Få inspiration till evenemang i Malmö!


Vet du inte vad du ska göra i Malmö? Behöver du inspiration och kanske hitta nya artister du inte visste fanns?
Då är du på rätt sida! Nu väljer vi ut några slumpmässiga låtar/filmer här nedan på artister/event som kommer i Malmö framöver.

Klicka runt och lyssna/titta. Uppdatera sidan för att få mer inspiration och klicka på namnet för att se nästa evenemang här i Malmö.

Klicka här för inspiration för hela Sverige

Hurula

Hurula, Ny drog på Spotify

Ny drog

Ny drog

Hurula, Helvete här på Spotify

Vapen till dom hopplösa

Helvete här

Hurula, Ont som jag på Spotify

Ont som jag

Ont som jag

Hurula, egentligen Robert Hurula Pettersson, född 8 november 1979 i Luleå, är en svensk musiker i sitt soloprojekt Hurula och som gitarrist och sångare banden Masshysteri och The Vicious. Hurula solodebuterade 2014 med albumet Vi är människorna våra föräldrar varnade oss för.


Vid P3 Guld-galan 2015 nominerades han i kategorierna "Guldmicken" och "Årets Pop" för albumet "Vi är människorna våra föräldrar varnade oss för". Inför Grammisgalan 2015 nominerades Hurula i kategorierna "Årets nykomling" och "Årets rock".










Battle Beast

Battle Beast, Touch in the Night på Spotify

Unholy Savior

Touch in the Night

Battle Beast, Lionheart på Spotify

Unholy Savior

Lionheart

Battle Beast, I Want The World... And Everything In It på Spotify

Unholy Savior

I Want The World... And Everything In It







Elvis

Elvis, That's All Right Mama på Spotify

I Love Rock'n'Roll, Vol. 2 (Greatest Hits)

That's All Right Mama

Elvis, Hound Dog på Spotify

I Love Rock'n'Roll, Vol. 2 (Greatest Hits)

Hound Dog

Elvis, Heartbreak Hotel på Spotify

I Love Rock'n'Roll, Vol. 2 (Greatest Hits)

Heartbreak Hotel







Bob Hund

Bob Hund, Tralala lilla molntuss, kom hit ska du få en puss på Spotify

Jag rear ut min själ

Tralala lilla molntuss, kom hit ska du få en puss

Bob Hund, Hjärtskärande rätt (feat. Silja Sol) på Spotify

Hjerteskjærende rett

Hjärtskärande rätt (feat. Silja Sol)

Bob Hund, Blommor på brinnande fartyg på Spotify

Blommor på brinnande fartyg

Blommor på brinnande fartyg

Bob hund, av bandet skrivet bob hund, är ett svenskt indierockband bildat 1991 av Jonas Jonasson, Mats Hellquist och Thomas Öberg i Stockholm. Efter ungefär ett halvår hade bandet utökats med Conny Nimmersjö, Johnny Essing och Mats Andersson. 1993 skrev bandet kontrakt med skivbolaget Silence Records och samma år gav bandet ut sin första EP. Bandets första fullängdsalbum kom 1994 och med det tredje albumet Jag rear ut min själ! Allt skall bort!!! från 1998 fick bandet sitt genombrott för en bredare publik.


Bandet har vid ett flertal tillfällen har kallats för Sveriges bästa liveband. Bob hunds nämnda inspirationer är Philemon Arthur and the Dung, Velvet Underground, Gun Club, Kraftwerk, Pixies, Captain Beefheart, Taurus II och svensk punk.


Under hösten 1991 gick bandet in för musiken på allvar och tre spelningar ordnades. Bob hunds första spelning ägde rum 27 september i en replokal på Torkel Knutssonsgatan i Stockholm. Det var mest familj och vänner som var närvarande under spelningen. Mats Andersson var ännu inte full medlem i bandet, så under spelningen hade man en trummaskin i bakgrunden. Bob hund hade under tiden gjort klart sin första demokassett som senare skulle kallas Edvin Medvind. Fler spelningar ordnades under våren 1992 och då hade man skaffat sig en fast trummis, Mats Andersson. En av spelningarna var på en klubb som hette Hannas Källare. På Hannas krog arbetade vid den tiden DJ:n Marcus Törncrantz som senare kom att bli Bob hunds manager. Bob hunds spelningar var oftast i Stockholm, men 1993 hade de sin första spelning utanför Stockholm. Detta var i Lund på Smålands nation. Ingen i Bob hund hade körkort vid denna tidpunkt så deras roadie var Magnus Carlson som senare skulle bilda Weeping Willows.


Övrig tid ägnades åt turnéer och festivalspelningar. Bob hund gjorde till och med en turné på Stockholms gymnasieskolor. Det blev nio konserter på nio olika gymnasier. Efter 7 månader utan en enda konsert gav Bob hund ut sin första singel, Istället för musik: förvirring. Den fick stor uppmärksamhet i radio och tog sig in på Topp 20 på singellistan och Trackslistan, och videon visades flitigt på både MTV och ZTV. Under hösten 1996 efter all framgång med singeln släpptes Bob hunds andra album Omslag: Martin Kann. Albumet blev en stor kritikerframgång. Efter skivsläppet kom en mängd nomineringar. Thomas Öberg fick en grammis för årets textförfattare. Omslaget, signerat Martin Kann, fick ett Guldägg (reklambranschens motsvarighet till Grammis). I oktober släpptes singeln Düsseldorf, en låt från Omslag: Martin Kann. Bob hund uppträdde samma år i tv-programmet Sen kväll med Luuk med singeln Düsseldorf. Blur började uppmärksamma Bob hund i engelska tidningar. Gitarristen i Blur, Graham Coxon, skickade förfrågningar om att få spela med Bob hund. Bob hund tackade nej till erbjudandet och i stället ägnades sommaren åt en framgångsrik Kalasturné, ett omkringresande turnépaket med Weeping Willows, Bob hund och Whale. I slutet av 1997 släppte Bob hunds en ny singel, en cover av Pere Ubus låt Final Solution. Detta trots att Bob hund tidigare angett att de aldrig skulle göra covers. Den svenska översättningen av låten blev Ett fall och en lösning. Arbetstiteln var först En slutgiltig lösning. Singeln hamnade på Topp 20 på singellistan i Sverige, och den blev också gruppens genombrott i Norge. Diskussioner hade redan pågått angående att starta ett engelskspråkigt band, Bergman Rock. Dock var det Bob hund som gällde ännu ett tag.


