Få inspiration till evenemang i Malmö!


Vet du inte vad du ska göra i Malmö? Behöver du inspiration och kanske hitta nya artister du inte visste fanns?
Då är du på rätt sida! Nu väljer vi ut några slumpmässiga låtar/filmer här nedan på artister/event som kommer i Malmö framöver.

Klicka runt och lyssna/titta. Uppdatera sidan för att få mer inspiration och klicka på namnet för att se nästa evenemang här i Malmö.

Klicka här för inspiration för hela Sverige

Malmö FF

Malmö Fotbollförening, Malmö FF, är en svensk fotbollsklubb, som debuterade i Allsvenskan säsongen 1931/1932. Sedan klubben grundades den 24 februari 1910 har man stått som seriesegrare i Allsvenskan 21 gånger och blivit svenska mästare arton gånger samt vunnit Svenska cupen fjorton gånger. Malmö FF blev seriesegrare i Allsvenskan fem gånger under de år då mästerskapstiteln tillföll det lag som vann slutspelet. Malmö FF har vunnit två slutspel.


Malmö FF leder den Allsvenska maratontabellen. MFF gick till final i Europacupen 1979, vilken slutade i förlust för föreningen med 0–1. Motståndare var den engelska klubben Nottingham Forest. För prestationen att nå finalen tilldelades föreningen Svenska Dagbladets guldmedalj.


Klubben spelar i Allsvenskan och senaste mästerskapet vann man 2014. MFF vann Allsvenskan första gången 1944. Föreningens första storhetstid inföll under andra halvan av 1940-talet och början av 1950-talet då man tog tre raka guld 1949, 1950 och 1951. Under denna period var laget obesegrat under en obruten följd av 49 matcher. Den absoluta storhetsperioden inföll under 1970-talet då man vann fem svenska mästerskap och fyra Svenska cupen-titlar. De främsta rivalerna är Helsingborgs IF, IFK Göteborg och förr, under dess allsvenska period, även IFK Malmö.


Klubben är medlem i Skånes Fotbollförbund och spelar sina hemmamatcher på Swedbank Stadion. MFF Support är Malmö FF:s officiella fanklubb.


Malmö FF är en förening med årsstämman som högsta beslutande organ. Mötet godkänner räkenskaper och revision samt utser styrelse och ordförande. 2010 valdes Håkan Jeppsson till ordföranden. Föreningens dagliga verksamhet handhas av klubbens verkställande direktör i samråd med ordföranden. Malmö FF hade i slutet av år 2011 ett eget kapital på 109,5 miljoner kronor och var sett till detta Sveriges rikaste fotbollsklubb.


Klubben uppstod som ett kommunalt initiativ 1905 för att uppmuntra ungdomar i Malmö att spela organiserad fotboll. Ett av ungdomslagen, Bollklubben Idrott, även känt som BK Idrott, var en föregångare till Malmö FF. BK Idrott gick ihop med IFK Malmö i deras nyskapade fotbollsavdelning 1909, men lämnade rätt snabbt på grund av problem mellan de två klubbarna. Den 24 februari 1910 grundade de 19 medlemmarna i BK Idrott, Malmö FF. Den första ordförande i klubben var Werner Mårtensson.


Klubben tillbringade sina första tio år i lokala och regionala divisioner eftersom det inte fanns någon officiell nationell liga. De spelade de flesta av sina matcher i stadsdivisionen som kallades Malmömästerskapen. De tävlade även i regionala tävlingar i Skåne och spelade matcher mot danska klubbar. 1916 nådde Malmö FF finalen i distriktsmästerskapen för första gången, där de förlorade med 3–4 mot rivalen Helsingborgs IF. Klubben besegrade den lokala rivalen IFK Malmö tre gånger under säsongen, vilket gav dem den inofficiella men mycket åtråvärda titeln, Malmös bästa fotbollsklubb. År 1917 deltog Malmö FF i Svenska mästerskapet för första gången, en turnering i cupform där vinnaren blev utnämnd till svenska mästare. Malmö FF förlorade dock sin match i den andra kvalomgången med 1–4 mot IFK Malmö. Klubben fortsatte att spela i cupen fram tills 1922 och nådde kvartsfinalen 1920 då de slogs ut av Landskrona BoIS. Cupen avbröts slutligen och titeln svenska mästare gavs senare till vinnarna av Allsvenskan som först skapades inför säsongen 1924/1925.


År 1920 bjöd Svenska Fotbollförbundet in svenska fotbollsklubbar till att tävla i officiella nationella tävlingar. Malmö FF fick då en plats i Division 2 Sydsvenska Serien. De vann den divisionen och blev uppflyttade till Svenska Serien Västra, den högsta divisionen i fotboll i Sverige på den tiden. De blev dock nedflyttade efter en enda säsong och fick spela i Sydsvenska Serien i ett årtionde innan de ännu en gång blev uppflyttade i Allsvenskan 1931.


Klubben nådde mittenplaceringar i ligatabellen i två säsonger innan de 1934 blev nedflyttade som ett straff för att ha brutet mot amatörreglerna. Klubben hade betalat sina spelare en mindre summa pengar för varje match de spelade. Även om det var mot reglerna så var det vanligt på den tiden. Malmö FF var dock den enda klubben som visade upp det i sin bokföring. Utöver nedflyttningen till division 2, så blev hela styrelsen och tjugosex spelare avstängda. Den version av händelserna som berättades av Malmö FF och den lokala pressen var att det var den lokala rivalen IFK Malmö som anmält brottet till Svenska Fotbollförbundet. Detta tros ha bidragit till den långvariga rivaliteten mellan klubbarna.


Klubben tog sig tillbaka till Allsvenskan 1937 efter två säsonger i division 2. Samma år valdes Eric Persson till ordförande efter att varit sekreterare sedan 1929, och höll den positionen fram tills 1974. Persson anses av klubbens ledare och fans som den viktigaste personen i klubbens historia, efter att han bland annat gjorde klubben till professionell på 1970-talet. Klubben gick även under hans ledning från att var titellösa 1937 till att ha vunnit svenska mästerskapet tio gånger fram till slutet av säsongen 1974. År 1939 nådde klubben sin dittills högsta position, en tredje plats i Allsvenskan, nio poäng bakom mästarna IF Elfsborg. Första gången Malmö FF blev Svenska mästare var 1944 när klubben vann säsongens näst sista match mot AIK inför 36 000 åskådare på Råsunda. Den sista matchen för säsongen vann klubben med 7–0 mot Halmstad BK.


Alla de nästkommande nio säsongerna slutade Malmö FF i topp tre i ligan. Klubben vann det svenska mästerskapet 1949, 1950, 1951 och 1953 och kom tvåa 1946, 1948 och 1952. Klubben vann även Svenska cupen 1944, 1946, 1947, 1951 och 1953 och slutade tvåa 1945. Mellan den 6 maj 1949 och den 1 juni 1951 var laget obesegrade i 49 matcher, varav 23 vinster i rad.


Klubben slutade på andra plats i Allsvenskan ytterligare två gånger, 1956 och 1957. Följande år lämnade klubben Malmö IP för Malmö stadion, som hade byggts inför Världsmästerskapet i fotboll 1958 och blev hemmaarena för klubben de kommande 50 åren. År 1964 värvade Malmö FF den spanska tränaren Antonio Durán, vilket var det första i en rad förändringar som ledde till den mest framgångsrika eran i klubbens historia. Unga talanger som Lars Granström och Bo Larsson dök upp under tidigt 1960-tal och skulle visa sig vara viktiga spelare på 1970-talet. Klubben slutade tvåa 1964 men fortsatte med att vinna sitt sjätte svenska mästerskap 1965, när Bo Larsson gjorde 28 mål och slutade som ligans skyttekung. Malmö FF vann återigen Allsvenskan 1967, efter ett mindre lyckat år 1966. Klubbens unga spelare, samt talanger som köps in från närliggande klubbar i Skåne 1967, blev ett lag som konsekvent slutade bland de tre bästa i Allsvenskan.


Efter att ha slutat på andra plats i Allsvenskan de två sista åren på 1960-talet inledde Malmö FF sitt mest framgångsrika årtionde i historien med att vinna svenska mästerskapet 1970. Klubben vann Allsvenskan 1970, 1971, 1974, 1975 och 1977 samt Svenska cupen 1976 och 1978. Vinsten i Allsvenskan 1977 kvalificerade klubben för Europacupen 1978/1979 och efter segrar mot AS Monaco, Dynamo Kiev, Wis?a Kraków och Austria Wien nådde de, som enda svenska fotbollsklubb någonsin, finalen i tävlingen. Finalen spelades på Olympiastadion i München mot Nottingham Forest. Inför finalen drabbades man dock av ett svårt bakslag då nyckelspelaren Bosse Larsson inte kunde spela på grund av en knäskada. Utan Larsson på planen saknade Malmö FF sin naturliga målskytt och Nottingham Forest vann med 1–0 efter att Trevor Francis gjort finalens enda mål. Trots förlusten är detta fortfarande den största framgången i Malmö FF:s historia. Laget fick Svenska Dagbladets guldmedalj samma år med motiveringen: ”För den serie av bragder som förde MFF som första svenska lag fram till finalen i europeiska mästarcupen i fotboll.”


Mycket av framgångarna under 1970-talet berodde på en ny taktik och nya träningsmetoder som kom till klubben genom engelsmannen Bob Houghton, som tränade klubben mellan 1974 och 1980. Eric Persson efterträddes som ordförande 1974 av Hans Cavalli-Björkman. Efter att laget inte presterat tillräckligt bra under tränarna Keith Blunt och Tord Grip i början av 1980-talet tog Roy Hodgson över 1985. Han ledde klubben till två svenska mästerskap, 1986 och 1988 och klubben vann Allsvenskan fem år i rad mellan 1985 och 1989. Vid den tiden beslutades mästaren genom playoff mellan de bästa lagen efter att den ordinarie säsongen spelats klart. Playoff användes mellan 1982 och 1992 och klubben nådde finalen fyra gånger mellan 1986 och 1989 och vann två gånger. Utöver detta vann klubben Svenska cupen 1984, 1986 och 1989.


Under 1990-talet följde en lång nedgång för klubben. Förutom en andra plats i Allsvenskan 1996 lyckades laget inte utmärka sig och man vann varken Allsvenskan eller Svenska cupen på hela årtiondet, som blev klubbens resultatmässigt sämsta sedan 1930-talet. 1990-talet avslutades dessutom med att MFF degraderades ner till superettan 1999 efter 62 säsonger i Allsvenskan. Degraderingen ledde till omfattande förändringar i klubbens styrelse, Hans Cavalli-Björkman efterträddes som ordförande av Bengt Madsen 1999 och före detta spelaren Hasse Borg anlitades som ny sportchef. Dessa förändringar i verksamheten, liksom det faktum att man lyckades behålla nästan hela sin spelartrupp samt framväxten av den unga talangen Zlatan Ibrahimovi?, ledde klubben tillbaka till Allsvenskan 2001. Ibrahimovi? blev berömd och var en viktig spelare i klubbens försök att återvända till högsta ligan. Han såldes senare till Ajax 2001 och har sedan dess spelat för Juventus, Inter, FC Barcelona, AC Milan och Paris Saint Germain FC.


Även om 2001 inte gav laget några högre placeringar lyckades man slå AIK i den allsvenska premiären efter ett år i Superettan, med två mål gjorda av Zlatan Ibrahimovi?.


Återkomsten i Allsvenskan var starten på en framgångsrik inledning av 2000-talet, under ledning av Tom Prahl, där klubben slutade bland de tre bästa tre gånger i rad. År 2004 vann man Allsvenskan vilket var klubbens femtonde vinst i Svenska mästerskapet. 2005 nådde klubben den sista kvalomgången till Uefa Champions League men besegrades av FC Thun. Framgångsrikt sponsorarbete och försäljning av spelare gjorde Malmö FF till den rikaste klubben i Sverige; en position de fortfarande innehar 2011. Klubben flyttade från Malmö Stadion till Swedbank Stadion under 2009, en arena helt byggd för fotboll som ligger intill den gamla.


År 2009 meddelade Madsen att han skulle avgå som ordförande och ersattes av Håkan Jeppsson i början av följande år. Under 2010 firade klubben sitt 100-årsjubileum med flera festliga evenemang i början av säsongen. På dagen av klubbens 100-årsjubileum förklarade den svenska fotbollstidningen Offside att Malmö FF var den största fotbollsklubben i svensk historia efter ha analyserat tillgänglig historisk statistik. Säsongen blev en stor succé för klubben som vann Allsvenskan för nittonde gången och blev svenska mästare för sextonde gången. Till skillnad från 2004 skedde inte några större övergångar innan säsongen, utan dessa framgångar kom med en trupp som bestod mestadels av yngre spelare. Klubben har fortsatt att vara en av de mest dominerande fotbollsklubbarna i Sverige. Under säsongen 2011 var klubben på första plats i den allsvenska maratontabellen. Malmö FF är även rekordhållare för antalet vinster i Allsvenskan och Svenska cupen.


År 2011 slog Malmö ut det skotska laget Rangers i Champions League-kvalet, med resultaten 0–1 borta och 1–1 hemma. De åkte sedan ut i playoff med sammanlagda resultatet 3–4 mot Dinamo Zagreb, efter ha förlorat med 1–4 på bortaplan och vunnit med 2–0 på hemmaplan. Säsongen 2012 slutade Malmö FF på en tredjeplats i Allsvenskan efter att ha varit inblandade i en rafflande guldstrid som till slut vanns av IF Elfsborg. Säsongen har dock i efterhand främst blivit känd på grund av de ekonomiska problem som förföljde klubben, samt att man återtog första plats i maratontabellen från IFK Göteborg.


År 2013 säkrade Malmö FF sitt 17 SM-guld och 20 serieseger när de besegrade IF Elfsborg borta i näst sista omgången. Stor guldhjälte var Guillermo Molins som återvände till klubben under sommar. Han gjorde 8 mål på 11 matcher och båda målen mot IF Elfsborg i näst sista omgången.


