon dubbar ekorren Sandy, Karin, Fru Puff och Pearls, samt rösterna till bland andra Misty, Melody och Delia Ketchum i flera av Pokémons filmer. Hon gjorde också rösten till Uni-Kitty i Lego filmen 2014.


Bland tidig TV-medverkan fanns Nygammalt 1983 och Razzel i oktober 1984, där hon framförde sin debutsingel "Nu har det tänt". Hon blev därpå programledare för Sveriges Televisions jullovsprogram Morgonstjärnan 1985 och medverkade i det populära barnprogrammet Solstollarna 1987. Hon fortsatte som programledare för TV-programmen Scenen är din, Söndagsöppet, Småstjärnorna och Baby Boom. Hon fick också stor framgång med barnprogrammet Nicke & Nilla tillsammans med sin bror Niclas. Det samarbetet resulterade i flera säsonger av barnprogram i TV4, två guldsäljande CD-album, konsertturnéer och teaterföreställningar.


Pernilla Wahlgren har gett ut ett flertal skivor sedan den första, Pernilla Wahlgren (1985), och hon har medverkat i Melodifestivalen några gånger. Under andra hälften av 1980-talet genomfördes sommarturnéer och skivinspelningar. Bland annat uppmärksammades låtar som "Svindlande affärer" och "I Need Your Love".


I augusti 2006 släpptes popalbumet Beautiful Day, där första singeln "Talking To An Angel" sålde guld och låten "Come Inside My World" blev titelmelodi till TV4:s stora nöjessatsning Förkväll. Hon förhandlade med Stock Aitken Waterman om att spela in en singel för en internationell satsning, men det hela rann ut i sanden. I juni 2007 medverkade hon för första gången i TV-programmet Allsång på Skansen, där hon tillsammans med sonen Benjamin gjorde ett shownummer. Pernilla har gjort flera julkonserter, turnerat med musikshowen Diggiloo samt haft sångshower på svenska chartermål såsom Kanarieöarna.


I Melodifestivalen 1985 kom hon på fjärde plats med "Piccadilly Circus", en låt som sedan blivit som en följeslagare i hennes sångkarriär. Vid framträdandet bar hon ett smycke av strass, som kom att jämföras med den preussiska tapperhetsmedaljen Järnkorset, vilket ledde till anklagelser i kvällspressen och TV-programmet Svar direkt om nazism. Wahlgren deltog igen i Melodifestivalen 1991 med bidraget "Tvillingsjäl", skriven av Lena Philipsson. I tävlingen var både hennes och Carola Häggkvists bidrag segertippade. Tvillingsjäl åkte dock ut i första omgången av juryomröstningen. Tävlingen vanns senare av Carola Häggkvist.


Pernilla Wahlgren kom tillsammans med Jan Johansen på andra plats i Melodifestivalen 2003 med låten "Let Your Spirit Fly". Hon tävlade i Melodifestivalen 2010 med låten "Jag vill om du vågar" i Malmös delfinal den 27 februari. Via andra chansen den 6 mars gick hon, samt även Jessica Andersson, vidare till finalen i Globen 13 mars. I finalen slutade hon denna gång på sista plats med 12 poäng.


Hon ställde återigen upp i Melodifestivalen 2013 som en del av den nybildade gruppen Swedish House Wives tillsammans med artisterna Jenny Silver och Hanna Hedlund. I tävlingens andra deltävling hamnade de på sjätte plats med sin melodi "On Top of the World".


Wahlgren har gjort reklam för bland annat hårfärgningsmedlet Garnier Nutrisse, tandtråden Plackers och klädföretaget Sisters. Vid två tillfällen, år 2001 och år 2002, har hon halvt vikt ut sig i tidningen Café; andra gången i samband med att hon blev vald till Sveriges sexigaste kvinna.


År 1985 träffade hon Emilio Ingrosso, som hon var gift med mellan 1993 och 2002. De har tre barn: Oliver, (född 30 december 1989), Bianca (född 30 december 1994) och Benjamin (född 14 september 1997). Wahlgren har också en son med Joachim Lennholm som heter Theodor Wahlgren.






















































Hitta oss på Facebook