År 2000 började inte bra för Bob hund och Bergman Rock. Sex av bandets gitarrer och två basar blev stulna. Tillsammans var instrumenten värda 115 000 kronor. Bergman Rock hade redan spelat in 12 låtar som skulle fungera som en demo till olika utländska skivbolag. En tur till USA var också planerad under mars månad. Bergman Rock skulle uppträda i Austin, Texas den 16 mars på festivalen South by Southwest. Stölden tog ännu hårdare än vad bandet trodde och Bergman Rock fick ställa in alla sina konserter under våren 2000. Till slut fick man tillbaka tre gitarrer som hade hittats i ett soprum i Solna. Bergman Rock bokade en spelning i London den 26 april på klubben The Scala. Samma månad släppte Bergman Rock sin första singel Help the band på internet. Aftonbladets krönikör Håkan Steen skrev i en spalt om den nya singeln: Man undrade, för att inte säga tvivlade. Kunde Bob hund vara lika fantastiska på engelska? Det kan de. Trots den stora uppmärksamheten kring Bergman Rock gjorde Bob hund några spelningar under sommaren. Den ena konserten var på Hultsfredsfestivalen, på Hawaiiscenen. Hela konserten filmades och direktsändes av ZTV.


Den 6 juli 2013 anordnade Bob hund en endagsfestival i Folkets Hamn, Helsingborg, där de auktionerade ut gamla instrument och andra saker som legat kvar i deras gamla replokal. På festivalen kunde besökare äta bob hund-korv, dricka bob hund-öl samt bob hund-vin. Bob hund själva spelade inte, men samtliga medlemmar stod och spelade skivor i varsitt hörn. Det enda band som spelade på festivalen var Kometen kommer.






Sam Outlaw

Sam Outlaw, Keep It Interesting på Spotify

Angeleno

Keep It Interesting

Sam Outlaw, Ghost Town på Spotify

Angeleno

Ghost Town

Sam Outlaw, Love Her For A While på Spotify

Angeleno

Love Her For A While













Disney on Ice

Disney on Ice är en is-föreställning som kommer till Sverige varje år. Musse och Mimmi är två återkommande figurer som medverkar. Alla är utklädda till Disneyfigurer och utövar konståkning inför publik. Bland showerna som spelats finns bland annat 3 Jungle Adventures, Princess Classics, 100 Years of magic. Från början hette showen Disney World of Ice.


Under september 2014 kommer Disney On Ice att presentera den nya showen Disney On Ice presents Frozen baserad på Disneys stora succéfilm Frost.






Malmö FF

Malmö Fotbollförening, Malmö FF, är en svensk fotbollsklubb, som debuterade i Allsvenskan säsongen 1931/1932. Sedan klubben grundades den 24 februari 1910 har man stått som seriesegrare i Allsvenskan 21 gånger och blivit svenska mästare arton gånger samt vunnit Svenska cupen fjorton gånger. Malmö FF blev seriesegrare i Allsvenskan fem gånger under de år då mästerskapstiteln tillföll det lag som vann slutspelet. Malmö FF har vunnit två slutspel.


Malmö FF leder den Allsvenska maratontabellen. MFF gick till final i Europacupen 1979, vilken slutade i förlust för föreningen med 0–1. Motståndare var den engelska klubben Nottingham Forest. För prestationen att nå finalen tilldelades föreningen Svenska Dagbladets guldmedalj.


Klubben spelar i Allsvenskan och senaste mästerskapet vann man 2014. MFF vann Allsvenskan första gången 1944. Föreningens första storhetstid inföll under andra halvan av 1940-talet och början av 1950-talet då man tog tre raka guld 1949, 1950 och 1951. Under denna period var laget obesegrat under en obruten följd av 49 matcher. Den absoluta storhetsperioden inföll under 1970-talet då man vann fem svenska mästerskap och fyra Svenska cupen-titlar. De främsta rivalerna är Helsingborgs IF, IFK Göteborg och förr, under dess allsvenska period, även IFK Malmö.


Klubben är medlem i Skånes Fotbollförbund och spelar sina hemmamatcher på Swedbank Stadion. MFF Support är Malmö FF:s officiella fanklubb.


Malmö FF är en förening med årsstämman som högsta beslutande organ. Mötet godkänner räkenskaper och revision samt utser styrelse och ordförande. 2010 valdes Håkan Jeppsson till ordföranden. Föreningens dagliga verksamhet handhas av klubbens verkställande direktör i samråd med ordföranden. Malmö FF hade i slutet av år 2011 ett eget kapital på 109,5 miljoner kronor och var sett till detta Sveriges rikaste fotbollsklubb.


Klubben uppstod som ett kommunalt initiativ 1905 för att uppmuntra ungdomar i Malmö att spela organiserad fotboll. Ett av ungdomslagen, Bollklubben Idrott, även känt som BK Idrott, var en föregångare till Malmö FF. BK Idrott gick ihop med IFK Malmö i deras nyskapade fotbollsavdelning 1909, men lämnade rätt snabbt på grund av problem mellan de två klubbarna. Den 24 februari 1910 grundade de 19 medlemmarna i BK Idrott, Malmö FF. Den första ordförande i klubben var Werner Mårtensson.


Klubben tillbringade sina första tio år i lokala och regionala divisioner eftersom det inte fanns någon officiell nationell liga. De spelade de flesta av sina matcher i stadsdivisionen som kallades Malmömästerskapen. De tävlade även i regionala tävlingar i Skåne och spelade matcher mot danska klubbar. 1916 nådde Malmö FF finalen i distriktsmästerskapen för första gången, där de förlorade med 3–4 mot rivalen Helsingborgs IF. Klubben besegrade den lokala rivalen IFK Malmö tre gånger under säsongen, vilket gav dem den inofficiella men mycket åtråvärda titeln, Malmös bästa fotbollsklubb. År 1917 deltog Malmö FF i Svenska mästerskapet för första gången, en turnering i cupform där vinnaren blev utnämnd till svenska mästare. Malmö FF förlorade dock sin match i den andra kvalomgången med 1–4 mot IFK Malmö. Klubben fortsatte att spela i cupen fram tills 1922 och nådde kvartsfinalen 1920 då de slogs ut av Landskrona BoIS. Cupen avbröts slutligen och titeln svenska mästare gavs senare till vinnarna av Allsvenskan som först skapades inför säsongen 1924/1925.


År 1920 bjöd Svenska Fotbollförbundet in svenska fotbollsklubbar till att tävla i officiella nationella tävlingar. Malmö FF fick då en plats i Division 2 Sydsvenska Serien. De vann den divisionen och blev uppflyttade till Svenska Serien Västra, den högsta divisionen i fotboll i Sverige på den tiden. De blev dock nedflyttade efter en enda säsong och fick spela i Sydsvenska Serien i ett årtionde innan de ännu en gång blev uppflyttade i Allsvenskan 1931.


Klubben nådde mittenplaceringar i ligatabellen i två säsonger innan de 1934 blev nedflyttade som ett straff för att ha brutet mot amatörreglerna. Klubben hade betalat sina spelare en mindre summa pengar för varje match de spelade. Även om det var mot reglerna så var det vanligt på den tiden. Malmö FF var dock den enda klubben som visade upp det i sin bokföring. Utöver nedflyttningen till division 2, så blev hela styrelsen och tjugosex spelare avstängda. Den version av händelserna som berättades av Malmö FF och den lokala pressen var att det var den lokala rivalen IFK Malmö som anmält brottet till Svenska Fotbollförbundet. Detta tros ha bidragit till den långvariga rivaliteten mellan klubbarna.