Inför säsongen 2014 presenterades Daniel Andersson som ny sportchef för Malmö FF. Markus Rosenberg återvände till klubben efter en tung tid i West Bromwich Albion. MFF ledde serien från omgång 1 ända till sista omgången och säkrade därmed sitt 18:e SM-guld. I och med att Malmö vann SM-guld säsongen innan fick de chansen att kvalificera sig till Champions League. MFF gick in i andra kvalificeringsronden där de fick möta FK Ventspils från Lettland. Första matchen slutade 0–0 men returen i Lettland vann Malmö med 1–0 efter mål av nyförvärvet Isaac Kiese Thelin. I tredje rundan fick Malmö möta Sparta Prag. Första matchen vann Sparta med 4–2 men returen vann Malmö med 2–0 efter att Markus Rosenberg gjort båda målen. Malmö gick vidare till playoff i och med att de gjorde fler mål på bortaplan. I fjärde och sista rundan fick MFF möta Red Bull Salzburg från Österrike. Första matchen nere i Österrike vann Salzburg med 2–1, Malmös mål gjordes av Emil Forsberg. Returen vann MFF med 3–0 och var därmed klara för gruppspelet i Champions League. I gruppspelet vann klubben matchen hemma mot grekiska Olympiakos med 2–0 efter två mål av Markus Rosenberg, klubben förlorade fem matcher. Laget slutade sist i gruppen på 3 poäng och därmed avslutades europaspelet för den här säsongen.


Klubben är känd under smeknamnen Di blåe och Himmelsblått på grund av klubbfärgerna himmelsblått och vitt. Spelarna bär himmelsblåa tröjor, vita shorts och himmelsblåa strumpor. Bortafärgerna är röd- och vitrandiga tröjor, svarta shorts och röda strumpor. Olika alternativa kit har använts för internationellt spel, bland annat helvita som infördes på 1950-talet och helsvarta med himmelsblå och gyllene kanter och text som användes för europeiskt spel 2005.


Klubbfärgerna har inte alltid varit himmelsblåa. Klubbens föregångare BK Idrott bar blå- och vitrandiga tröjor och vita shorts, och detta användes fortfarande det första halvåret 1910 när Malmö FF bildats. Det ändrades senare till röd- och vitrandiga tröjor och svarta shorts för att symbolisera att Malmö FF var en ny klubb och ett liknande kit används nu som bortadräkt av dessa historiska skäl. Det nuvarande himmelsblåa kitet infördes 1920. Sedan 2010 finns en liten skånsk flagga med på baksidan av tröjan strax under halsen.


Klubbmärket består av en sköld med två vertikala himmelsblå fält på sidorna och ett vertikalt vitt fält i mitten. Nedanför skölden står det skrivet "Malmö FF" i himmelsblåa bokstäver med en himmelsblå stjärna under texten. I övre delen av skölden är ett vitt horisontellt fält över de tre vertikala fälten. Förkortningen "MFF" av klubbens namn skrivs ut med himmelsblåa bokstäver i detta fält. På toppen av skölden finns fem tornlika förlängningar av det vita fältet. Det nuvarande klubbmärket gjorde sin debut på tröjan på 1940-talet. Det fanns andra klubbmärken innan detta men de fanns aldrig med på tröjorna. Medan det första klubbmärket var svart och vitt så var det andra klubbmärket rött och vitt i enlighet med klubbens huvudfärger mellan 1910 och 1920. I det ursprungliga klubbmärket fanns inte klubbens namn och den himmelsblåa stjärnan under skölden med. Dessa lades till i efterhand då klubbens ordförande Eric Persson noterade att åskådare utomlands hade svårt att identifiera från vilken stad klubben kom enbart genom att titta på klubbmärket. Till klubbens 100-årsdag 2010 var årtalen 1910 och 2010 skrivna på varsin sida av skölden på ett himmelsblått band bakom skölden.


I modern tid har en guldstjärna lagts till över skölden, men endast på spelartröjorna. En stjärna symboliserar att klubben vunnit fler än tio inhemska titlar och är en tradition som tagits från italienska ligan. Malmö FF placerade två stjärnor över klubbmärket efter att de vunnit allsvenskan 2013. De hade då segrat i den svenska högsta serien 20 gånger. På 1980-talet blev inte allsvenskans seriesegrare svenska mästare, eftersom det avgjordes i ett slutspel bland de bästa i serien. De båda stjärnorna väckte en del kritik hos motståndarnas supporterklubbar, bland annat anmäldes Malmö FF till Reklamombudsmannen för "falsk marknadsföring" och IFK Göteborg skickade en matematikbok till klubben.


Under 2011 introducerade klubben ett nytt helt vitt bortakit för användning i europeiska cuper och Allsvenskan.


Malmö FF är välkända för sin stora publik. Klubben har flera supporterklubbar, varav den största är den officiella supporterklubben MFF Support, grundad 1992. MFF Support beskriver sig själv som "en ideell och opolitisk förening som arbetar mot våld och rasism". I september 2011 blev Magnus Ericsson vald till ordförande för MFF Support.


Det finns även flera mindre fristående supportergrupper. Den mest framträdande av dessa är Supras Malmö, som grundades 2003 av en samling mindre ultrasgrupper och hängivna fans. Namnet "Supras" kommer från orden supporter och ultras, där det senare indikerar att gruppen är inspirerad av en fankultur med rötter i länder kring Medelhavet. Supras Malmö är den synligaste gruppen på Swedbanks Stadions läktare med sina banderoller och flaggor. En annan grupp med liknande mål är Rex Scania. MFF Tifosi 96 (MT96) är ett nätverk av supportrar som skapar tifos för speciella tillfällen och viktiga matcher. Publiksnittet på klubbens matcher under säsongen 2013 var 16 093, vilket var det näst bästa snittet i Allsvenskan 2013 efter AIK.


På grund av geografisk närhet finns mindre rivalitet med Trelleborgs FF och Landskrona BoIS, som båda är belägna i Skåne. Klubbens främsta rivaler är Helsingborgs IF, IFK Göteborg och IFK Malmö. Rivaliteten mellan Helsingborgs IF och Malmö FF har funnits sedan Malmö FF gick upp till Allsvenskan på 1930-talet, och är främst av geografiska skäl då båda lagen är från Skåne. Rivaliteten mellan IFK Göteborg och Malmö FF relaterar i högre grad till slag om titlar de två lagen emellan, då de är de två mest framgångsrika klubbarna i svensk fotbollshistoria och de enda två som har spelat europeiska cupfinaler: IFK Göteborg i Uefacupen 1982 och 1987 samt Malmö FF i Europacupen 1979.


Rivaliteten mellan IFK Malmö och Malmö FF är både geografisk och historisk. Klubbarna kommer från samma stad och spelade på samma stadion i början av 1900-talet. Troligtvis bidrogs det till stora spänningar när styrelseledamöter i IFK Malmö 1933 avslöjade Malmö FF:s brott mot amatörfotbollsreglerna till Svenska Fotbollförbundet. IFK Malmö har inte spelat i Allsvenskan sedan 1962, vilket gör matcher mellan de två klubbarna sällsynta.


Malmö FF:s första arena var Malmö IP som de delade med ärkerivalerna IFK Malmö. Laget spelade där från grundandet av klubben år 1910, fram tills 1958. Arenan existerar fortfarande idag, dock med lägre kapacitet, och används av damlaget FC Rosengård, som tidigare var Malmö FF:s damfotbollssektion. Kapaciteten 2012 är 7 600, men den var vanligen mycket högre när Malmö FF spelade där. Under den sista säsongen år 1957 var den genomsnittliga publiksiffran 15 500. Klubbens publikrekord på Malmö IP är 22 436 mot Helsingborgs IF den 1 juni 1956. Arenan anses fortfarande vara en viktig del av klubbens historia, då det var där som klubben grundades, spelade sina första 47 säsonger och vann fem svenska mästerskap. MFF, och IFK Malmö, spelade på Malmö IP även under säsongerna 1999 och 2000.


En ny arena började att byggas i Malmö efter att Sverige blivit värdland för Världsmästerskapet i fotboll 1958, namnet för arenan blev Malmö stadion. Malmö FF spelade sin första säsong på stadion 1958/1959. Första gången klubben vann svenska mästerskapet på arenan var säsongen 1965. En övre läktare lades till på arenan på 1980-talet och stod klar 1992. Klubben hade sin mest framgångsrika era på denna stadion, då de vann tio av sexton svenska mästerskap. Arenan hade ursprungligen en kapacitet på 30 000, men detta sänktes till 26 500 på grund av förändringar i säkerhetsbestämmelserna. Klubbens publikrekord på stadion var 29 328 mot Helsingborgs IF den 24 september 1967. Arenan delades med IFK Malmö.


Efter segern i Allsvenskan 2004 kom det planer på att bygga en ny arena. I juli 2005 meddelade Malmö FF att arbetet på Swedbank Stadion hade börjat. Arenan var avsedd att ha 18 000 sittplatser och 6 000 ståplatser. Arenan kan även göras om så att den rymmer 21 000 åskådare, dock endast sittplatser, detta för europeiskt spel där ståplatser inte är tillåtet. Byggandet började 2007 och var klart 2009. Den nya arenan ligger bredvid Malmö Stadion. Även om byggandet fortfarande pågick runt om i arenan vid tidpunkten så invigdes arenan den 13 april 2009 i klubbens första hemmamatch för säsongen 2009 mot Örgryte IS; där Malmö FF:s Labinot Harbuzi gjorde det första målet i den 61:a minuten. Klubben vann Allsvenskan under sin andra säsong på arenan 2010, när klubben slog Mjällby AIF den 7 november i sista matchen för säsongen med 2–0. I samma match slogs publikrekordet på arenan med 24 148 personer i publiken. Swedbank Stadion är en fyrstjärnig arena.


Malmö FF gjorde övergången från att vara en amatörklubb till att bli fullt professionella i slutet av 1970-talet under ledning av klubbens ordförande Eric Persson. Malmö FF är en öppen förening med årsstämman som högsta beslutande organ, där varje medlem har en röst. Mötet godkänner räkenskaper och revision, utser styrelse och ordförande samt beslutar om inkomsterna. 2010 valdes Håkan Jeppsson till ny ordförande efter Bengt Madsen. Föreningens dagliga verksamhet handhas av klubbens verkställande direktör i samråd med ordföranden.


Med ett eget kapital på 92,2 miljoner kronor år 2013 var MFF den rikaste fotbollsklubben i Sverige. Omsättningen för 2012, exklusive spelarövergångar var 163,5 miljoner kronor. Den högsta övergångssumman som Malmö FF fått för en spelare var 86,2 miljoner kronor för Zlatan Ibrahimovi?, som såldes till Ajax 2001. Det är den högsta övergångssumman som någonsin betalats till en svensk fotbollsklubb.


Malmö FF:s största sponsorer år 2012 var Elitfönster AB, Intersport, Imtech, JMS Mediasystem, Mercedes-Benz, SOVA och Svenska Spel. Klubben hade även namnrätt med Swedbank om namnet Swedbank Stadion och tre ståplatssponsorer; E.ON, Carlsberg och Sydsvenskan, medan den östra läktaren inte har någon sponsor. Tillverkaren av Malmö FF:s ställ är Puma, som även sponsrar klubben och har många av sina produkter till försäljning i MFF:s officiella souvenirbutik på Swedbank Stadion. Tröjsponsor är Rörläggaren, ett företag som äger sponsringsrättigheterna på klubbens ställ fram till 2015.


Malmö FF har varit huvudämnet i flera filmer. Klubben har i media uppmärksammats, bland annat för fotbollsdokumentärerna Blådårar, Blådårar 2 och Framåt Malmö, som visar klubben från både supportrarna och spelarnas perspektiv under säsongen 1997 och 2000. Blådårar 1 utspelar sig 1997, då klubben slutade trea i Allsvenskan. Filmen fokuserades på supportern Lasse, spelaren Anders Andersson, tidigare ordföranden Hans Cavalli-Björkman och andra personer.


"'Blådårar 2 utspelar sig 2000, året efter att klubben blivit degraderade till Superettan, och följer laget när de kämpar för sin återkomst till Allsvenskan. Den andra filmen fortsätter att följa Lasse, men har även ett stort fokus på Zlatan Ibrahimovi?, hans framsteg och hur han till slut såldes till AFC Ajax under säsongen 2001.


Klubben har även varit med i Mitt Hjärtas Malmö, en serie dokumentärer som handlar om Malmös historia. Klipp som användes var matchbilder från 1940-talet (volym 7), och matchbilder från finalen i Europacupen i fotboll 1978/1979 som spelades i München från en supporters perspektiv (volym 8). Volym 9 av serien ägnades helt åt klubbens 100-årsjubileum år 2010.


I Om Sara, en svenska dramafilm från 2005, spelar Alexander Skarsgård den fiktiva fotbollsstjärnan Kalle Öberg, som spelar för Malmö FF.


En återkommande sketch i den andra säsongen av komediserien Hipphipp involverade en grupp med Malmö FF-fans som sjunger samtidigt som de utför dagliga uppgifter.


Malmö FF har spelat 79 säsonger i Allsvenskan. De enda klubbarna som har spelat fler säsonger är AIK med 83 stycken och IFK Göteborg med 79 stycken. klubben ligger trots detta på en första plats i Allsvenskans maratontabell. De är den enda svenska klubben som har spelat i finalen av Europacupen, då de nådde denna 1979.


Malmö FF har vunnit inhemska, nationella och internationella titlar. Klubben innehar för närvarande rekordet för flest titlar i Allsvenskan och Svenska cupen. Majoriteten av Malmö FF:s titlar är från 1970-talet. Senaste titeln klubben vann var 2014 när de vann Allsvenskan. Första gången MFF spelade i en europeisk turnering var under säsongen 1964/1965 i Europacupen och säsongen 2014/2015 var den senaste säsongen de spelade i Europa. Malmö FF kvalade för första gången in till Champions League säsongen 2014/2015. Klubben har även spelat i andra numera nedlagda europeiska tävlingar så som Cupvinnarcupen och UEFA Intertoto Cup.












Markus Krunegård

Markus Krunegård, Jag är en vampyr på Spotify

Markusevangeliet

Jag är en vampyr

Markus Krunegård, Du stör dig hårt på mig på Spotify

Rastlöst blod

Du stör dig hårt på mig

Markus Krunegård, Oh, vilken härlig da' på Spotify

För kärlekens skull - Svenska artister hyllar Ted Gärdestad

Oh, vilken härlig da'

Anders Markus Krunegård, född 6 april 1979 i Norrköping, är en sverigefinsk sångare och låtskrivare. Innan han blev soloartist sjöng han i grupperna Laakso och Hets.


Markus Krunegård växte upp i Röda stan och gick på Hagagymnasiet i Norrköping. Han är gift och har en dotter född 2011. Krunegård har sina mödernerötter i Pello i finska Tornedalen.


