Ryttargårds Kyrkan
söndag, 8 oktober 2017
kl:18:00
Mozartfest
Solist: Mats Strand violin
Mozart violinkonsert nr 3
Mozart Dove Sono ,grevinnans aria ur Figaros bröllop
Mozart nr 29/K 201
Mozart var bara fjorton år när hans första opera seria, Mitridate, kung av Ponto, fick sin bejublade premiär i Milano. Den har inte hållit sig kvar på repertoaren, men det beror mest på att han senare skrev ännu bättre operor. I uvertyren visar han sitt unga geni.
Jämnt fördelade under hela hans karriär skrev Mozart symfonier och pianokonserter. Det är också helst som pianist man tänker på hans eget musicerande. Men faktum är att han också ofta och gärna spelade violin med stor framgång. Som nittonåring började ha komponera egna violinkonserter. Den 14 april 1775 slutdaterade han sin första violinkonsert, och sedan följde de med jämna mellanrum fram till den 20 december samma år, då han daterade den femte. Därefter förlorade han på nytt intresse för violinen – så det blev inga fler violinkonserter. Den tredje av Mozarts violinkonserter daterades i Salzburg den 12 september och det är en konsert full av melodisk intimitet och mildhet i adagiot och med sprudlande spontan leklust i finalrondot. Man brukar säga att det var den här sommaren Mozart blev vuxen.
Inom loppet av två år, 1773-74, skrev Mozart inte mindre än nio symfonier av vilka nr 29 kom att bli den tidigaste av hans symfonier som stannat kvar i standardrepertoaren – han slutdaterade den i Salzburg den 6 april 1774. Mozart är ännu inte fyllda tjugo, och han har fortfarande en hel del kvar av italiensk musiksmak. Men i A-dursymfonin har han kombinerat den italienskt soliga melodiken med tyskt kontra¬punktiskt allvar, och på så sätt förenat det bästa ur två stilar. Yttersatserna är allvarliga och ordentligt utarbetade. Första satsen börjar tystlåtet utan de vanliga fanfarerna eller starka ackorden. Efter ett närmast genialt hantverk leder han musiken till ett jublande slut. Stråkarna svarar ofta för okonventionella figurer, medan blåsarna får en balanserande roll. Andantet bidrar med ädel och allvarlig kontrast, och menuetten är mer symfonisk än dansant. Här växlar kraftfullhet med det graciösa. Många har menat att han aldrig tidigare skrivit en så avancerad sats i sonatform som finalen. Ändå håller han en frisk jaktatmosfär genom hela satsen. Den har temperament och dramatik.
Insläpp kl 17:30
Lokal Ryttargårdskyrkan, onum sittplats