Klubben tog sig tillbaka till Allsvenskan 1937 efter två säsonger i division 2. Samma år valdes Eric Persson till ordförande efter att varit sekreterare sedan 1929, och höll den positionen fram tills 1974. Persson anses av klubbens ledare och fans som den viktigaste personen i klubbens historia, efter att han bland annat gjorde klubben till professionell på 1970-talet. Klubben gick även under hans ledning från att var titellösa 1937 till att ha vunnit svenska mästerskapet tio gånger fram till slutet av säsongen 1974. År 1939 nådde klubben sin dittills högsta position, en tredje plats i Allsvenskan, nio poäng bakom mästarna IF Elfsborg. Första gången Malmö FF blev Svenska mästare var 1944 när klubben vann säsongens näst sista match mot AIK inför 36 000 åskådare på Råsunda. Den sista matchen för säsongen vann klubben med 7–0 mot Halmstad BK.


Alla de nästkommande nio säsongerna slutade Malmö FF i topp tre i ligan. Klubben vann det svenska mästerskapet 1949, 1950, 1951 och 1953 och kom tvåa 1946, 1948 och 1952. Klubben vann även Svenska cupen 1944, 1946, 1947, 1951 och 1953 och slutade tvåa 1945. Mellan den 6 maj 1949 och den 1 juni 1951 var laget obesegrade i 49 matcher, varav 23 vinster i rad.


Klubben slutade på andra plats i Allsvenskan ytterligare två gånger, 1956 och 1957. Följande år lämnade klubben Malmö IP för Malmö stadion, som hade byggts inför Världsmästerskapet i fotboll 1958 och blev hemmaarena för klubben de kommande 50 åren. År 1964 värvade Malmö FF den spanska tränaren Antonio Durán, vilket var det första i en rad förändringar som ledde till den mest framgångsrika eran i klubbens historia. Unga talanger som Lars Granström och Bo Larsson dök upp under tidigt 1960-tal och skulle visa sig vara viktiga spelare på 1970-talet. Klubben slutade tvåa 1964 men fortsatte med att vinna sitt sjätte svenska mästerskap 1965, när Bo Larsson gjorde 28 mål och slutade som ligans skyttekung. Malmö FF vann återigen Allsvenskan 1967, efter ett mindre lyckat år 1966. Klubbens unga spelare, samt talanger som köps in från närliggande klubbar i Skåne 1967, blev ett lag som konsekvent slutade bland de tre bästa i Allsvenskan.


Efter att ha slutat på andra plats i Allsvenskan de två sista åren på 1960-talet inledde Malmö FF sitt mest framgångsrika årtionde i historien med att vinna svenska mästerskapet 1970. Klubben vann Allsvenskan 1970, 1971, 1974, 1975 och 1977 samt Svenska cupen 1976 och 1978. Vinsten i Allsvenskan 1977 kvalificerade klubben för Europacupen 1978/1979 och efter segrar mot AS Monaco, Dynamo Kiev, Wis?a Kraków och Austria Wien nådde de, som enda svenska fotbollsklubb någonsin, finalen i tävlingen. Finalen spelades på Olympiastadion i München mot Nottingham Forest. Inför finalen drabbades man dock av ett svårt bakslag då nyckelspelaren Bosse Larsson inte kunde spela på grund av en knäskada. Utan Larsson på planen saknade Malmö FF sin naturliga målskytt och Nottingham Forest vann med 1–0 efter att Trevor Francis gjort finalens enda mål. Trots förlusten är detta fortfarande den största framgången i Malmö FF:s historia. Laget fick Svenska Dagbladets guldmedalj samma år med motiveringen: ”För den serie av bragder som förde MFF som första svenska lag fram till finalen i europeiska mästarcupen i fotboll.”


Mycket av framgångarna under 1970-talet berodde på en ny taktik och nya träningsmetoder som kom till klubben genom engelsmannen Bob Houghton, som tränade klubben mellan 1974 och 1980. Eric Persson efterträddes som ordförande 1974 av Hans Cavalli-Björkman. Efter att laget inte presterat tillräckligt bra under tränarna Keith Blunt och Tord Grip i början av 1980-talet tog Roy Hodgson över 1985. Han ledde klubben till två svenska mästerskap, 1986 och 1988 och klubben vann Allsvenskan fem år i rad mellan 1985 och 1989. Vid den tiden beslutades mästaren genom playoff mellan de bästa lagen efter att den ordinarie säsongen spelats klart. Playoff användes mellan 1982 och 1992 och klubben nådde finalen fyra gånger mellan 1986 och 1989 och vann två gånger. Utöver detta vann klubben Svenska cupen 1984, 1986 och 1989.


Under 1990-talet följde en lång nedgång för klubben. Förutom en andra plats i Allsvenskan 1996 lyckades laget inte utmärka sig och man vann varken Allsvenskan eller Svenska cupen på hela årtiondet, som blev klubbens resultatmässigt sämsta sedan 1930-talet. 1990-talet avslutades dessutom med att MFF degraderades ner till superettan 1999 efter 62 säsonger i Allsvenskan. Degraderingen ledde till omfattande förändringar i klubbens styrelse, Hans Cavalli-Björkman efterträddes som ordförande av Bengt Madsen 1999 och före detta spelaren Hasse Borg anlitades som ny sportchef. Dessa förändringar i verksamheten, liksom det faktum att man lyckades behålla nästan hela sin spelartrupp samt framväxten av den unga talangen Zlatan Ibrahimovi?, ledde klubben tillbaka till Allsvenskan 2001. Ibrahimovi? blev berömd och var en viktig spelare i klubbens försök att återvända till högsta ligan. Han såldes senare till Ajax 2001 och har sedan dess spelat för Juventus, Inter, FC Barcelona, AC Milan och Paris Saint Germain FC.


Även om 2001 inte gav laget några högre placeringar lyckades man slå AIK i den allsvenska premiären efter ett år i Superettan, med två mål gjorda av Zlatan Ibrahimovi?.


Återkomsten i Allsvenskan var starten på en framgångsrik inledning av 2000-talet, under ledning av Tom Prahl, där klubben slutade bland de tre bästa tre gånger i rad. År 2004 vann man Allsvenskan vilket var klubbens femtonde vinst i Svenska mästerskapet. 2005 nådde klubben den sista kvalomgången till Uefa Champions League men besegrades av FC Thun. Framgångsrikt sponsorarbete och försäljning av spelare gjorde Malmö FF till den rikaste klubben i Sverige; en position de fortfarande innehar 2011. Klubben flyttade från Malmö Stadion till Swedbank Stadion under 2009, en arena helt byggd för fotboll som ligger intill den gamla.