Krunegård var tidigare mest känd som sångare i popbandet Laakso, men har också varit medlem i nerlagda supergruppen Hets. Den 2 april 2008 släpptes hans soloalbum Markusevangeliet, vars första singel Jag är en vampyr kom på femteplats på Trackslistans årslista för 2008.


Mellan januari 2008 och augusti 2009 var Krunegård programledare för radioprogrammet P3 Live Session i Stockholm.


Sommaren 2008 blev Krunegård historisk som den enda artist som spelat på Hultsfredsfestivalen tre år i rad i tre olika band: Hets (2006), Laakso (2007) och som soloartist (2008).


Krunegård har även medverkat på Annika Norlins album Säkert! i låten Det kommer bara leda till nåt ont. Han har också medverkat på Johnossis skiva All They Ever Wanted (2008) och Eldkvarns skiva Hunger Hotell (2008).


Krunegård följde med på delar av Lars Winnerbäcks sommarturné 2008 och medverkade på konserterna mellan 23 juli och 9 augusti. Han agerade också förband på Kents konsert i Norrköping den 1 augusti. Han utförde sedan under hösten/vintern en omfattande turné i Sverige med över 30 spelningar.


Krunegård var nominerad för ett flertal musikpriser inom galorna Rockbjörnen, Grammis och P3-Guld. I den sistnämnda fick han pris för årets låt för Jag är en vampyr.


Den 8 juni 2009 släppte Krunegård tillsammans med artisten Andreas Kleerup EP:n Lead Singer Syndrome.


Mauro Scocco producerade två låtar på Krunegårds nästa album, som släpptes som två enkelalbum, Prinsen av Peking och Lev som en gris, dö som en hund, den 14 oktober 2009. Krunegård medverkar med sång på Peter Moréns soloalbum I spåren av tåren 2010. Krunegård har även varit med och hjälpt till på Veronica Maggios tredje studioalbum Satan i gatan som släpptes den 27 april 2011. Han har till exempel bidragit till låten Finns det en så finns det flera och Vi kommer alltid ha Paris.


I april 2011 meddelade Krunegård att han och Adam Olenius från Shout Out Louds hade bildat en popduo vid namn Serenades. Deras EP Birds släpptes 18 april 2011.


Fjärde soloalbumet Mänsklig värme släpptes 28 mars 2012. Första singeln från albumet, Everybody Hurts släpptes januari 2012 medan andra singeln Askan är den bästa jorden kom i samband med albumsläppet.






Ledin

Ledin, En del av mitt hjärta på Spotify

Tillfälligheternas spel

En del av mitt hjärta

Ledin, I natt är jag din på Spotify

Tomas Ledin

I natt är jag din

Ledin, Sommaren är kort på Spotify

Bonus Track Version

Sommaren är kort







Elvis

Elvis, That's All Right Mama på Spotify

I Love Rock'n'Roll, Vol. 2 (Greatest Hits)

That's All Right Mama

Elvis, Hound Dog på Spotify

I Love Rock'n'Roll, Vol. 2 (Greatest Hits)

Hound Dog

Elvis, Heartbreak Hotel på Spotify

I Love Rock'n'Roll, Vol. 2 (Greatest Hits)

Heartbreak Hotel







SHAN ATCI

SHAN ATCI, Toarulle på Spotify

Toarulle

Toarulle

Kagan Shan Atci, född 6 juli 1978 i Flemingsberg, är en svensk-kurdisk ståuppkomiker. Han medverkade i de två första säsongerna av Stockholm Live 2004 och 2005, men hoppade sedan av för att satsa på en egen ståuppshow.


Atci var våren 2005 programledare för den egna talkshowen Lobby på ZTV och var programledare för Melodifestivalen 2005, delfinalen i Göteborg, samt Lilla melodifestivalen 2005. Han medverkade också i humorprogrammet 100% tillsammans med Adam Alsing, Magnus Betnér, Kristoffer Appelquist och Marika Carlsson som sändes i början av året 2006 på TV4.


Atcis humor handlar ofta om hur det är att leva som invandrare i Sverige samt om skillnaderna mellan olika folkgrupper. Just nu är Shan aktuell med ny turné våren 2015.










Emma Knyckare

Emma Margareta Knyckare, ursprungligen Andersson, född 14 juli 1987 i Rolfstorp i Halland, är en svensk komiker och programledare i radio.


Knyckare har medverkat i flera radioprogram i Sveriges Radio P3 så som Morgonpasset och Tankesmedjan, i vilket hon var en av de fasta programledarna. År 2013 var hon, tillsammans med Sarah Dawn Finer och Kodjo Akolor, programledare för Musikhjälpen i samma kanal. I slutet på december 2013 meddelades det hon ska lämna Tankesmedjan och få sitt eget radioprogram. Programmet med namnet Knyckare i P3 började sändas den 13 januari 2014.


Knyckare har även medverkat i humorprogram på TV som Telefonpiraterna och Extra! Extra!. Hon uppträder som stand-up-komiker på klubbar som Raw Comedy Club, Bajsnödigt och Oslipat.


Knyckare medverkar i podcasten Åtties Mutant Ninja Komiker! tillsammans med Johannes Finnlaugsson, Nils Lind och Filip Andersson, och är också krönikör i ETC Göteborg.


Efternamnet Knyckare antog hon då hon och hennes dåvarande pojkvän ville ha ett gemensamt efternamn.






Disney on Ice

Disney on Ice är en is-föreställning som kommer till Sverige varje år. Musse och Mimmi är två återkommande figurer som medverkar. Alla är utklädda till Disneyfigurer och utövar konståkning inför publik. Bland showerna som spelats finns bland annat 3 Jungle Adventures, Princess Classics, 100 Years of magic. Från början hette showen Disney World of Ice.


Under september 2014 kommer Disney On Ice att presentera den nya showen Disney On Ice presents Frozen baserad på Disneys stora succéfilm Frost.






Stefan Sauk

Sauk fick sitt genombrott i "Tillfälligt avbrott" som var ett inslag i satirprogrammet Lorry i början av 1990-talet, där hans ofta återkommande uttryck "Det är mycket nu..." och rollfiguren Doktor Dengroth med uttalandet "Jag är skeptisk" blev bevingade. Han har även spelat Carl Hamilton i filmen Vendetta och TV-filmen Tribunal. Sauk sågs 2006 tillsammans med Kjell Bergqvist i föreställningen I huvudet på Bergqvist & Sauk. 2010 deltog han som tävlande i Let's Dance där han slutade på en femte plats.


2009 engagerade sig Sauk i IPRED- och fildelningsdebatten där han i en debatt med Christian Engström likställde fildelning med stöld.






Banditos

Banditos, Still Sober (After All These Beers) på Spotify

Banditos

Still Sober (After All These Beers)

Banditos, The Breeze på Spotify

Banditos

The Breeze

Banditos, Waitin' på Spotify

Banditos

Waitin'







Mattias Alkberg

Mattias Alkberg, Tjugonde på Spotify

Tjugonde

Tjugonde

Mattias Alkberg, Skända flaggan på Spotify

Mattias Alkbergs begravning

Skända flaggan

Mattias Alkberg, I spenaten på Spotify

Personer

I spenaten















Little Jinder

Little Jinder, Sommarnatt på Spotify

Sommarnatt

Sommarnatt

Little Jinder, Vita Bergens klockor på Spotify

Little Jinder

Vita Bergens klockor

Little Jinder, Random folk på Spotify

Little Jinder

Random folk

Astrid Maria Josefine Jinder, känd under artistnamnet Little Jinder, ursprungligen Stove, född 20 februari 1988 i Skarpnäcks församling i Stockholms län, är en svensk popartist.


Little Jinder är dotter till Björn Stove och Åsa Jinder samt dotterdotter till Curt Einar Jinder. Hon skivdebuterade i augusti 2008 med EPn Polyhedron, som i mars 2009 följdes upp med Youth Blood 12", båda utgivna på det amerikanska skivbolaget Trouble & Bass. Därefter har hon turnerat och spelat i både Europa och USA.


2011 spelade hon på ett flertal ställen under Winter Music Conferance i Miami, bl.a. Ultra Music Festival samt på Coachella tillsammans med dubstep-artisten 12th Planet som står bakom en framgångsrik remix på Youth Blood.


Hon har bott i England där hon studerat på Liverpool Institute for Performing Arts, som ägs av Paul McCartney. Hon medverkade våren 2010 i panelen i Radio Stockholms program Bäst i test.


2013 bytte hon språk från engelska till svenska när hennes nästa singel Shh släpptes i november. Den följdes upp under 2014 med singlarna Ful och tråkig tjej samt Inga E som vi E (med Melo).


I slutet av augusti 2014 kom hennes dittills största hit Vita Bergens klockor som är ett samarbete med Rebecca & Fiona.


26 november 2014 släpptes hennes första svenskspråkiga album, Little Jinder och den 13 december uppträdde hon tillsammans med Julia Spada i Musikhjälpen med låten "Nåt e väldigt fel".



Denna biografiska artikel om en svensk musiker behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.






Jonas Gardell

Jonas Gardell, Aldrig ska jag sluta älska dig på Spotify

Nästan vackra

Aldrig ska jag sluta älska dig

Jonas Gardell, Nästan vackra på Spotify

Nästan vackra

Nästan vackra

Jonas Gardell, Du är inte ensam på Spotify

Nästan vackra

Du är inte ensam

Lars Jonas Holger Gardell, född 2 november 1963 i Täby, är en svensk författare, dramatiker, komiker och artist.


Gardell har vunnit flera priser, bland annat en Guldbagge för bästa manus till Pensionat Oskar, det svenska TV-priset Kristallen för serien De halvt dolda, Prix Futura för romanen En komikers uppväxt, Frödingstipendiet, Stora Svenska Talarpriset samt Tage Danielsson-priset 1996. Han promoverades 2007 till teologie hedersdoktor vid Lunds universitet och 2013 till medicine hedersdoktor vid Linköpings universitet.


Jonas Gardell är son till professorn i socialpsykologi Bertil Gardell och psykologen Ingegärd Gardell, född Rasmussen. Han är bror till Mattias Gardell och Stina Gardell. Gardell växte upp i Enebyberg norr om Stockholm med föräldrar och tre syskon; han var själv näst yngst. Båda föräldrarna var psykologer och var uppmuntrande till att låta fantasin flöda hos sina barn.


Föräldrarna skilde sig när Jonas Gardell var ung och pappan lämnade familjen för sin karriär och en ny kvinna. Jonas Gardell har vid flera tillfällen sagt att hans far var en sådan människa som bara blivit älskad men aldrig älskat tillbaka. Skilsmässan tog Gardell hårt och han har i efterhand sagt att "den krasch min familj då gjorde kunde inga skyddsnät stå emot." Han vände sorgen utåt och började som 14-åring att tillbringa tid vid Klara norra kyrkogata i Stockholm, känt tillhåll för unga, manliga prostituerade. Det som han upplevde där fick honom att lova sig själv att aldrig bli ett offer, någon som kan ömkas.


Efter samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning sökte sig Jonas Gardell till scenskolan som 18-åring, men när han fick reda på att han var den 500:e som skulle provspela för Hamlet såg han det som omöjligt. Han bestämde sig då för att bli konstnär och öppnade ett konstgalleri tillsammans med några vänner. Gardell levde på socialbidrag och arbetade som krokimodell. Samtidigt skrev Gardell noveller och dikter och 1985 utkom hans första roman Passionsspelet. Romanen handlar om hans homosexualitet, om att få vara den man är, och att kunna bli accepterad av andra och sig själv.


Den första långfilmen efter manus av Jonas Gardell, Pensionat Oskar, hade premiär 1995. Filmen fick hösten 1995 stora kritikerpriset vid Festival des Films du Monde i Montréal, och Gardell fick en Guldbagge för bästa manus. Gardell har även skrivit manus till filmen Livet är en schlager, från vilken låten "Aldrig ska jag sluta älska dig" blev en stor hit.


Som sig själv har Gardell medverkat i ett flertal svenska tv-program, såsom Stjärnorna på slottet, Så ska det låta, Doobidoo och Sommarkrysset.


Gardell växte upp i en kristen familj, inom baptistkyrkan. Han berättar ofta om hur hans mamma berättade för honom att Gud alltid älskar honom och att Han aldrig kommer att överge honom. Gardells tro är ett ofta återkommande tema i hans verk och han anger Bibeln som sin största inspirationskälla. Gardell utnämndes i december 2007 till teologie hedersdoktor vid Lunds universitet med motiveringen:


Utnämningen väckte kritik från vissa teologer och två medlemmar av fakultetskollegiet reserverade sig mot beslutet.


Den 30 maj 2008 promoverades Jonas Gardell i Lunds domkyrka. Dagen innan höll han sin promotionsföreläsning "Bjuden till bords av Jesus" i den fullsatta Allhelgonakyrkan i Lund.


Den 17 maj 2013 promoverades Gardell till medicine hedersdoktor vid Linköpings universitet. Denna gång mötte en del av själva motiveringen, "för sin mångfasetterade beskrivning av ett mörkt kapitel i svensk medicinhistoria", viss kritik.


Gardell blev sambo med Mark Levengood 1986 och ingick registrerat partnerskap med denne 1995. År 2011 gifte sig Gardell och Levengood. Paret har två barn, sonen Amos (som Gardell har tillsammans med väninnan Ingeborg Svensson) och dottern Olga (som Levengood har tillsammans med Fanny Ambjörnsson).






Emil Jensen

Emil Jensen, Så får du mig ändå på Spotify

Emil Jensen

Så får du mig ändå

Emil Jensen, Inte Vackrast I Världen på Spotify

300 eMIL

Inte Vackrast I Världen

Emil Jensen, Hör dåligt fattar trögt på Spotify

Emil Jensen

Hör dåligt fattar trögt

Anders Emil Jensen, född 19 oktober 1974 i Hjärup, Skåne, är en svensk artist, skådespelare och estradpoet, bosatt i Stockholm och Malmö.


Jensen har släppt fem album och två ljudböcker. På scen blandar han musik med mellansnack där han blandar lyrik och komik. Som liveartist har han turnerat med sina föreställningar i Sverige och norra Europa och spelat på bland annat Dramaten och Peace & Love-festivalen


I sina framträdanden varvar Emil Jensen sin musik med att prata om ämnen som mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbar utveckling, ofta på ett komiskt vis.


Jensen skriver också krönikor i ett flertal tidningar och Sveriges radio, där han även ibland har gjort sitt eget program, "Mellansnack med Emil Jensen i P1. 2008 långfilmsdebuterade han som skådespelare i Maria Larssons eviga ögonblick av Jan Troell som blev det årets Oscarsbidrag.


Sina första två skivor spelade Jensen in med Johan T Karlsson från Familjen som producent, de två senare med Lars Halapi.


Våren 2013 spelade Jensen in sin femte skiva I det nya landet, med Tobias Fröberg som producent. Det är hans mest politiska skiva hittills; han ser ett samhälle "där klyftorna ökar markant, både i Sverige och världen, inte bara ekonomiskt utan också vad gäller vem som har ordet och får uttrycka sig". Föreställningen I det nya landet har varit uppskattad av både kritikerna och publiken.


Däremellan har Jensen också släppt två ljudböcker med de mellansnack som blivit lite av hans signum som artist. Jensen körar även på Familjens Det snurrar i min skalle och 2011 resulterade deras återkommande samarbeten i singeln Nyår.


2007 genomförde Emil Jensen hela sin sommarturné per cykel, som en manifestation för hållbar utveckling. Det blev 300 mil med gitarren på ryggen genom Sverige på allt från Arvikafestivalen till Hultsfredsfestivalen, Malmö, Göteborg och Stockholm. Premiären hölls på taket på Kulturhuset, Stockholm och turnén ledde också till dokumentärfilmen 300 eMIL som gick på biograferna hösten 2008.


2009 fick Emil Jensen ta emot Björn Afzelius-priset med motiveringen "att han i ord och ton med brinnande engagemang, knivskarp humor och på blodigt allvar granskar människa och samhälle, djur och miljö och deras inbördes samspel". Han har också tagit emot Stig Sjödinpriset år 2007, Region Skåne Miljöpris 2010, och Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris år 2011 med motiveringen: "Emil Jensens texter och musik kännetecknas av ett skenbart spontant uttryck, lekfullt och träffsäkert. Men bakom ridån av humor finns ett stort allvar och ett uppriktigt samhällsengagemang. I sitt skapande ställer han sig på de svagas och utsattas sida i kampen mot fördomar, hyckleri och maktmissbruk. Emil Jensen är en mångsidig konstnär som med sin personliga berättelse speglar vår tid."






Charlotte Perrelli

Charlotte Perrelli, Hero på Spotify

Hero

Hero

Charlotte Perrelli, Bröllopsvalsen på Spotify

Bröllopsvalsen

Bröllopsvalsen

Charlotte Perrelli, Evita: Don't Cry for Me Argentina (radio version) på Spotify

Don't Cry for Me Argentina

Evita: Don't Cry for Me Argentina (radio version)

Anna Jenny Charlotte Jensen Perrelli, född Nilsson den 7 oktober 1974 i Hovmantorp, är en svensk dansbands-, disco- och popsångerska vars låtar vid två tillfällen vunnit Melodifestivalen, 1999 och 2008. 1999 vann hennes låt dessutom Eurovision Song Contest vilket blev den fjärde gången ett svenskt bidrag tog hem vinsten. 2008 kom hennes låt på 18:e plats i samma tävling. Hon har även varit programledare för Melodifestivalen två gånger, dels i en deltävling i 2003, dels under hela festivalturnén 2004. Åren 2005, 2007 och 2009 var hon en av expertjuryns medlemmar i den nordiska samproduktionen Inför Eurovision Song Contest, och hon satt även med och bedömde artisterna under en fredagsfinal i Idol 2008. 2009, 2010 och 2011 var hon en av de tre jurymedlemmarna i Talang på TV4. Perrelli har spelat in åtta album och varit med i flera turnéer, TV-program och konserter. 2015 gifte hon sig med Anders Jensen och bytte efternamn till Jensen Perrelli.


Hon föddes i Hovmantorp, en tätort i Lessebo kommun i Kronobergs län och växte upp på Kåramålatorp strax söder om Hovmantorp.


1987 började Nilsson att sjunga med det lokala dansbandet Bengt-Ingvars i Hovmantorp, som blev Bengt-Ingvars med Charlotte, varefter hon flyttade till Växjö för vidare skolgång, där hon var sångerska i dansbandet Kendix från 1992 och i dansbandet Anders Engbergs 1994–1997. Då Björn Hedström från Anders Engbergs deltog i den svenska Melodifestivalen 1995, medverkade hon i bakgrundskören.


Genombrottet kom 1997 när hon lämnade Anders Engbergs för att bli sångerska i ett annat dansband, Wizex. 1998 var bandet nominerat till en Grammis i dansbandskategorin för albumet Mot nya mål. Sedan det av henne i Melodifestivalen 1999 framförda bidraget Tusen och en natt vunnit, deltog hon för Sverige i Eurovision Song Contest 1999, där låten framfördes på engelska med titeln Take Me to Your Heaven. Efter en jämn omröstning, där ledningen växlade mellan Sverige och Island, stod Sverige som segrare. Senare under 1999 lämnade hon Wizex för att göra solokarriär.


Som dansbandssångerska var hon även med och skrev sångtexter. På Wizex-albumet Mot nya mål 1998 försåg hon Heartbreak Express, ursprungligen inspelad av Dolly Parton 1982, med text på svenska, som blev En enkel biljett , och med Carl-Henry Kindbom på albumet Tusen och en natt av samma band. 1999 skrev hon låten Var är du nu? .


1999 lämnade hon Wizex och dansbandsgenren bakom sig, och som soloartist gled musiken alltmer över åt disco och pop. Samma år släppte hon sitt första soloalbum, betitlat Charlotte. Hon turnerade flitigt över hela Europa, samt Japan och Nya Zeeland. 2001 släppte hon sitt andra album Miss Jealousy, ett pop/rockalbum som bland annat innehöll 20-i-toppsingeln You Got Me Going Crazy, skriven av Mårten Sandén tillsammans med Johan Åberg och Paul Rein, de två sistnämnda berömda för sitt arbete med Christina Aguilera och Victoria Beckham. Sången blev senare debutsingel för den spanska sångerskan Natalia, vars spanskspråkiga version Vas a volverme 2002 sålde i över 200 000 exemplar i Spanien, rekord det året. Albumet innehöll även radiohiten Light of my Life.


2003 och 2004 var hon programledare för Melodifestivalen. I mitten av 2004 släppte hon albumet Gone Too Long, som innehöll låtar av flera av Sveriges samtida topproducenter, bland andra Jörgen Elofsson. Albumet innehöll bland annat hitlåtarna A Million Miles Away, Gone too Long och Broken Heart. Tillsammans med artister som Robert Wells och Jill Johnson for hon ut på turnén Rhapsody in Rock i mitten av året. Detta år var hon även programledare för musikprogrammet Super Troupers i TV4. 2006 spelade hon rollen som Belle i musikalen Skönheten och odjuret på Göta Lejon i Stockholm och den 8 augusti samma år var hon en av sommarvärdarna i Sveriges Radio P1 . Hon släppte 2006 även ett hyllningsalbum tillägnat Monica Zetterlund som hette I din röst.


2007 släpptes hennes två första singlar på svenska, Som du och Jag är tillbaks. De blev dock inga större hitlåtar. Den 11 december 2007 meddelades att hon skulle delta i Melodifestivalen 2008. Bidraget hette Hero och skrevs av Fredrik Kempe och Bobby Ljunggren. Låten direktkvalificerade sig från deltävlingen i Karlskrona till finalen i Globen den 15 mars 2008. Låten vann sedan finalen med 224 poäng, vilket var 18 poäng före balladen Empty Room, framförd av Sanna Nielsen, och fick därför representera Sverige i Eurovision Song Contest 2008 i Belgrad den 22 maj 2008. Detta blev andra gången Charlotte Perrelli representerar Sverige i den internationella finalen. Låten gick vidare från semifinalen till final (tack vare den nya regeln – jurygruppernas val, utan vilken den inte skulle gå vidare), där den två dagar senare slutade på 18:e plats.


Den 31 oktober 2008 var Perrelli gästdomare och coach till de kvarvarande deltagarna i Idol 2008. Perrelli har också varit domare i TV4:s Talang 2009 och 2010, samt medverkade samma år i SVT:s släktforskningsprogram Vem tror du att du är?. Åren 2005, 2007 och 2009 var hon en av expertjuryns medlemmar i den nordiska samproduktionen Inför Eurovision Song Contest, och hon satt även med och bedömde artisterna under en fredagsfinal i Idol 2008.


Den 9 juni 2010 utgavs singeln Mitt livs gemål tillsammans med Magnus Carlsson. Låten är tillägnad Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel och är skriven av Monica och Carl-Axel Dominique. Det var emellertid inte första gången de två sjöng duett – redan i början av 1990-talet spelade de två in en låt påtänkt till Melodifestivalen. I augusti, släppte Perrelli en träningsbok med titeln Kan jag kan du. Boken blev en stor framgång för henne, och en andra bok släpps 2012.


Under sommaren 2011 turnerade hon med Diggiloo. I november blev det klart att Perrelli åter skulle tävla i Melodifestivalen 2012, med låten The Girl, skriven av Fredrik Kempe. Bidraget tävlade i deltävlingen i Malmö, där hon gick vidare till den andra omgången av omröstningen, där hon dock blev hon utslagen av Danny Saucedo med bidraget Amazing och hamnade på en femteplats.


Hon håller också på att spela in ett nytt album i samband med Melodifestivalen 2012. Hösten 2012 spelade Perrelli huvudrollen som presidenthustrun Eva Perón i musikalen Evita på Malmö Opera och fick bejublad kritik.


27 september 2014 hade Charlotte återigen premiär som huvudrollsinnehavaren Eva Peron i musikalen Evita. Blev hyllad till skyarna och spelade hela hösten för fulla hus på Göta Lejon. Succén fortsatte och de förlängde spelperioden under hela våren.


Charlotte Perrelli var 2003–2008 gift med Nicola Ingrosso och de har två barn tillsammans. Hon har även en son, född 2013.


Perrellis syster, Caroline (Kina) Björck, född 1977, är modejournalist och stylist. 2015 gifte hon sig med Anders Jensen och bytte efternamn till Jensen Perrelli.


I oktober 2005 lanserade hon en hudvårdsserie kallad Perrelli by Charlotte Perrelli. Perrelli äger två bolag, Chanille AB och Chita Entertainment AB. Det ena företaget hanterar hennes underhållnings- och skivintäkter, det andra hennes reklamintäkter. 1997 gästspelade hon i rollen som gymtränaren Millan Svensson i såpoperan Vita lögner, som sändes i TV 3. Under 2010 har hon även utvecklat en serie kosttillskott, kallad Fit & Smart by Charlotte Perrelli










Jonas Lundqvist

Jonas Lundqvist, Pengar på fickan på Spotify

Pengar på fickan

Pengar på fickan

Jonas Lundqvist, Den som ser havet på Spotify

Den som ser havet

Den som ser havet

Jonas Lundqvist, Vissa nätter på Spotify

Vissa nätter

Vissa nätter











Tribulation

Tribulation, Melancholia på Spotify

The Children of the Night

Melancholia

Tribulation, Strange Gateways Beckon på Spotify

The Children of the Night

Strange Gateways Beckon

Tribulation, In the Dreams of the Dead på Spotify

The Children of the Night

In the Dreams of the Dead

Tribulation var ett svenskt thrashband bestående av Steven Neuman (gitarr), Daniel Hojas (bas), Magnus Forsberg (trummor) och Mikael Tossavainen (sång och gitarr).


Bandet släppte endast en fullängdare, 1991 års Clown of Thorns, utgiven på skivbolaget Black Mark Production. 1994 utgavs en EP-skivan Spicy på Burning Heart Records.


Utöver dessa medverkade gruppen med tre låtar på samlingsskivan Cheap Shots Vol. 1, som utgavs 1995 på Burning Heart Records. Förutom två egna låtar framförde bandet även en cover på 7 Seconds' "Escape & Run".










Pussy Riot

Pussy Riot, Wont Get Fooled Again på Spotify

Pussy Riot - Wont Get Fooled Again

Wont Get Fooled Again

Pussy Riot, Smells Like Teen Spirit på Spotify

Pussy Riot - Wont Get Fooled Again

Smells Like Teen Spirit

Pussy Riot, Blitzkreig Bop på Spotify

Pussy Riot - Wont Get Fooled Again

Blitzkreig Bop

Pussy Riot är en feministisk rysk punkgrupp, konstnärskollektiv, aktivistgrupp och performancekollektiv.


Bandet bestod från början av 11 kvinnliga medlemmar i åldrarna 20-33 år. De genomför ofta aktioner med spontanspelningar och genom musiken försöker de belysa frågor om yttrandefrihet och jämställdhet, ofta med en tydlig kritik mot Rysslands president Vladimir Putin.


Sommaren 2012 dömdes tre av medlemmarna till två års fängelse för huliganism efter att utan kyrkans medgivande ha genomfört ett regimkritiskt performance framför ett altare i Kristus Frälsarens katedral i Moskva i februari. Domaren menade att de drivits av hat och fientlighet mot troende samt att deras framträdande varit blasfemiskt. Spelningen i Frälsarkatedralen var enligt bandet själva ett försök att visa kopplingen mellan Putin och ledarna i den rysk-ortodoxa kyrkan.


Fallet väckte internationell uppmärksamhet och många kulturarbetare, såväl ryska som internationella, ställde sig på Pussy Riots sida och menade att åtalet strider mot yttrandefriheten. Bland de mer namnkunniga artister som uttalade sitt stöd för Pussy Riot fanns Paul McCartney, Björk, Madonna och Red Hot Chili Peppers.






Pernilla Wahlgren

Pernilla Wahlgren, Jag vill om du vågar på Spotify

Jag vill om du vågar

Jag vill om du vågar

Pernilla Wahlgren, Picadilly Circus på Spotify

Pernilla Wahlgren

Picadilly Circus

Pernilla Wahlgren, Let Your Spirit Fly på Spotify

X My Heart

Let Your Spirit Fly

Pernilla Nina Elisabet Wahlgren, född 24 december 1967 i Gustavsberg, är en svensk sångerska, skådespelare och programledare.


Pernilla Wahlgren kommer från en välkänd kulturfamilj tillhörande släkten Wahlgren från Småland och är dotter till skådespelarna Christina Schollin och Hans Wahlgren och syster till skådespelarna/artisterna Niclas Wahlgren och Linus Wahlgren. Hon har även en tredje bror, Peter Wahlgren, som är bankman. Hon är barnbarn till skådespelarna Ivar Wahlgren och Nina Scenna. Sedan barnsben har hon ägnat sig åt både skådespeleri, sång och allehanda medverkan i medier.