År 2009 meddelade Madsen att han skulle avgå som ordförande och ersattes av Håkan Jeppsson i början av följande år. Under 2010 firade klubben sitt 100-årsjubileum med flera festliga evenemang i början av säsongen. På dagen av klubbens 100-årsjubileum förklarade den svenska fotbollstidningen Offside att Malmö FF var den största fotbollsklubben i svensk historia efter ha analyserat tillgänglig historisk statistik. Säsongen blev en stor succé för klubben som vann Allsvenskan för nittonde gången och blev svenska mästare för sextonde gången. Till skillnad från 2004 skedde inte några större övergångar innan säsongen, utan dessa framgångar kom med en trupp som bestod mestadels av yngre spelare. Klubben har fortsatt att vara en av de mest dominerande fotbollsklubbarna i Sverige. Under säsongen 2011 var klubben på första plats i den allsvenska maratontabellen. Malmö FF är även rekordhållare för antalet vinster i Allsvenskan och Svenska cupen.


År 2011 slog Malmö ut det skotska laget Rangers i Champions League-kvalet, med resultaten 0–1 borta och 1–1 hemma. De åkte sedan ut i playoff med sammanlagda resultatet 3–4 mot Dinamo Zagreb, efter ha förlorat med 1–4 på bortaplan och vunnit med 2–0 på hemmaplan. Säsongen 2012 slutade Malmö FF på en tredjeplats i Allsvenskan efter att ha varit inblandade i en rafflande guldstrid som till slut vanns av IF Elfsborg. Säsongen har dock i efterhand främst blivit känd på grund av de ekonomiska problem som förföljde klubben, samt att man återtog första plats i maratontabellen från IFK Göteborg.


År 2013 säkrade Malmö FF sitt 17 SM-guld och 20 serieseger när de besegrade IF Elfsborg borta i näst sista omgången. Stor guldhjälte var Guillermo Molins som återvände till klubben under sommar. Han gjorde 8 mål på 11 matcher och båda målen mot IF Elfsborg i näst sista omgången.


Inför säsongen 2014 presenterades Daniel Andersson som ny sportchef för Malmö FF. Markus Rosenberg återvände till klubben efter en tung tid i West Bromwich Albion. MFF ledde serien från omgång 1 ända till sista omgången och säkrade därmed sitt 18:e SM-guld. I och med att Malmö vann SM-guld säsongen innan fick de chansen att kvalificera sig till Champions League. MFF gick in i andra kvalificeringsronden där de fick möta FK Ventspils från Lettland. Första matchen slutade 0–0 men returen i Lettland vann Malmö med 1–0 efter mål av nyförvärvet Isaac Kiese Thelin. I tredje rundan fick Malmö möta Sparta Prag. Första matchen vann Sparta med 4–2 men returen vann Malmö med 2–0 efter att Markus Rosenberg gjort båda målen. Malmö gick vidare till playoff i och med att de gjorde fler mål på bortaplan. I fjärde och sista rundan fick MFF möta Red Bull Salzburg från Österrike. Första matchen nere i Österrike vann Salzburg med 2–1, Malmös mål gjordes av Emil Forsberg. Returen vann MFF med 3–0 och var därmed klara för gruppspelet i Champions League. I gruppspelet vann klubben matchen hemma mot grekiska Olympiakos med 2–0 efter två mål av Markus Rosenberg, klubben förlorade fem matcher. Laget slutade sist i gruppen på 3 poäng och därmed avslutades europaspelet för den här säsongen.


Klubben är känd under smeknamnen Di blåe och Himmelsblått på grund av klubbfärgerna himmelsblått och vitt. Spelarna bär himmelsblåa tröjor, vita shorts och himmelsblåa strumpor. Bortafärgerna är röd- och vitrandiga tröjor, svarta shorts och röda strumpor. Olika alternativa kit har använts för internationellt spel, bland annat helvita som infördes på 1950-talet och helsvarta med himmelsblå och gyllene kanter och text som användes för europeiskt spel 2005.


Klubbfärgerna har inte alltid varit himmelsblåa. Klubbens föregångare BK Idrott bar blå- och vitrandiga tröjor och vita shorts, och detta användes fortfarande det första halvåret 1910 när Malmö FF bildats. Det ändrades senare till röd- och vitrandiga tröjor och svarta shorts för att symbolisera att Malmö FF var en ny klubb och ett liknande kit används nu som bortadräkt av dessa historiska skäl. Det nuvarande himmelsblåa kitet infördes 1920. Sedan 2010 finns en liten skånsk flagga med på baksidan av tröjan strax under halsen.


Klubbmärket består av en sköld med två vertikala himmelsblå fält på sidorna och ett vertikalt vitt fält i mitten. Nedanför skölden står det skrivet "Malmö FF" i himmelsblåa bokstäver med en himmelsblå stjärna under texten. I övre delen av skölden är ett vitt horisontellt fält över de tre vertikala fälten. Förkortningen "MFF" av klubbens namn skrivs ut med himmelsblåa bokstäver i detta fält. På toppen av skölden finns fem tornlika förlängningar av det vita fältet. Det nuvarande klubbmärket gjorde sin debut på tröjan på 1940-talet. Det fanns andra klubbmärken innan detta men de fanns aldrig med på tröjorna. Medan det första klubbmärket var svart och vitt så var det andra klubbmärket rött och vitt i enlighet med klubbens huvudfärger mellan 1910 och 1920. I det ursprungliga klubbmärket fanns inte klubbens namn och den himmelsblåa stjärnan under skölden med. Dessa lades till i efterhand då klubbens ordförande Eric Persson noterade att åskådare utomlands hade svårt att identifiera från vilken stad klubben kom enbart genom att titta på klubbmärket. Till klubbens 100-årsdag 2010 var årtalen 1910 och 2010 skrivna på varsin sida av skölden på ett himmelsblått band bakom skölden.


I modern tid har en guldstjärna lagts till över skölden, men endast på spelartröjorna. En stjärna symboliserar att klubben vunnit fler än tio inhemska titlar och är en tradition som tagits från italienska ligan. Malmö FF placerade två stjärnor över klubbmärket efter att de vunnit allsvenskan 2013. De hade då segrat i den svenska högsta serien 20 gånger. På 1980-talet blev inte allsvenskans seriesegrare svenska mästare, eftersom det avgjordes i ett slutspel bland de bästa i serien. De båda stjärnorna väckte en del kritik hos motståndarnas supporterklubbar, bland annat anmäldes Malmö FF till Reklamombudsmannen för "falsk marknadsföring" och IFK Göteborg skickade en matematikbok till klubben.


Under 2011 introducerade klubben ett nytt helt vitt bortakit för användning i europeiska cuper och Allsvenskan.


Malmö FF är välkända för sin stora publik. Klubben har flera supporterklubbar, varav den största är den officiella supporterklubben MFF Support, grundad 1992. MFF Support beskriver sig själv som "en ideell och opolitisk förening som arbetar mot våld och rasism". I september 2011 blev Magnus Ericsson vald till ordförande för MFF Support.


Det finns även flera mindre fristående supportergrupper. Den mest framträdande av dessa är Supras Malmö, som grundades 2003 av en samling mindre ultrasgrupper och hängivna fans. Namnet "Supras" kommer från orden supporter och ultras, där det senare indikerar att gruppen är inspirerad av en fankultur med rötter i länder kring Medelhavet. Supras Malmö är den synligaste gruppen på Swedbanks Stadions läktare med sina banderoller och flaggor. En annan grupp med liknande mål är Rex Scania. MFF Tifosi 96 (MT96) är ett nätverk av supportrar som skapar tifos för speciella tillfällen och viktiga matcher. Publiksnittet på klubbens matcher under säsongen 2013 var 16 093, vilket var det näst bästa snittet i Allsvenskan 2013 efter AIK.