Wahlgrens första större framträdande var vid fyra års ålder när hon spelade mot sin mamma i TV-pjäsen Den längsta dagen. Hon gick på Adolf Fredriks musikskola och var med på Saltsjöbadens teater. Hon tog även danslektioner hos Lasse Kühler. Hon fick 11 år gammal 1979 titelrollen i musikalen Annie på Folkan. Efter medverkan i Lille prinsen på Saltsjöbadens teater var hon 1982 med i musikalen Sound of Music, där hon spelade dottern Louisa von Trapp. Efter att ha spelat Annika i musikalen Pippi Långstrump på samma teater 1982 övertog hon Siw Malmkvists roll som Pippi de sista två föreställningarna. På Folkan hade hon även roller i Karlsson på taket, Mio min Mio, Snövit och Ringens hemlighet.


Wahlgren har medverkat i en rad av Stockholms privatteatrars komedier, såsom exempelvis Bosse Parneviks Parneviks Cirkusparty, Spanska flugan och Bubbel Trubbel. Bland musikaler kan till exempel nämnas Annie get your gun, Grease, Trollkarlen från Oz, Cats och Nils Karlsson Pyssling. 2007 medverkade Wahlgren åter i Sound of Music och 2009 i farsen Bruden som visste för lite på Fjäderholmsteatern. En sjungande änglavarelse spelade hon i Priscilla, Queen of the Desert på Göta Lejon 2013.


Två gånger har hon tilldelats teaterpriset Guldmasken – 1999 för Charleys tant på Intiman och 2002 för Kärlek & lavemang på Fredriksdalsteatern i Helsingborg.


Hon delade rollista med sin mamma i Ingmar Bergmans storfilm Fanny och Alexander (1982), där hon spelade en liten biroll som spöksynen av ett dött barn. Större roller fick hon i film- och tv-produktioner som Ormens väg på hälleberget i regi av Bo Widerberg 1986 och SVT-serien Snoken 1995. Hennes röst kan man höra i mängder av olika tecknade filmer och TV-serier. Som exempel kan nämnas Svampbob Fyrkant, där hon dubbar ekorren Sandy, Karin, Fru Puff och Pearls, samt rösterna till bland andra Misty, Melody och Delia Ketchum i flera av Pokémons filmer. Hon gjorde också rösten till Uni-Kitty i Lego filmen 2014.


Bland tidig TV-medverkan fanns Nygammalt 1983 och Razzel i oktober 1984, där hon framförde sin debutsingel "Nu har det tänt". Hon blev därpå programledare för Sveriges Televisions jullovsprogram Morgonstjärnan 1985 och medverkade i det populära barnprogrammet Solstollarna 1987. Hon fortsatte som programledare för TV-programmen Scenen är din, Söndagsöppet, Småstjärnorna och Baby Boom. Hon fick också stor framgång med barnprogrammet Nicke & Nilla tillsammans med sin bror Niclas. Det samarbetet resulterade i flera säsonger av barnprogram i TV4, två guldsäljande CD-album, konsertturnéer och teaterföreställningar.


Pernilla Wahlgren har gett ut ett flertal skivor sedan den första, Pernilla Wahlgren (1985), och hon har medverkat i Melodifestivalen några gånger. Under andra hälften av 1980-talet genomfördes sommarturnéer och skivinspelningar. Bland annat uppmärksammades låtar som "Svindlande affärer" och "I Need Your Love".


I augusti 2006 släpptes popalbumet Beautiful Day, där första singeln "Talking To An Angel" sålde guld och låten "Come Inside My World" blev titelmelodi till TV4:s stora nöjessatsning Förkväll. Hon förhandlade med Stock Aitken Waterman om att spela in en singel för en internationell satsning, men det hela rann ut i sanden. I juni 2007 medverkade hon för första gången i TV-programmet Allsång på Skansen, där hon tillsammans med sonen Benjamin gjorde ett shownummer. Pernilla har gjort flera julkonserter, turnerat med musikshowen Diggiloo samt haft sångshower på svenska chartermål såsom Kanarieöarna.


I Melodifestivalen 1985 kom hon på fjärde plats med "Piccadilly Circus", en låt som sedan blivit som en följeslagare i hennes sångkarriär. Vid framträdandet bar hon ett smycke av strass, som kom att jämföras med den preussiska tapperhetsmedaljen Järnkorset, vilket ledde till anklagelser i kvällspressen och TV-programmet Svar direkt om nazism. Wahlgren deltog igen i Melodifestivalen 1991 med bidraget "Tvillingsjäl", skriven av Lena Philipsson. I tävlingen var både hennes och Carola Häggkvists bidrag segertippade. Tvillingsjäl åkte dock ut i första omgången av juryomröstningen. Tävlingen vanns senare av Carola Häggkvist.


Pernilla Wahlgren kom tillsammans med Jan Johansen på andra plats i Melodifestivalen 2003 med låten "Let Your Spirit Fly". Hon tävlade i Melodifestivalen 2010 med låten "Jag vill om du vågar" i Malmös delfinal den 27 februari. Via andra chansen den 6 mars gick hon, samt även Jessica Andersson, vidare till finalen i Globen 13 mars. I finalen slutade hon denna gång på sista plats med 12 poäng.


Hon ställde återigen upp i Melodifestivalen 2013 som en del av den nybildade gruppen Swedish House Wives tillsammans med artisterna Jenny Silver och Hanna Hedlund. I tävlingens andra deltävling hamnade de på sjätte plats med sin melodi "On Top of the World".


Wahlgren har gjort reklam för bland annat hårfärgningsmedlet Garnier Nutrisse, tandtråden Plackers och klädföretaget Sisters. Vid två tillfällen, år 2001 och år 2002, har hon halvt vikt ut sig i tidningen Café; andra gången i samband med att hon blev vald till Sveriges sexigaste kvinna.


År 1985 träffade hon Emilio Ingrosso, som hon var gift med mellan 1993 och 2002. De har tre barn: Oliver, (född 30 december 1989), Bianca (född 30 december 1994) och Benjamin (född 14 september 1997). Wahlgren har också en son med Joachim Lennholm som heter Theodor Wahlgren.






Electric Boys

Electric Boys, All Lips 'n Hips på Spotify

Funk-O-Metal Carpet Ride

All Lips 'n Hips

Electric Boys, Dancing On My Own på Spotify

Dancing On My Own

Dancing On My Own

Electric Boys, Groovus Maximus på Spotify

Groovus Maximus

Groovus Maximus

Electric Boys är en svensk rockgrupp, aktiv under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, De återförenades 2009. Gruppen består av Conny Bloom, Andy Christell, Niclas Sigevall och Franco Santunione.


De slog igenom med låten All Lips N' Hips. Electric Boys medverkade även i albumet Ride On... med hitlåten För fet för ett fuck tillsammans med Micke "Svullo" Dubois.


Bloom och Christell blev senare medlemmar i gruppen Hanoi Rocks och Santunione blev gitarrist i rockbandet Locomotive. 14 december 2009 var Electric Boys förband till Alice Cooper.










Bo Kaspers Orkester

Bo Kaspers Orkester, Sommaren på Spotify

Sommaren

Sommaren

Bo Kaspers Orkester, I samma bil på Spotify

Så mycket Bo Kaspers Orkester

I samma bil

Bo Kaspers Orkester, Semester på Spotify

I Centrum

Semester

Bo Kaspers orkester (BKO) är en svensk pop- och rockgrupp med starka influenser av jazz, bildad 1991. Bandet består av sångaren och gitarristen Bo Sundström, basisten Michael Malmgren, trummisen Fredrik Dahl samt Mats Schubert på piano, klaviatur och gitarr. Gitarristen Lars Halapi var medlem i gruppen fram till 1996. Bo Kaspers orkester debuterade 1993 med albumet Söndag i sängen, och har sedan dess givit ut ytterligare nio album. 2009 hade bandet sålt över en miljon skivor. En av gruppens mest kända låtar är "I samma bil".


Bo Kaspers orkester räknas som ett av Sveriges och Nordens mest hyllade liveband och bäst säljande artister. Genren som man skapat brukar beskrivas som lätt sofistikerad med en blandning av pop, rock, jazz och latinamerikansk musik med svårmod i texter som skildrar vardag och relationer i en modern storstadsmiljö. 1998 vann de en Grammis för 'Årets artist'.






The Mastersons

The Mastersons, Good Luck Charm på Spotify

Good Luck Charm

Good Luck Charm

The Mastersons, I Found You på Spotify

Good Luck Charm

I Found You

The Mastersons, Closer to You på Spotify

Good Luck Charm

Closer to You







Al Pitcher

Al Pitcher, Tjeeeenare på Spotify

THE BEST OF FIKA AND PÅTÅR

Tjeeeenare

Al Pitcher, Kort tag på Spotify

THE BEST OF FIKA AND PÅTÅR

Kort tag

Al Pitcher, Jaaccch mo a Leva på Spotify

THE BEST OF FIKA AND PÅTÅR

Jaaccch mo a Leva











BROLLE

BROLLE, Det är hon på Spotify

Ett hjärta som glöder, som en gång brann

Det är hon

BROLLE, Jag Är Född I En Liten By (I Ett Av Världens Hörn) på Spotify

Best Of

Jag Är Född I En Liten By (I Ett Av Världens Hörn)

BROLLE, The King på Spotify

The King

The King

Brolle, tidigare Brolle Jr, artistnamn för Kjell Junior Wallmark, född 10 november 1981 i Inbyn utanför Boden, är en svensk musiker. Eftersom hans far också heter Kjell, började hans äldre systrar kalla honom för Lillebror vilket så småningom utvecklades till Brolle Jr. Sedan dess har han hetat det, även i skolan. Numera kallar han sig enbart för Brolle i musiksammanhang.


Han upptäcktes i Kanal 5:s talangjakt Popstars 2001 och släppte därefter debutsingeln Playing with fire. År 2002 blev han utsedd till "Årets norrbottning" för att ha satt hemkommunen på kartan. Dessutom nominerades han till det en Grammis i tre kategorier, "Årets nykomling", "Årets pop/rock manlig" och "Årets låt”, samt till flera andra priser, bland andra Rockbjörnen, NRJ Awards och Swedish Hit Music Award. Brolle gick på Naturbruksgymnasiet i Kalix, på jakt- och naturguideprogrammet.


Under uppväxten spelade Brolle biljard och det var i biljardhallen som musikintresset tog fart. Han hade spelningar på olika klubbar och auktioner i Norrland och sjöng ofta Elvis-, Cornelis Vreeswijk- och Dan Andersson-sånger.


Under 2008 deltog Brolle i TV4:s program Körslaget med en kör från Boden. Brolles lag slutade på andra plats i tävlingen.


Under hösten 2008 medverkade Brolle i musikalen Footloose på Wallmans Intiman i Stockholm. Han tog över rollen som "badboy" Tommy efter Måns Zelmerlöw. Våren 2009 spelade han Buddy Holly i The Buddy Holly Musical på Göta Lejon i Stockholm och på sommaren turnerade han med Diggiloo-turnén.


Under hösten 2010 deltog Brolle i showen "Ladies Night" på 18 platser i Sverige. Han deltog också i julshowen "On Stage". Brolle valdes av tidningen "Veckorevyn" till "Sveriges sexigaste man 2010".


År 2011 deltog han i Melodifestivalen med låten "7 Days and 7 Nights", där han gick vidare till final. Han kom på sista plats, med totalt 29 poäng.






KADAVAR

KADAVAR, All Out Thoughts på Spotify

Kadavar

All Out Thoughts

KADAVAR, Black Sun på Spotify

Kadavar

Black Sun

KADAVAR, Goddess of Dawn på Spotify

Kadavar

Goddess of Dawn







Parham

Parham, Det börjar med mig (Fatta man) på Spotify

Det börjar med mig (Fatta man)

Det börjar med mig (Fatta man)

Parham, Förlorad Ungdom (ft. Medina & Parham) på Spotify

Villkorslös

Förlorad Ungdom (ft. Medina & Parham)

Parham, I skuggan av hjältar på Spotify

Pojk

I skuggan av hjältar











Jill Johnson

Jill Johnson, Oh, vilken härlig dag på Spotify

The Well-known And Some Other Favourite Stories

Oh, vilken härlig dag

Jill Johnson, Going Down To The River på Spotify

Livemusiken från Jills Veranda Nashville

Going Down To The River

Jill Johnson, Kärleken är på Spotify

Discography

Kärleken är

Jill Anna Maria Werner Johnson, folkbokförd Johnsson, född 24 maj 1973 i Ängelholm, är en svensk countrysångerska och låtskrivare.


Jill Johnson är född och uppvuxen i Ängelholm. Som 12-åring antogs hon som vokalist i en countrygrupp, Tomboola Band, som turnerade i Danmark och Norge. Hon debuterade på en countrygala i Danmark vid 14 års ålder. 1986 medverkade hon även i Barnens dags talangjakt, nya ansikten. Några år senare fick hon ett svenskt skivkontrakt som aldrig ledde till några större framgångar. Hon sjöng även på två låtar med dansbandet Jan Andys. Som 20-åring sjöng hon covers med ett band från Helsingborg då hon fick ett skivkontrakt med danska EMI, där samarbetet med den danske producenten Paul Bruun 1996 resulterade i hennes debutalbum Sugartree. Titelspåret blev en hitlåt i Danmark, och albumet gick in på första plats på danska topplistan.


1996 spelade hon in melodin "Kommer tid, kommer vår" i duett med Jan Johansen, och den blev en stor radiohit i Sverige. Med den fick hon för första gången in en melodi på Svensktoppen, och de två for ut på folkparksturné.


1997 uppträdde hon som gästartist med sången ”Hakuna matata” från Disneyfilmen Lejonkungen i TV-programmet Småstjärnorna.


Det stora genombrottet kom med vinsten i den svenska Melodifestivalen 1998, där hon deltog med låten ”Kärleken är”, som vann över melodier från då etablerade artister som Nanne Grönvall och Myrra Malmberg, och slutade på 10:e plats i Eurovision Song Contest 1998. Sångtexten var inspirerad av stämningen efter det att prinsessan Diana omkom i en bilolycka i Frankrike den 31 augusti 1997, vilket fick viss uppmärksamhet i brittisk media. Den 10 maj 1998 släpptes hennes andra album, När hela världen ser på, och en framgångsrik turné följde.


I mitten av 1999 for Jill Johnson till Los Angeles för att skaffa material till sitt kommande album. I Sverige arbetade hon med Andreas Carlsson (som senare utsågs till "ASCAP Writer of the Year 2000"), berömd för att ligga bakom flera hitlåtar, bland annat "That's the Way It Is" av Celine Dion.


Den 30 november 2000 släpptes hennes tredje album, Daughter of Eve, med låtar som "Daughter of Eve" och "Secrets of My Life" och albumet fick bra kritik. Under andra halvan av år 2000 började hon tillsammans med låtskrivare utveckla sina idéer, till ett mer "eget" sound. Hon skaffade sig senare förlagskontrakt i Nashville, Scott Bagget, och 2002 resulterade det i albumet Good Girl. Samma år fick Jill Johnson även ta emot en platinaskiva i Danmark för soundtracket "Promise to Love Me", till den danska filmen Den eneste ene. Danmark är ett land där hon erhållit stor popularitet.


Även om vinnarmelodin i Melodifestivalen 1998, "Kärleken är", var en pop-schlager-ballad är Johnson i första hand en countryartist, vilket märktes 2003 då hon igen deltog i den svenska Melodifestivalen, denna gång med den countryinfluerade pop-schlagerlåten "Crazy in Love". Bidraget slutade på fjärde plats i finalen i Globen, men blev en stor hitlåt, bland annat på Svensktoppen där reglerna ändrats just 2003, så att det tidigare kravet på sång på svenska slopats till förmån för sång på valfritt språk. Den låg också på flera andra radiolistor. Under åren efter det har hon turnerat och spelat in nytt material. Hon har flera gånger rest till den för countrymusik berömda orten Nashville.


I april 2003 släpptes samlingen Discography, med de 20 mest önskade melodierna sedan skivdebuten 1996. Albumet sålde guld på ett par månader, och Jill Johnson mottog även en Grammis för detta album i den 2003 inrättade kategorin "Årets schlager/dansband".


I mitten av 2003 for hon ut på turnén En tokkär turné, som drog mycket folk och fick bra kritik. Nästa framgång blev "Rhapsody in Rock" på Nya Ullevi inför 43 000 personer den 9 augusti 2003. Senare under 2003 for hon till Nashville för att färdigställa albumet Roots and Wings, som släpptes den 26 november 2003. Med sig på den sista resan inför albumsläppet hade hon ett filmteam, som gjorde en dokumentär om Jill Johnson som sändes i TV4 i januari 2004. Albumet fick bra kritik, och sålde guld på mindre än två veckor och platina kort därefter. DVD:n The making of Roots and Wings släpptes vid samma tidpunkt, på vilken tittaren får se från inspelningarna i Nashville.


I april och maj 2004 åkte Johnson och hennes musiker runt på unpluggedturnèn Roots and Wings i konserthus runt om i Sverige. Mycket publik kom, och de fick bra kritik för mixen av country och anekdoter från Nashville. I mitten av 2004 medverkade hon i Robert Wells turné Rhapsody in Rock. Samma år spelade hon även in melodin "Last Thing on My Mind" i en duett med Ronan Keating, och den blev populär i radio.


Senare under 2004 hade Disneyfilmen Home on the Range premiär i Sverige under titeln Kogänget och Jill Johnson sjöng då de svenskspråkiga versionerna av sångerna "Little Patch of Heaven" (som "Mitt paradis på Jorden") och "Will the Sun Ever Shine Again?" (som "Ska det nånsin bli sol igen?").


2005 var hon tillsammans med Mark Levengood programledare för finalen av Melodifestivalen 2005 i Globen. Den 23 mars 2005 släppte hon albumet Being Who You Are, som snabbt sålde guld och singlarna "God Bless a Girl in Love", "A Little Bit More" och "Baby You're Mine" låg länge högt på såväl singellistan som "Music Control". I mitten av 2005, med start den 1 juli i Skellefteå, genomförde hon en turné på 18 platser runtom i Sverige. I december 2005 släppte hon julalbumet The Christmas in You, som spelats in med musiker i Nashville. Albumet innehöll både nyskrivna melodier och hennes egna favoriter. I samband med detta gjorde hon en egen julshow i "Hasses Lada" i Båstad, samt var TV4:s så kallade "julartist" detta år.


År 2006 spelade hon sig själv i långfilmen Heartbreak Hotel av Colin Nutley, och i samband med det släpptes även EP:n med samma namn. I mitten av 2006 for hon ut på turnén Rocktåget med Thomas Ledin och Andreas Johnson.


Den 25 oktober 2006 släppte hon albumet The Woman I've Become, som inledde samarbetet med Nashvilleproducenten Nathan Chapman och hans musiker. Flera låtar skrevs av och med kvinnor, där vardagliga händelser ofta låg till grund för sångtexterna. Inom Nashvilles musikliv var intresset för albumet stort, bland annat medverkade Buddy Miller, Rebecca Lynn Howard, Lauren Lucas, Stephanie Chapman och Pat Mc Laughlin som körsångare. "Cowboy Up" blev första singel ut. En annan låt på albumet hon skrev, "Too Late to Be Drinkin'", har senare fått en text på svenska av Chris Andersen, "För sent för ett glas", som spelats in av dansbandet Sannex.


Den 28 november 2007 släppte hon Music Row, ett coveralbum inspelat i Nashville. Albumet, som sålde guld i Sverige, innehöll tre duetter: "Why'd You Come in Here Looking Like That" med Nina Persson, "Tumbling Dice" med Kim Carnes och "To Know Him is to Love Him" med Lisa Miskovsky. Första singel ut, och den stora hitlåten från albumet, var dock "Angel of the Morning". I samband med albumets utgivning turnerade hon också.


Den 28 oktober 2008 släppte hon albumet Baby Blue Paper, som också det följdes av konsertturné, Baby Blue Paper Unplugged Tour 2009, i början av 2009. Den 28 oktober 2009 släppte hon coveralbumet Music Row II, som följdes av konsertturné 2010. Den 27 oktober 2010 släppte hon samlingsboxalbumet The Well-Known And Some Other Favourite Stories. Den 28 september 2011 släpptes albumet Flirting with Disaster som följs av en konsertturné under våren 2012. 2011 släppte hon även julalbumet Välkommen jul, samt medverkade i SVT:s Luciafirande den 13 december där hon framförde sångerna "Away in a Manger" och "I väntan på julen" ("Greensleeves").


Under sommaren 2012 genomfördes en liten "Sommer Set Tour" baserad på föregående album, men även med nya låtar från kommande album. Den 7 november 2012 släpptes 17:e albumet A Woman Can Change Her Mind. Under våren 2013 gjorde Jill Johnson 8 exklusiva spelningar på åtta specifika orter. I januari 2014 hade Jill Johnsson premiär på sin första egna krogshow Jill på Hamburger Börs i Stockholm. Vid samma tid, i början av 2014, sändes den programserien Jills veranda på SVT> De sex programmen var inspelade i Nashville med Jill som värdinna och svenska artister som gäster. Hon vann Kristallen 2014 som "årets kvinnliga programledare".


Jill Johnson är sedan 21 augusti 1999 gift med musikern Håkan Werner och bor i Vänga i Fristad utanför Borås. Makarna har tillsammans döttrarna Havanna (född 2004) och Bonnie Lee (född 2010).










Timbuktu

Timbuktu, Alla vill till himmelen men ingen vill dö på Spotify

Alla vill till himmelen men ingen vill dö

Alla vill till himmelen men ingen vill dö

Timbuktu, Inte stor nog på Spotify

Inte stor nog - från Hokus Pokus Alfons Åberg

Inte stor nog

Timbuktu, The botten is nådd på Spotify

The botten is nådd

The botten is nådd



















RAW comedy club

Raw Comedy är ett svenskt varumärke för ståuppkomik som omfattar bland annat en ståupp-klubb, bokningar av internationella komiker, en tv-serie och återkommande turnéer. RAW Comedy grundades år 2004 av Mårten Andersson. På Hilton i Stockholm är ett av deras roligaste skämt att några i publiken får stå upp hela showen, snacka om äkta standup. Först till kvarn säger de till dem som trodde att de skulle få sitta ner på en standup.


RAW comedy club grundades 2004 av Mårten Andersson som en stand up-klubb på krogen Wirströms i Gamla stan i Stockholm. På premiärkvällen medverkade Johan Glans, Magnus Betnér, Måns Möller, Thomas Järvheden och Mårten Andersson.


2008 gick Sony Music Entertainment Sweden AB in som delägare och affärsområdet ”RAW comedy” startades. Andersson fick titeln ”Head of comedy” för Sony Music i Sverige. Samma år producerade RAW comedy de två första säsongerna av TV-programmet ”RAW comedy club” för Kanal 5.


RAW comedy producerade sina första stand up-special för SVT år 2009. Nästföljande år producerades flera turnéer med internationella komiker bland andra Dylan Moran och Eddie Izzard. Under våren 2009 skrev Andersson kontrakt med komikern Sean Banan och släppte kort därefter singeln ”Skaka rumpa".


Mårten Andersson avslutade samarbetet med Sony Music Entertainment Sweden AB 2011 och blev ensam ägare av verksamheten. Under året spelades den femte säsongen av TV-programmet ”RAW comedy club” in för Kanal 5 och RAW comedy club startade en stand up-klubb i Örebro.


Stand up-klubben bytte lokaler till Hilton Stockholm Slussen under 2012. Under våren åkte RAW ut på Sverigeturné med Mårten Andersson, Marika Carlsson, Kodjo Akolor, Messiah Hallberg, Måns Möller och Filip Schultz. På hösten genomfördes en turné med Kristoffer Appelquist, Marika Carlsson, Mårten Andersson, den amerikanska komikern Reginald D Hunter samt humorgruppen The Axis of Awesome.


Programmet som bygger på ståuppkomik blandar scenföreställningen med intervjuer bakom kulisserna. Bland andra har Johan Glans, Martin Soneby, Thomas Järvheden, Mårten Andersson och Magnus Betner medverkat. Även ett flertal internationella komiker har medverkat. Programmet koncentrerar sig på "rå komedi", där komikerna får prata om vad som helst.


Varje program inleds med en sekvens där en kortväxt man, spelad av Johan Neumann, skrattar tills han exploderar och i och med detta formar programmets logotyp.






Christian Kjellvander

Christian Kjellvander, Poppies and Peonies på Spotify

I saw Her From Here/From Here I Saw Her

Poppies and Peonies

Christian Kjellvander, The Trip på Spotify

The Pitcher

The Trip

Christian Kjellvander, Homeward Rolling Soldier på Spotify

Songs from a two-room chapel

Homeward Rolling Soldier

Christian Kjellvander, född 13 maj 1976 i Malmö, är en svensk musiker och låtskrivare. Kjellvanders musik sorteras under country- och rockgenrerna. Han var tidigare frontfigur i bandet Loosegoats, men har efter bandets uppbrott inlett en solokarriär. Han har också givit ut ett album tillsammans med sin numera avlidne bror Gustaf Kjellvander under namnet Songs of Soil. Några av hans stora influenser är Neil Young och Townes Van Zandt.


Christian Kjellvander föddes den 13 maj 1976. Vid sex års ålder flyttade han med sin familj till Seattle i USA, där föräldrarna livnärde sig på att sälja mahognybåtar, något som inte gick särskilt bra enligt Kjellvander själv. Han återkom till Sverige och Mörkö 1992 som 15-åring. Idag är han bosatt i det f.d. missionshuset i Österåker, Vingåkers kommun. Han har sommaren 2014 framfört en konsert i Österåkers kyrka tillsammans med sin hustru Karla-Thérèse Kjellvander.


Kjellvander har i en intervju sagt att han är less på att berätta om sitt ursprung och uttrycker vidare att "ibland får jag känslan att jag anses mer trovärdig som låtskrivare bara för att jag som barn besökte Disneyland i Los Angeles i stället för Disneyland i Paris".


1994 är Kjellvander med och bildar bandet Loosegoats. Bandet släppte sin sista skiva 2001 och därefter inledde Kjellvander en solokarriär.


1997 dör Christian Kjellvanders pappa. Händelsen, och relationen till pappan behandlas bl.a. i låten "Stum Mountain Man", på Loosegoats-skivan Plains, Plateaus and Mountains från 1999 och "Jesus" från Songs of Soil-skivan The Painted Trees of Ghostwood.


2000 samarbetar Christian med brodern Gustaf Kjellvander under namnet Songs of Soil, vilket resulterade i albumet The Painted Trees of Ghostwood, som gavs ut samma år. Från skivan släpptes även singeln Heather Bend.


Christian berättar att tanken på att göra en skiva tillsammans hade funnits i flera år. När de båda bröderna fick tid över från sina andra projekt förverkligades planerna: "Jag hade tre låtar, Gustaf hade tre och så skrev vi fem till. Sen bara gjorde vi det...". Albumet spelades in under tio dagar i ett missionshus i Sebbarp, Skåne. Skivan mottogs väl.


2002 kom Kjellvanders solodebut, Songs From a Two-Room Chapel, som blev hyllad bland kritiker och grammisnominerades. I november korades Kjellvander till "band of the week" av MTVE.com. Skivan åtföljdes av ett flitigt turnerande, såväl i Sverige som i Europa.


Från albumet släpptes singlarna Homeward Rolling Soldier och Oh Night, innehållande uteslutande låtar från albumet. Vinylutgåvan av albumet, som dock släpptes först 2004, innehöll även en 7"-singel som följde med som bonus till de 500 första utgåvorna. Singeln innehöll två covers, Neil Youngs "Over and Over" och Townes Van Zandts "Waitin' Around to Die".


2003 släpptes samlingsskivan Introducing the Past, som består både av material från Kjellvanders solokarriär och de tidigare bandkonstellationerna, Loosegoats och Songs of Soil. I anslutning till skivan släpptes singeln Portugal, vilken även inkluderades på nämnda samlingsskiva. På hösten samma år turnerade Kjellvander tillsammans med Nicolai Dunger.


Efter två års tystnad släpptes Kjellvander 2005 sitt andra soloalbum, Faya. Skivan är mer nedtonad och mindre hitbetonad än sin föregångare, Songs From a Two-Room Chapel, och Kjellvander själv har sagt "att han ville sålla bland sina fans". Skivan markerade även ett avslut för Kjellvander själv i bearbetningen av dennes bortgångne far.