På grund av geografisk närhet finns mindre rivalitet med Trelleborgs FF och Landskrona BoIS, som båda är belägna i Skåne. Klubbens främsta rivaler är Helsingborgs IF, IFK Göteborg och IFK Malmö. Rivaliteten mellan Helsingborgs IF och Malmö FF har funnits sedan Malmö FF gick upp till Allsvenskan på 1930-talet, och är främst av geografiska skäl då båda lagen är från Skåne. Rivaliteten mellan IFK Göteborg och Malmö FF relaterar i högre grad till slag om titlar de två lagen emellan, då de är de två mest framgångsrika klubbarna i svensk fotbollshistoria och de enda två som har spelat europeiska cupfinaler: IFK Göteborg i Uefacupen 1982 och 1987 samt Malmö FF i Europacupen 1979.


Rivaliteten mellan IFK Malmö och Malmö FF är både geografisk och historisk. Klubbarna kommer från samma stad och spelade på samma stadion i början av 1900-talet. Troligtvis bidrogs det till stora spänningar när styrelseledamöter i IFK Malmö 1933 avslöjade Malmö FF:s brott mot amatörfotbollsreglerna till Svenska Fotbollförbundet. IFK Malmö har inte spelat i Allsvenskan sedan 1962, vilket gör matcher mellan de två klubbarna sällsynta.


Malmö FF:s första arena var Malmö IP som de delade med ärkerivalerna IFK Malmö. Laget spelade där från grundandet av klubben år 1910, fram tills 1958. Arenan existerar fortfarande idag, dock med lägre kapacitet, och används av damlaget FC Rosengård, som tidigare var Malmö FF:s damfotbollssektion. Kapaciteten 2012 är 7 600, men den var vanligen mycket högre när Malmö FF spelade där. Under den sista säsongen år 1957 var den genomsnittliga publiksiffran 15 500. Klubbens publikrekord på Malmö IP är 22 436 mot Helsingborgs IF den 1 juni 1956. Arenan anses fortfarande vara en viktig del av klubbens historia, då det var där som klubben grundades, spelade sina första 47 säsonger och vann fem svenska mästerskap. MFF, och IFK Malmö, spelade på Malmö IP även under säsongerna 1999 och 2000.


En ny arena började att byggas i Malmö efter att Sverige blivit värdland för Världsmästerskapet i fotboll 1958, namnet för arenan blev Malmö stadion. Malmö FF spelade sin första säsong på stadion 1958/1959. Första gången klubben vann svenska mästerskapet på arenan var säsongen 1965. En övre läktare lades till på arenan på 1980-talet och stod klar 1992. Klubben hade sin mest framgångsrika era på denna stadion, då de vann tio av sexton svenska mästerskap. Arenan hade ursprungligen en kapacitet på 30 000, men detta sänktes till 26 500 på grund av förändringar i säkerhetsbestämmelserna. Klubbens publikrekord på stadion var 29 328 mot Helsingborgs IF den 24 september 1967. Arenan delades med IFK Malmö.


Efter segern i Allsvenskan 2004 kom det planer på att bygga en ny arena. I juli 2005 meddelade Malmö FF att arbetet på Swedbank Stadion hade börjat. Arenan var avsedd att ha 18 000 sittplatser och 6 000 ståplatser. Arenan kan även göras om så att den rymmer 21 000 åskådare, dock endast sittplatser, detta för europeiskt spel där ståplatser inte är tillåtet. Byggandet började 2007 och var klart 2009. Den nya arenan ligger bredvid Malmö Stadion. Även om byggandet fortfarande pågick runt om i arenan vid tidpunkten så invigdes arenan den 13 april 2009 i klubbens första hemmamatch för säsongen 2009 mot Örgryte IS; där Malmö FF:s Labinot Harbuzi gjorde det första målet i den 61:a minuten. Klubben vann Allsvenskan under sin andra säsong på arenan 2010, när klubben slog Mjällby AIF den 7 november i sista matchen för säsongen med 2–0. I samma match slogs publikrekordet på arenan med 24 148 personer i publiken. Swedbank Stadion är en fyrstjärnig arena.


Malmö FF gjorde övergången från att vara en amatörklubb till att bli fullt professionella i slutet av 1970-talet under ledning av klubbens ordförande Eric Persson. Malmö FF är en öppen förening med årsstämman som högsta beslutande organ, där varje medlem har en röst. Mötet godkänner räkenskaper och revision, utser styrelse och ordförande samt beslutar om inkomsterna. 2010 valdes Håkan Jeppsson till ny ordförande efter Bengt Madsen. Föreningens dagliga verksamhet handhas av klubbens verkställande direktör i samråd med ordföranden.


Med ett eget kapital på 92,2 miljoner kronor år 2013 var MFF den rikaste fotbollsklubben i Sverige. Omsättningen för 2012, exklusive spelarövergångar var 163,5 miljoner kronor. Den högsta övergångssumman som Malmö FF fått för en spelare var 86,2 miljoner kronor för Zlatan Ibrahimovi?, som såldes till Ajax 2001. Det är den högsta övergångssumman som någonsin betalats till en svensk fotbollsklubb.


Malmö FF:s största sponsorer år 2012 var Elitfönster AB, Intersport, Imtech, JMS Mediasystem, Mercedes-Benz, SOVA och Svenska Spel. Klubben hade även namnrätt med Swedbank om namnet Swedbank Stadion och tre ståplatssponsorer; E.ON, Carlsberg och Sydsvenskan, medan den östra läktaren inte har någon sponsor. Tillverkaren av Malmö FF:s ställ är Puma, som även sponsrar klubben och har många av sina produkter till försäljning i MFF:s officiella souvenirbutik på Swedbank Stadion. Tröjsponsor är Rörläggaren, ett företag som äger sponsringsrättigheterna på klubbens ställ fram till 2015.


Malmö FF har varit huvudämnet i flera filmer. Klubben har i media uppmärksammats, bland annat för fotbollsdokumentärerna Blådårar, Blådårar 2 och Framåt Malmö, som visar klubben från både supportrarna och spelarnas perspektiv under säsongen 1997 och 2000. Blådårar 1 utspelar sig 1997, då klubben slutade trea i Allsvenskan. Filmen fokuserades på supportern Lasse, spelaren Anders Andersson, tidigare ordföranden Hans Cavalli-Björkman och andra personer.


"'Blådårar 2 utspelar sig 2000, året efter att klubben blivit degraderade till Superettan, och följer laget när de kämpar för sin återkomst till Allsvenskan. Den andra filmen fortsätter att följa Lasse, men har även ett stort fokus på Zlatan Ibrahimovi?, hans framsteg och hur han till slut såldes till AFC Ajax under säsongen 2001.


Klubben har även varit med i Mitt Hjärtas Malmö, en serie dokumentärer som handlar om Malmös historia. Klipp som användes var matchbilder från 1940-talet (volym 7), och matchbilder från finalen i Europacupen i fotboll 1978/1979 som spelades i München från en supporters perspektiv (volym 8). Volym 9 av serien ägnades helt åt klubbens 100-årsjubileum år 2010.


I Om Sara, en svenska dramafilm från 2005, spelar Alexander Skarsgård den fiktiva fotbollsstjärnan Kalle Öberg, som spelar för Malmö FF.


En återkommande sketch i den andra säsongen av komediserien Hipphipp involverade en grupp med Malmö FF-fans som sjunger samtidigt som de utför dagliga uppgifter.


Malmö FF har spelat 79 säsonger i Allsvenskan. De enda klubbarna som har spelat fler säsonger är AIK med 83 stycken och IFK Göteborg med 79 stycken. klubben ligger trots detta på en första plats i Allsvenskans maratontabell. De är den enda svenska klubben som har spelat i finalen av Europacupen, då de nådde denna 1979.


Malmö FF har vunnit inhemska, nationella och internationella titlar. Klubben innehar för närvarande rekordet för flest titlar i Allsvenskan och Svenska cupen. Majoriteten av Malmö FF:s titlar är från 1970-talet. Senaste titeln klubben vann var 2014 när de vann Allsvenskan. Första gången MFF spelade i en europeisk turnering var under säsongen 1964/1965 i Europacupen och säsongen 2014/2015 var den senaste säsongen de spelade i Europa. Malmö FF kvalade för första gången in till Champions League säsongen 2014/2015. Klubben har även spelat i andra numera nedlagda europeiska tävlingar så som Cupvinnarcupen och UEFA Intertoto Cup.


IFK Göteborg

IFK Göteborg, lokalt ofta bara IFK (IdrottsFöreningen Kamraterna), även Blåvitt, Änglarna och Kamraterna, är en svensk fotbollsklubb från Göteborg, grundad 4 oktober 1904. Efter att Allsvenskan 2014 avgjorts ligger IFK Göteborg tvåa i Fotbollsallsvenskans maratontabell och har blivit svenska mästare 18 gånger.


Under 1980-talet hade klubben sin storhetstid, och 1982 vann laget samtliga större tävlingar; Allsvenskan, SM-slutspelet, Svenska cupen, Tipscupen, och som första svenska klubb Uefacupen. IFK fick samma år mottaga Fair Play-priset samt tilldelades Hall of Fames hedersomnämnande vid Idrottsmuseet i Göteborg. Under 1980-talet vann klubben Uefacupen ännu en gång, år 1987. Uefacuptitlarna innebar att IFK Göteborg kunde titulera sig som den 32:a bästa klubben i Europa, alltså samma som för dagens Europa League-vinnare. IFK var nära, men lyckades inte riktigt, att ta det sista steget i Europacupen utan åkte snöpligt ut på straffar mot FC Barcelona i semifinalen 1986.


Även under 1990-talet var IFK Göteborg Sveriges mest framgångsrika herrfotbollslag, då laget vann sex titlar i Allsvenskan, 1990–1991 och 1993–1996.


IFK Göteborg grundades den 4 oktober 1904 då ett tjugotal ungdomar samlats på Café Olivedal, i hörnet av Olivedalsgatan och Sveaplan i dåvarande Majornas sjunde rote, där de bildade krets 39 av Idrottsföreningen Kamraterna. Initiativtagare var den unge chalmersingenjören Arthur Wingren, som också blev föreningens första ordförande. Chalmers har för övrigt gamla fotbollstraditioner med Chalmers Bollklubb som bildades 1889. De övriga i styrelsen var Enoch Olsson (vice ordförande), John Säwström (sekreterare), Nils Andersson (vice sekreterare), M. Meyer (kassör), Herbert Johansson (intendent) samt de båda suppleanterna James Andersson och S. Ljunggren.


IFK:s föregångare var IF Kamraterna i Annedal som bildades 1895, men upphörde 1899. Ytterligare två föreningar hade uppstått i Annedal; Idrottssällskapet Kamraterna och Annedals Sportklubb. Medlemmarna i de två föreningarna hade det svårt i början, eftersom det var svårt för arbetare att få tiden att räcka till idrott också. Dessutom möttes idrotten med misstänksamhet och ibland förakt bland grannarna i Annedal, men på försommaren 1904 samlades de drivande krafterna i Idrottssällskapet och Sportklubben då en sammanslagning diskuterades. De beslutade om att ansöka hos Centralstyrelsen för Kamratförbundet om att få bilda en egen krets i Göteborg. Runt om i Sverige fanns redan en rad föreningar med namnet "Kamraterna", men för att bli en av de många kamratkretsarna måste man ha Centralstyrelsens godkännande. De fick dock ett överraskande besked från Centralstyrelsen i Stockholm om att en ansökan från Göteborg redan hade beviljats, insänd av två ingenjörsstuderande på Chalmers tekniska högskola: Arthur Wingren och S. Ljunggren. Eftersom Wingren och Ljunggren bara hade lyckats samla ett fåtal intresserade, hade de inte hunnit få igång någon verksamhet inom kretsen vilket ledde till möte.


Det var strax söder om Linnéplatsen som Karlsrofältet fanns, den första träningsplanen. Här spelade Blåvitt fyra vänskapsmatcher under hösten 1904, och vann med målskillnaden 8–2.


Förebilden var IFK Norrköping, med bland annat namnet och färgerna. På hösten 1904 ändrades namnet till Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg genom en sammanslagning med Annedals Sportklubb. Femtio personer betalade medlemsavgift, och den blåvitrandiga klubbdräkten kom först 1910, innan dess användes vita tröjor och blå byxor. Första lagkaptenen var John Säwström, och den första reguljära fotbollsmatchen spelades mot IK Vikingen som IFK förlorade med 1–2. IFK startade i SM första gången 1907, och i första matchen förlorade de mot Örgryte IS med 0–8. I Sveriges första fotbollslandskamp, mot Norge 1908, deltog tre spelare från IFK; Ove Eriksson, Nils Andersson och Erik Börjesson.


Under åren 1904–1970 vann IFK Göteborg sju svenska mästerskapsguld, det första den 11 oktober 1908 mot IFK Uppsala, som laget besegrade med 4–3 inför cirka 3 000 åskådare på Walhalla idrottsplats. Blåvitts första fixstjärna var Erik Börjesson, som kom från Jonsered drygt ett år före SM-finalen mot IFK Uppsala, i juli 1907. Börjesson spelade cirka 300 matcher för Blåvitt, åren 1907–1910 och 1912–1920. Den andra svenska mästerskapssegern kom 1910 mot Djurgårdens IF med 3–0 inför 5 510 personer, där Erik Börjesson gjorde alla tre målen.