Från skivan släpptes två singlar, Drunken Hands och Drag the Dirt In, där den förstnämnda förutom titelspåret även innehöll en cover på Townes Van Zandts "For the Sake of the Song".


2005 och 2006 turnerade Kjellvander flitigt och var bl.a. förband till Lars Winnerbäck och Lloyd Cole.


2007 släpptes Kjellvanders tredje soloskiva, I Saw Her From Here/I Saw Here From Her. Albumet kretsar kring temat kärlek och var, enligt Kjellvander själv, "en naturlig reaktion på skivan innan". Skivan fick ett gott mottagande. Albumet tilldelades priset i kategorin singer/songwriter på Manifestgalan. I anslutning till skivan gav sig Kjellvander ut på Sverigeturné tillsammans med Kristofer Åström. Den 10 november medverkade Christian i TV-programmet Babben & Co, där han framförde en akustisk version av låten "Two Souls".


2008 agerade Kjellvander förband åt Leonard Cohen på dennes Sverigeturné, något som Kjellvander beskrev som "otroligt smickrande". Samma år gjorde Kjellvander en s.k. vardagsrumsturné i USA tillsammans med sin fru, Karla-Thérèse Kjellvander. Han medverkade även på samlingsskivan Mission Hall Sessions, med låtarna "Two Souls" och Townes Van Zandt-covern "If I Needed You".


2009 återförenades Kjellvander med sitt gamla band Loosegoats för att göra tre exklusiva spelningar. Under dessa framfördes inga låtar från Kjellvanders soloskivor.


Den 10 november 2010 släpptes Kjellvanders fjärde soloalbum, The Rough and Rynge. Skivan, som inte minst utmärker sig för sin akustiska ljudbild, spelades in på Rynge slott mellan 25 och 28 juli 2010. Kjellvander själv agerade producent. Skivan mottogs mycket väl.


Den 18 juni 2011 avled Christian Kjellvanders bror Gustaf Kjellvander oväntat i sömnen. Christian Kjellvander kommenterade händelsen såhär: "Gustaf var en otroligt vital människa. Man föds med en viss vikt och livet går ut på att sprida denna vikt omkring sig, för att slutligen lätta mot det oundvikliga. De han berörde blev på något vis bättre människor. Han gav och gav i rask takt och spred så mycket värme att jag inte vet hur vi ska klara oss utan den".


I januari 2012 meddelades det att Kjellvander ska återförenas med det gamla bandet Loosegoats. En ny skiva är inspelad och planeras att ges ut i april 2012.






Kakkmaddafakka

Kakkmaddafakka, Restless på Spotify

Hest

Restless

Kakkmaddafakka, Your Girl på Spotify

Hest

Your Girl

Kakkmaddafakka, Forever Alone på Spotify

Six Months Is a Long Time

Forever Alone

Kakkmaddafakka är ett norskt indierockband som består av medlemmarna Axel Vindenes, Pål Vindenes, Stian Sævig, Kristoffer Wie van der Pas, Lars Helmik Raaheim-Olsen, Sebastian Kittelsen, Martin Sverre och Sverre Sande. Bandet bildades 2004 i Bergen av bröderna Axel och Pål Vindenes tillsammans med Stian Sævig och tidigare medlemmen Jonas Nielsen.


2007 släpptes bandets första fullängdsalbum Down To Earth som producerades av Matias Tellez och gavs ut på skivbolaget Bergen Mafia Records. 2011 följde de upp debutalbumet med Hest som producerades av Erlend Øye och släpptes på skivbolaget Bubbles. Även bandets tredje album Six Months Is a Long Time producerades av Øye.


Kakkmaddafakka har uppmärksammats för sina energifyllda konserter där de ibland har haft upp till tolv personer på scen.










Israel Nash

Israel Nash, Willow på Spotify

Israel Nash's Silver Season

Willow

Israel Nash, Woman At The Well på Spotify

Israel Nash's Rain Plans

Woman At The Well

Israel Nash, Parlour Song på Spotify

Israel Nash's Silver Season

Parlour Song







The Sounds

The Sounds, Living In America på Spotify

Dying To Say This To You (Premium Download Version)

Living In America

The Sounds, No One Sleeps When I'm Awake på Spotify

Crossing The Rubicon

No One Sleeps When I'm Awake

The Sounds, Seven Days A Week på Spotify

Playlist: The Sounds

Seven Days A Week

The Sounds är en svensk rockgrupp bildad i Helsingborg 1999. Bandet debuterade 2002 med albumet Living in America som blev en nationell succé med singlar som "Hit Me!", "Living in America" och "Seven Days a Week". Internationella framgångar, i synnerhet inom USA, har därefter kommit i samband med uppföljaralbumen. The Sounds frontas av sin karaktäristiska sångerska Maja Ivarsson och kombinerar punkinfluerad indierock med melodisk synthmusik.


The Sounds har även synts i ett avsnitt av Bam's Unholy Union eftersom en av deras spelningar var på MTV-stjärnan Bam Margeras bröllop enligt brudens önskemål.


The Sounds bildades 1999 av klasskompisarna Maja Ivarsson (sång), Felix Rodriguez (gitarr), Johan Bengtsson (bas) och Fredrik Nilsson (trummor) i Helsingborg i Skåne. Bandet träffade kort därefter på den yngsta medlemmen Jesper Anderberg (synth/piano) av en tillfällighet vid Hultsfredsfestivalen. Gruppnamnet bestämdes först månader efter att de hade bildats, under en resa till London. Ivarsson spelade tidigare elgitarr i andra lokala band innan hon blev ledsångerska i The Sounds.


I USA har bandet gjort återkommande TV-framträdanden och synts i flera tidningsartiklar samt byggt upp en fanbase bland musiker som Dave Grohl, Pharrell, Quentin Tarantino, Thomas Johnson och Robin Botten, Bam Margera och hans fru Missy, David Desrosiers, Ben Khodadad och Britney Spears. Dave Grohl är iklädd en röd "Sounds" t-shirt i musikvideon till Foo Fighters Times Like These. Bandet har flera gånger nämnt att det hänger på ord från mun och konserter för att marknadsföra dess musik.


Debutalbumet Living in America gavs ut i november 2002 och spelades in i Stockholm där det producerades av Adel Dahdal och Jimmy Monell. Albumet gav dem priset "Bästa nykomling" på Grammisgalan samt en fjärde placering på den svenska albumlistan, vilket introducerade bandet inte bara för Sverige, utan även i USA. Gruppen har spelat på över 500 shower sedan debutalbumet, inklusive Warped Tour 2004 och 2006. De har turnerat med band som Foo Fighters, The Strokes, Morningwood, Angels & Airwaves, +44, Mando Diao, Panic at the Disco, och mer nyligen även No Doubt och Paramore under deras 2009-turné.


Gruppens andra studioalbum gavs ut i mars 2006 med titeln Dying to Say This to You. Denna gången spelade man in albumet i USA, närmare bestämt vid Studio 880 i Oakland, Kalifornien där Jeff Saltzman ansvarade för produktionen. Saltzman är även känd för att ha producerat Hot Fuss av The Killers. I samband med skivutsläppet begav sig bandet ut på en Europaturné i september samma år och i oktober spelade de tillsammans med Panic at the Disco. Efter spelningarna i Europa fortsatte turnén i USA. Sammanlagt spelade bandet på över 200 shower under 2006 där mer än hälften var i USA.


The Sounds gav ut deras tredje studioalbum Crossing the Rubicon i juni 2009 tillsammans med huvudsingeln No One Sleeps When I'm Awake som släpptes den 17 april tidigare samma år. Den andra singeln från albumet, Beatbox, släpptes den 12 januari 2010 - dock utan lika stor kommersiell framgång som den förra. Beatbox är en hyllningslåt till den simpla glädjen av en trummaskin.


Från och med mars 2010 är bandet ute på en mindre vår/sommar-turné och har i Sverige bland annat synts till vid Popadelica den 1 maj 2010. De uppträdde även på festivalerna Pier Pressure, Putte i parken, Piteå dansar och ler, KAOS-festivalen och FestUs Valborgskalas.


I januari 2011 tillkännagavs det på bandets webbplats att ett fjärde album, med titeln Something to Die For, släpps den 29 mars 2011 på skivbolaget SideOneDummy Records. Första singeln från albumet, "Better Off Dead", gjordes tillgänglig som gratis nedladdning den 15 januari 2011.


Titellåten från albumet samt spåret "Yeah Yeah Yeah" finns med i filmen och på soundtracket till Scream 4.


Gruppens femte album Weekend släpptes den 29 oktober 2013. Första singeln från skivan, "Shake Shake Shake", premiärspelades på TV4:s Nyhetsmorgon den 18 maj 2013.


Trots att The Sounds har haft skivkontrakt med Warner Music Group ända sedan debutalbumet, är bandet ändå kända för att vara brett associerade med den svenska indierock-scenen. Bandets punk-influerade musik inrymmer även melodisk new wave-musik där elgitarr möter synthesizer. Under de tidigare åren använde man också saxofon i flera av låtarna, något som gruppen själva valde att växa ifrån på de två senaste albumen. Till viktiga influenser hör bland andra Blondie och Roxy Music.
















Özz Nûjen

Özz Nûjen, När vi var som svenskast. Svenskar i Afghanistan. Lumpen i Boden. på Spotify

Dålig stämning

När vi var som svenskast. Svenskar i Afghanistan. Lumpen i Boden.

Özz Nûjen, Turkisk tortyr. Först Palmemordet och nu det här? Kurdisk astronaut. på Spotify

Dålig stämning

Turkisk tortyr. Först Palmemordet och nu det här? Kurdisk astronaut.

Özz Nûjen, Nä nu är det kokta fläsket stekt! Alltid i opposition. Vår älskade kung! på Spotify

Dålig stämning

Nä nu är det kokta fläsket stekt! Alltid i opposition. Vår älskade kung!

Loran Özz Ceko Nûjen (/nu?en/), ursprungligen Özgür Gezgin, född 20 juni 1975 i den kurdiska delen av Turkiet, är en kurdisk-svensk ståuppkomiker, manusförfattare, programledare och skådespelare.


Özz Nûjen flydde med familjen från Turkiet som åttaåring och kom senare till Sverige. Där växte han upp i Rinkeby utanför Stockholm. Han gick på Calle Flygare Teaterskola mellan 1997 och 1999.


Då han arbetade på Restaurang Engelen i Gamla stan, blev han stegvis involverad i restaurangens standupunderhållning med första egna försök i maj 1999 och kom efterhand att få ansvar för hela verksamheten där.


Nûjen ingick i många år i kollektivet Stockholm Comedy Klubb (STOCK) som stod bakom succéer som Stockholm Live, Standup på Tivoli, Bungy Comedy. Han blev också en drivande kraft bakom Svenska Stand up-galan, Standup Star (elitutbildningen i ståuppkomik) och Stockholm Comedy Festival. Han var även drivande bakom klubbkoncept som Standup istället för bio. Med gratis popcorn på Boulevardteatern, Skrattstock (landets största humorfestival som går av stapeln på samma dag som Stockholm Marathon), Standup på Bio (i samarbete med SF Bio), Standup på Fåfängan med mera.


År 2009 blev Nûjen partner i det komikerägda agent- och arrangörsbolaget Roa Produktion. Bland de andra delägarna finns David Batra, Thomas Järvheden, Hasse Brontén, Johan Glans och Måns Möller.


Özz Nûjen hade premiär på sin första fullängdsshow, en 90 minuters soloshow med titeln Dålig stämning 15 februari 2012 på Cirkus i Stockholm som han sen turnerade med i 1,5 år i Sverige. SVT köpte sedan showen och sände den 1 juni 2013 på SVT1.


Även hans andra fullängdsshow med titeln Statsminister Özz Nûjen premiär 14 mars 2014 blev en stor succé och SVT köpte även in den showen och sände den 24 juni 2014.


Han har medverkat i en rad teateruppsättningar på ett flertal scener genom åren. Hösten 2005 spelade han böneutropare i Tawfiq al-Hakims Sultanens hemlighet på Dramaten. Våren 2010 spelade Nûjen Puck i Shakespeares Shakespeares En midsommarnattsdröm på Uppsala stadsteater. Han återvände till Uppsala Stadsteater hösten 2014 och var med i två pjäser: Goldonis Två herrars tjänare, där han spelade huvudrollen Truffaldino och Spindelkvinnans kyss, där han spelade den homosexuelle fången Molina. Han har också bland annat spelat Dario Fos Mistero Buffo tillsammans med Björn Granath 2010-11.


Nûjen studerade radioproducentlinjen på Dramatiska Institutet hösten 2002 - våren 2004. Han har arbetat som programledare för Morgonpasset i Sveriges Radio P3 2003-2005. Han ledde även Veteran-TV för Utbildningsradion i SVT1 ihop med Bobbo Krull. Dessa har även sänt radio tillsammans i Sveriges Radio P3-programmet Programmet som inte får heta Bögradio (2004) och uppföljaren som sändes under sommaren 2006, Programmet som fortfarande inte får heta Bögradio. Han har varit sommarvärd i Sommar i P1 2002 och 2013. Under sommaren 2015 var han programledare i det populära programmet Ring så spelar vi .


Nûjen har medverkat i ett flertal svenska TV-serier, såsom Aspiranterna, Anna Holt – Polis, Tusenbröder, julkalendern Lasse-Majas detektivbyrå, Wallander – Skytten och Irene Huss. Som röstskådespelare har han gjort rösten till myggan Mooseblood i filmen Bee Movie (2007), och till duvan Vinnie i Bolt (2008).


Nûjen fick en stor biroll i den franska långfilmen Si tu meurs, je te tue (2011). Detta ledde till att han fick en av huvudrollerna i Lorenzo Gabrieles Comme chez soi (2011).


Det väckte stor uppmärksamhet då han under medverkan i SVT:s Skavlan 2013 uttalade sig om rasism, och norska NRK klippte bort kritiska ord om Fremskrittspartiet som censur, innan den norska sändningen.


Nûjen utsågs till Årets Republikan 2013 av Republikanska föreningen för att han med humor pekar på det orimliga i att det högsta offentliga ämbetet går i arv.


Han blev vald till Årets manlige komiker 2014 på Södra teatern 26 augusti 2014. Motiveringen var ”Med en utstrålning som försätter berg och en vilja att förändra världen är han branschens ledstjärna. Han har visat att han vill och kan leda nationen men vi hoppas han förgyller våra scener i många år framöver.”