Östra Hamngatan 24 var adressen för IFK:s första klubblokal, som öppnades år 1920 (numera riven). Det tredje SM-guldet vann IFK Göteborg under första världskriget 1918. Detta var IFK Göteborgs första SM-final i Stockholm, på Stockholms stadion, där 6 000 åskådare satt bänkade då IFK Göteborg vann med 5–0 mot Helsingborgs IF. I den första säsongen av Allsvenskan 1924/1925, placerade sig IFK på en andra plats. Filip Johansson blev Allsvenskans första skytteligavinnare när han under denna säsong gjorde 39 mål på 22 matcher, vilket är rekord. Det första allsvenska guldet kom säsongen 1934/1935, då laget tränades av Eric Hjelm. Nästa SM-guld kom 1942, då laget vann med fyra poängs marginal över Gais.


Den första resan som IFK gjorde utanför Norden, var då man 1924 reste till Spanien och den dittills mest omfattande turné som ett svenskt fotbollslag hade gjort. Man spelade fem matcher: dubbelmöten mot FC Barcelona och Bilbao samt gjorde en match mot Atletico Madrid. AIK-aren Rudolf "Putte" Kock var av något skäl inlånad för spel på resan. En annan långresa gick 1949 till Nordamerika. Man hade blivit inbjuden av The Scandinavian Football Committee att spela nio matcher i USA och Kanada mellan 12 juni och 9 juli, med syftet att marknadsföra europeisk fotboll. Fyra ledare och arton spelare följde med på resan, klädda i blå gabardinkostymer, vita skjortor och blåvita sidenslipsar. Spelprogrammet var: 12 juni Belfast Celtic i New York (0–3), 15 juni Newcastle United i Toronto (4–0), 19 juni Newcastle United i New York (3–0), 25 juni Chicago Selects i Chicago (1–3), 1 juli Manitoba All Stars i Winnipeg (1–10), 4 juli Ohio All Stars i Cleveland (0–5), 6 juli National League Stars i Toronto (1–5), 8 juli New England Stars i Ludlow (1–1) samt den 9 juli New York State All Stars i New York (2–7). Vunna, oavgjorda, respektive förlorade matcher samt målskillnad blev: 9, 6, 1, 2, 34–13. Målskyttar var: Dan Ekner (9), Erik Bergqvist (6), Lennart Johansson och Arne Nyberg (4), Holger Bengtsson (3), Holger Hansson och Sven Sjöblom (2) samt Bertil Rylander, Gösta Schmidt och Stig Segerdahl (1). Dessutom ett självmål. Till bästa spelare under turnén utsågs Holger Bengtsson. Den 35 dagar långa turnén hade kostat IFK cirka 30 000 kronor.


Namnet "Änglarna" föddes i mitten av 1950-talet, av kolportören Bengt Nilsson. En söndagskväll kom han inrusande på Gropen, Hotel Palace bakficka – som ofta besöktes av journalister – och skrek: Det finns bara ett ord för dom – Änglarna!
Tidigare på dagen hade IFK Göteborg slagit AIK med 5–3. Bland gästerna fanns den legendariske Ny Tid-tecknaren Gunnar "Bong" Bongberg, som dagen efter ritade sitt dubbelspaltiga Ullevi-reportage med temat "änglarna". Därmed blev tidningsförsäljarens spontana utrop ett begrepp.


Det dröjde till 1958 innan IFK vann Allsvenskan igen, samma år som det spelades VM i Sverige och Ullevi var nybyggd. I laget som tränades av Walter Probst spelade bland andra Bengt "Fölet" Berndtsson, Owe "Fiskar-Owe" Ohlsson och Bertil "Bebben" Johansson. "Bebben" var mycket värdefull för laget och skulle som tränare vinna SM-guld med IFK 1969, och "Fölet" Berndtsson och Owe Ohlsson togs ut i VM-truppen. 1961 invigdes Kamratgården och IFK spelade 5–5 mot de blivande svenska mästare IF Elfsborg i en klassisk match. 1962 anslöt landslagsanfallaren Yngve Brodd från proffslivet i Frankrike till IFK och blev 1963 tränare för laget som han ledde fram till 1966.


1969 tog IFK efter två niondeplatser 1967–1968 SM-guld för första gången på elva år med Bertil "Bebben" Johansson som tränare. IFK-anfallaren Reine Almqvist blev allsvensk skyttekung med 16 fullträffar med andra nyckelspelare i mittbacken Björn Ericsson, lagkaptenen Reine Feldt och kreativa mittfältaren Göran "Pisa" Nicklasson. I samma veva debuterade Nicklasson i landslaget, och blev även uttagen till VM i Mexiko 1970. Laget spelade en enkel fotboll, av "Bebben" Johansson lanserad som "bonnfotboll". IFK var också det lag med högst publiksnitt och hade säsongens högsta publiksiffror i de två derbyna mot Gais. Nästa säsong kom IFK att åka ur. I den sista matchen slog Örebro SK IFK hemma på Eyravallen med 1–0, och därmed åkte IFK ur serien. Publikbråk uppstod då fans till IFK Göteborg rusade in och försökte riva ner målburen i hopp om omspel och matchen avbröts med cirka 8 minuter kvar och IFK-supportrar hamnade i bråk med polis.


Efter IFK Göteborgs guld 1969 åkte klubben ur Allsvenskan 1970. IFK förblev i dåvarande division II (idag Superettan) under ett antal år. Några spelarprofiler under denna period var bland annat Donald Nicklasson, Sten Danielsson och Eddy Magnusson. De första åren i division 2 innebar en värvningskarusell. 1972 spelade 28 spelare i IFK:s A-trupp varav 13 var nyförvärv och 1973 var det 19 nya spelare i truppen. Samtidigt rasade publiksiffrorna och IFK hade dålig ekonomi. Bertil Westblad blev ny ordförande 1972 och 1974 blev Anders Bernmar vice ordförande och klubbdirektör. Bernmar var inte bara en framgångsrik värvare av spelare utan utmärkte sig också med sitt sinne för PR. Bernmar myntade uttryck som "champagnefotboll" och "Folkets lag" i reklam för IFK som bidrog till att intresset för laget ökade rejält, och de blev återigen ett lag som lockade storpublik. 1976 skrev Gert Lengstrand låten Heja Blåvitt och Schytts spelade in den på albumet "Änglalåtar". Låten har sedan dess spelats på IFK:s hemmamatcher. 1976 sattes ett rekord för division II när 50 690 åskådare följde derbyt mot Gais.


Under Westblads och Bernmars ledning inleddes en satsning då Kamratgården intecknades och styrelsen gick i borgen för lån. IFK gjorde flera uppmärksammade värvningar i landslagsspelarna Björn Nordqvist och Ove Kindvall som anslöt 1975 och Ralf Edström som anlände 1977. 1975 kom IFK tvåa i Division II efter Kalmar FF som avancerade till Allsvenskan med en poängs marginal gentemot IFK. Nästföljande säsong kunde IFK säkra återkomsten till Allsvenskan när man vann Division II med åtta poängs marginal framför tvåan Helsingborgs IF. Under comebacksäsongen i Allsvenskan 1977 hade IFK 23 760 åskådare i snitt per hemmamatch, det näst högsta snittet i Sverige genom tiderna. 1978 följde IFK efter Malmö FF och införde "halvproffsverksamhet" där spelare arbetade halvtid och fick mer tid över till träning.