Loran Özz Ceko Nûjen (/nu?en/), ursprungligen Özgür Gezgin, född 20 juni 1975 i Bismil i den kurdiska delen av Turkiet, är en kurdisk-svensk ståuppkomiker, manusförfattare, programledare och skådespelare.


Özz Nûjen flydde med familjen från Turkiet som åttaåring och kom senare till Sverige. Där växte han upp i Rinkeby utanför Stockholm. Han gick på Calle Flygare Teaterskola mellan 1997 och 1999.


Då han arbetade på Restaurang Engelen i Gamla stan, blev han stegvis involverad i restaurangens standupunderhållning med första egna försök i maj 1999 och kom efterhand att få ansvar för hela verksamheten där.


Nûjen ingick i många år i kollektivet Stockholm Comedy Klubb (STOCK) som stod bakom succéer som Stockholm Live, Standup på Tivoli, Bungy Comedy. Han blev också en drivande kraft bakom Svenska Stand up-galan, Standup Star (elitutbildningen i ståuppkomik) och Stockholm Comedy Festival. Han var även drivande bakom klubbkoncept som Standup istället för bio. Med gratis popcorn på Boulevardteatern, Skrattstock (landets största humorfestival som går av stapeln på samma dag som Stockholm Marathon), Standup på Bio (i samarbete med SF Bio), Standup på Fåfängan med mera.


År 2009 blev Nûjen partner i det komikerägda agent- och arrangörsbolaget Roa Produktion. Bland de andra delägarna finns David Batra, Thomas Järvheden, Hasse Brontén, Johan Glans och Måns Möller.


Özz Nûjen hade premiär på sin första fullängdsshow, en 90 minuters soloshow med titeln Dålig stämning 15 februari 2012 på Cirkus i Stockholm som han sen turnerade med i ett och ett halvt år i Sverige. SVT köpte sedan showen och sände den 1 juni 2013 på SVT1.


Även hans andra fullängdsshow med titeln Statsminister Özz Nûjen premiär 14 mars 2014 blev en stor succé och SVT köpte även in den showen och sände den 24 juni 2014.


Han har medverkat i en rad teateruppsättningar på ett flertal scener genom åren. Hösten 2005 spelade han böneutropare i Tawfiq al-Hakims Sultanens hemlighet på Dramaten. Våren 2010 spelade Nûjen Puck i Shakespeares Shakespeares En midsommarnattsdröm på Uppsala stadsteater. Han återvände till Uppsala Stadsteater hösten 2014 och var med i två pjäser: Goldonis Två herrars tjänare, där han spelade huvudrollen Truffaldino och Spindelkvinnans kyss, där han spelade den homosexuelle fången Molina. Han har också bland annat spelat Dario Fos Mistero Buffo tillsammans med Björn Granath 2010-11.


Nûjen studerade radioproducentlinjen på Dramatiska Institutet hösten 2002 - våren 2004. Han har arbetat som programledare för Morgonpasset i Sveriges Radio P3 2003-2005. Han ledde även Veteran-TV för Utbildningsradion i SVT1 ihop med Bobbo Krull. Dessa har även sänt radio tillsammans i Sveriges Radio P3-programmet Programmet som inte får heta Bögradio (2004) och uppföljaren som sändes under sommaren 2006, Programmet som fortfarande inte får heta Bögradio. Han har varit sommarvärd i Sommar i P1 2002 och 2013. Under sommaren 2015 var han programledare i det populära programmet Ring så spelar vi .


Nûjen har medverkat i ett flertal svenska TV-serier, såsom Aspiranterna, Anna Holt – Polis, Tusenbröder, julkalendern Lasse-Majas detektivbyrå, Wallander – Skytten och Irene Huss. Som röstskådespelare har han gjort rösten till myggan Mooseblood i filmen Bee Movie (2007), och till duvan Vinnie i Bolt (2008).


Nûjen fick en stor biroll i den franska långfilmen Si tu meurs, je te tue (2011). Detta ledde till att han fick en av huvudrollerna i Lorenzo Gabrieles Comme chez soi (2011).


Det väckte stor uppmärksamhet då han under medverkan i SVT:s Skavlan 2013 uttalade sig om rasism, och norska NRK klippte bort kritiska ord om Fremskrittspartiet som censur, innan den norska sändningen.


Nûjen utsågs till Årets Republikan 2013 av Republikanska föreningen för att han med humor pekar på det orimliga i att det högsta offentliga ämbetet går i arv.


Han blev vald till Årets manlige komiker 2014 på Södra teatern 26 augusti 2014. Motiveringen var ”Med en utstrålning som försätter berg och en vilja att förändra världen är han branschens ledstjärna. Han har visat att han vill och kan leda nationen men vi hoppas han förgyller våra scener i många år framöver.”


















De Lyckliga Kompisarna

De Lyckliga Kompisarna, Ishockeyfrisyr på Spotify

Tomat

Ishockeyfrisyr

De Lyckliga Kompisarna, Dricka sprit och hålla käften på Spotify

Le som en fotomodell

Dricka sprit och hålla käften

De Lyckliga Kompisarna, När Kristoffer Spelar Flipperspel på Spotify

Dammsugarförsäljare Blues

När Kristoffer Spelar Flipperspel

De Lyckliga Kompisarna, ofta förkortat DLK, är ett svenskt punk-/trallpunkband som ursprungligen var verksamt åren 1989–1997 och återigen sedan 2008. DLK var ett av de band som vid 1990-talets början utgjorde "den andra punkvågen". Bandets mest kända alster är låten "Ishockeyfrisyr" (vardagligt kallad "Hockeyfrilla").


Den drivande kraften i De Lyckliga Kompisarna är sångaren Mart Hällgren, som under årens gång också spelat olika instrument i bandet. År 1989 bildade han DLK tillsammans med Björn Gunér. Bandets namn hämtades från en bok om kulturlivet i Sovjetunionen: i en text omnämndes ett sovjetiskt band som på ryska hette just De Lyckliga Kompisarna.


Den 6 oktober 2009 släpptes EP:n Hugos Sång som innehåller fem nya låtar. Den 16 augusti 2013 släpptes EP:n De Motvilliga Konstnärerna som innehåller sju nya låtar. Ep:n går i tidigare albums anda och innehåller samhällskritik blandat med humor. I en recension i Östersundsposten, från den 17 augusti, skrev Martin Hanberg att "Det är rätt sällan som återuppväckta band håller måttet, men DLK hör till undantagen". De Motvilliga Konstnärerna släpptes på skivbolaget HGM.






Sabina Ddumba

Sabina Ddumba, Not Too Young på Spotify

Not Too Young

Not Too Young

Sabina Ddumba, Effortless på Spotify

Effortless

Effortless

Sabina Ddumba, Not Too Young pt. 2 på Spotify

Not Too Young pt. 2

Not Too Young pt. 2







Josh Rouse

Josh Rouse, Do You Really Want to Be in Love på Spotify

La Gran Familia Española (Original Score)

Do You Really Want to Be in Love

Josh Rouse, 100m Backstroke på Spotify

Home

100m Backstroke

Josh Rouse, Some Days I’m Golden All Night på Spotify

The Embers Of Time

Some Days I’m Golden All Night

Född i Nebraska bodde Rouse i unga år i Kalifornien, Utah, Wyoming, South Dakota, Georgia och Arizona. Under uppväxten lyssnade han mycket på brittiska postpunk-band som The Cure och The Smiths, hans farbror lärde honom att spela gitarr och vid 18 års ålder skrev han sin första låt.


I mitten av 2000-talet flyttade Rouse till Spanien och har sedan dess utöver engelska även börjat sjunga på spanska.










Adolphson & Falk

Adolphson & Falk, Mer jul på Spotify

Mer jul

Mer jul

Adolphson & Falk, Blinkar Blå på Spotify

Med Rymden I Blodet

Blinkar Blå

Adolphson & Falk, Bärande Våg på Spotify

Med Rymden I Blodet

Bärande Våg

Adolphson–Falk är en svensk synthpopgrupp med Tomas Adolphson (musik, sång) och Anders Falk (text, musik, sång) som huvudmedlemmar.


Efter att ha träffats under värnplikten på FRA 1968 började Tomas Adolphson och Anders Falk samarbeta musikaliskt. Duon släppte under sjuttiotalet ett par singlar och LP:n Nattexpressen samt medverkade i Melodifestivalen 1979 med bidraget "Tillsammans". Gruppens stora genomslag kom i radioprogrammet Eldorado 1981 med singeln "Blinkar blå" som ett år senare följdes av LP:n Med rymden i blodet. Gruppen fick även en hit med julsången "Mer jul" 1984 där bland annat ljud från Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul hördes i bakgrunden. Av stor betydelse för gruppens framgångsrika elektroniska sound var Greg FitzPatrick (klaviatur) och Dagge Lundquist (mixning), vilka båda kan betraktas som medlemmar av gruppen, samt deras producent Lars-Göran "LG" Nilsson.


Texterna på Med rymden i blodet (1982), kretsar i stor utsträckning kring radioteknik, astronomi och människans samhörighet med kosmos. Med åren har det tekniskt/naturvetenskapliga temat tonats ner till förmån för vardagsnära betraktelser över människans tillvaro. De senaste åren har Magnus "Mankan" Marcks flitigt medverkat på kontrabas vid deras spelningar.


Albumet From here to eternity (1983) var en engelsk version av Med rymden i blodet. Låten Waves in the air (Bärande våg) användes som signaturmelodi för programmet Sweden Calling DX-ers på Radio Sweden International, Sveriges Radios utlandsprogram på kortvåg.










First Aid Kit

First Aid Kit, Fireworks på Spotify

Ruins

Fireworks

First Aid Kit, My Silver Lining på Spotify

Stay Gold

My Silver Lining

First Aid Kit, Rebel Heart på Spotify

Ruins

Rebel Heart

First Aid Kit är en svensk folkpopduo från Stockholm, bildad 2007 av systrarna Johanna Söderberg, född 31 oktober 1990, och Klara Söderberg, född 8 januari 1993.



Gruppen skivdebuterade 2008 med EP:n Drunken Trees, som gavs ut på The Knifes skivbolag Rabid Records. Därefter har fyra fullängdsalbum släppts; The Big Black & the Blue (2010), The Lion's Roar (2012), Stay Gold (2014) och Ruins (2018).



Med nya drag av country och americana blev The Lion's Roar duons första albumetta på Sverigetopplistan. Titelspåret samt "Emmylou" blev deras första låtar på listan. Även Stay Gold toppade albumlistan i Sverige.



Johanna och Klara växte upp i Svedmyra, Stockholm i en musikalisk familj. Deras far Benkt Söderberg var under 1980-talet gitarrist i Lolita Pop och arbetar numera som deras ljudtekniker och producent. Journalisten och programledaren Kristofer Lundström är deras morbror. När Klara gick på mellanstadiet sökte hon in till Adolf Fredriks musikklasser, men kom inte in på skolan. Som 12-åring upptäckte hon det amerikanska bandet Bright Eyes, som har berört och inspirerat henne. Senare upptäckte de även Fleet Foxes och Joanna Newsom. Duon började skriva egen musik under 2007 som tonåringar.



Den heminspelade låten "Tangerine" nådde radiostationerna senare under sommaren det året. Deras debut-EP Drunken Trees bidrog till att bygga upp systrarnas publik då den släpptes i april 2008 på The Knifes skivbolag Rabid Records. Ett år senare släppte man en nyutgåva av Drunken Trees på det London-baserade skivbolaget Wichita Records. Duon började därefter att arbeta med ett fullängdsalbum och balanserade skolarbeten med skivinspelningen. Albumet The Big Black & the Blue släpptes den 25 januari 2010 tillsammans med singeln "I Met Up with the King" och debuterade som plats 30 på den svenska albumlistan. I september släpptes även "Ghost Town" som singel med Fever Ray-låten "When I Grow Up" som b-sida. Ingen av albumets singlar blev dock försäljningsmässigt populära.



Under First Aid Kits USA-turné i oktober 2010 fick de ett samtal från The White Stripes-sångaren Jack White som undrade om de kunde komma till hans studio i Nashville och spela in en låt. Resultatet blev en vinylsingel med två covers, "Universal Soldier" (Buffy Sainte-Marie) och "It Hurts Me Too" (Melvin London). Singeln ingår i Jack Whites skivserie "Third Man Records' Blue Series".



Den 9 maj 2011 tillkännagav First Aid Kit via sin webbplats att de arbetar på sitt andra studioalbum tillsammans med producenten Mike Mogis från gruppen Bright Eyes. Inspelningen ägde rum vid Mogis studio i Omaha, Nebraska. Albumet The Lion's Roar släpptes i januari 2012 och blev duons första album på listorna i USA och Storbritannien. Titelspåret och "Emmylou" blev populära singlar i Sverige, om än listframgångarna för "Blue" och "Wolf" var mer begränsade. Gruppen tilldelades 2012 Nordic Music Prize för albumet.



Tillsammans med Bright Eyes spelade gruppen även in en cover på The White Stripes-låten "We're Going to Be Friends" för välgörenhetsskivan Cool for School: For the Benefit of the Lunchbox Fund. Den 8 juli var duon sommarvärdar för radioprogrammet Sommar i P1. Duons turnéliv med mera skildrades i TV-programmet Dom kallar oss artister 5 november 2012.



I augusti 2013 lanserade Volvo en reklamfilm med musik av First Aid Kit i form av en cover på Willie Nelsons "On the Road Again".



Den 31 mars 2014 släpptes "My Silver Lining" som den första singeln från det kommande tredje studioalbumet, Stay Gold. Albumet släpptes den 6 juni 2014 genom Columbia Records och producerades återigen av Mike Mogis i Omaha. Liksom The Lion's Roar blev Stay Gold varmt mottaget av den svenska pressen och nådde första plats på Sverigetopplistan samt norska VG-listan men placerade sig lägre på listorna i övriga länder. Stay Gold har sålt platinaskiva i Sverige januari 2015 och guld i England april 2015.



First Aid Kit började turnera igen sommaren 2017. Från det kommande albumet Ruins spelade de två låtar, "Fireworks" och "It's a Shame". Utgivningsdatumet för albumet var 19 januari 2018.



I september ändrades bandets internetadresser till "firstaidkitband" för den officiella platsen (var thisisfirstaidkit), Instagram (firstaidkit) och Facebook (var firstaidkitofficial), enlig deras twitterkonto.






Hitta oss på Facebook