I slutet av 1970-talet kom en ny ung generation spelare fram som skulle lyfta klubben till toppen. Från Jonsered kom anfallaren Torbjörn Nilsson som 1976 debuterade i landslaget. 1975 värvades Conny Karlsson och Jerry Carlsson från IFK Oskarshamn efter tips från Torbjörn Nilsson. Från Hisingen och IF Warta hämtades Glenn Hysén och från Lerkil Glenn Strömberg. 1976 värvades återigen ett brödrapar i Tommy och Tord Holmgren från Gällivare. 1979 blev Sven-Göran Eriksson ny tränare för IFK och implementerade sitt nya spelsystem som skulle komma att lyfta laget till oanade höjder. IFK:s spelsystem har beskrivits av Sven-Göran Eriksson som ett som bygger på kollektiv insats med utrymme för individualism.


Efter ett 1970-tal där Malmö FF dominerat Allsvenskan tog IFK över den rollen under 1980-talet efter Östers IF:s korta tid i toppen av Allsvenskan 1980–1981. En första framgång i Europa fick IFK i Cupvinnarcupen 1980 då IFK tog sig till kvartsfinal men förlorade mot Arsenal. Tack vare andraplatsen i Allsvenskan 1981 deltog IFK i Uefacupen 1981/1982. I de inledande omgångarna vann IFK mot finländska Valkeakoski, österrikiska Sturm Graz samt rumänska Dinamo Bucure?ti och kvalificerade sig för kvartsfinal – där IFK lyckades slå ut Valencia. Den första matchen i Valencia var en vändpunkt och har beskrivits som ett mirakel och en match där IFK:s höga press störde hemmalaget. I returen vann IFK inför 50 108 åskådare med 2–0. IFK tog sedan en finalplats efter att ha besegrat FC Kaiserslautern.


I finalen mötte IFK Hamburger SV i två matcher. Efter en 1–0-seger på Ullevi förväntades Hamburger SV dominera i returen men IFK kom att vinna med 3–0 på Volksparkstadion. IFK Göteborg hade som första svenska lag - och hittills enda - tagit hem en europeisk titel. Segern i Uefa-cupen var oväntad men innebar att klubbens ekonomi kunde räddas, efter en vår av mer eller mindre kaos. Styrelsemedlemmar hade avgått och klubben hade miljonskulder. För att kunna åka till Valencia tvingades Anders Bernmar be sponsorn SKF om ett snabblån. Ordförande Bertil Westblad avgick och Gunnar Larsson valdes till hans efterträdare i mars 1982. I laget spelade inte mindre än fyra Glenn: Glenn Hysén, Glenn Strömberg, Glenn Schiller och Glenn Holm, ett faktum som gett upphov till den populära ramsan "Alla heter Glenn i Göteborg" av Hammarbys fans under andra SM-finalen 1982 på Söderstadion. Andra profiler i laget var landslagsmålvakten Thomas Wernersson, Ruben Svensson, mittbacken Conny Karlsson, mittfältaren Tord Holmgren och anfallaren Dan Corneliusson.


1982 vann IFK Göteborg även Allsvenskan och segrade i Svenska cupen. I mästerskapsfinalen vann IFK mot Hammarby IF på Söderstadion i den andra finalmatchen med 3–1 och vann därmed med sammanlagt 4–3. I samband med finalmatchen tilldelades Torbjörn Nilsson Guldbollen. IFK hade även stått för en utklassning i semifinalen mot Malmö FF med sammanlagt 8–1. Däremot lyckades IFK inte erövra Bragdguldet, som gick till Mats Wilander efter hans seger i Franska öppna. IFK:s grattistelegram till bragdmedaljören löd:


IFK vann SM-guld även 1983 och 1984 och kunde dessutom försvara segern i Svenska cupen 1983. I Allsvenskan slutade IFK trea 1983 men i dåtidens SM-slutspel kunde IFK ta hem mästerskapet efter 1–1 och 3–0 i finalerna mot Östers IF. 1984 vann IFK Allsvenskan och defilerade i mål som svenska mästare efter sammanlagt 7–1 mot IFK Norrköping i SM-finalen.


Nästa stora internationella framgång för IFK Göteborg kom 1986 då laget nådde semifinal i Europacupen för mästarlag efter segrar över Fenerbahçe och Aberdeen. I laget spelade nu en ung anfallare från Kallebäck, Johnny Ekström som samma år landslagsdebuterade och andra nya spelare efter 1982 var Roland Nilsson och Stefan Pettersson. Dessutom hade Torbjörn Nilsson återvänt efter proffsåren i Kaiserslautern. I den första semifinalen vann IFK mot det spanska storlaget FC Barcelona med 3–0 och såg ut att i det närmaste ha säkrat en finalplats, men Barcelona vann med samma siffror hemma och vann sedan straffsparksläggningen. Torbjörn Nilsson blev turneringens skyttekung med sju fullträffar.


Den framgångsrika säsongen 1986–1987 slutade med SM-guld 1987 efter två dramatiska finaler mot Malmö FF. Säsongens höjdpunkt blev den andra finalsegern i Uefacupen mot Dundee med sammanlagt 2–1. Den stora prestationen i turneringen var kvartsfinalsegern mot Inter där IFK gick vidare efter 1–1 på San Siro. Efter segern i Uefacupen 1987 försvann elva spelare, bland dem Stig Fredriksson, Glenn Hysén (Fiorentina), Peter Larsson (AFC Ajax), Thomas Wernersson och Tord Holmgren (Fredrikstad). Fredriksson och Wernersson utsågs till nya klubbdirektörer. 1988 slutade Blåvitt tvåa i Allsvenskan men åkte ur slutspelet i semifinalen mot Djurgården.


Under 1990-talet fortsatte framgångarna för IFK och laget blev svenska mästare 1990 och 1991. IFK hade värvat bland annat Kennet Andersson och Stefan Rehn. Efter några år som ungdomstränare blev Roger Gustafsson huvudansvarig för A-laget 1990. IFK har sedan början av 90-talet en tradition att äta pyttipanna, så kallad guldpytt, endast i samband med att de vinner Allsvenskan och blir svenska mästare i fotboll.


1993 inleddes en dominans i Allsvenskan när laget 1993–1996 tog fyra raka segrar, och spelade återkommande i Uefa Champions League. I 1992/1993 års upplaga slutade laget tvåa bakom AC Milan i gruppspelet som gällde en finalplats. I Uefa Champions League 1994/1995 vann IFK sin grupp före tvåan FC Barcelona men åkte sedan ut i kvartsfinalen mot Bayern München på bortamålsregeln. Denna period hade IFK bland andra landslagsspelarna Håkan Mild, Thomas Ravelli, Magnus Erlingmark, Jesper Blomqvist, Teddy Lucic, Pontus Kåmark och Joachim Björklund i truppen som alla var med i Sveriges VM-trupp som tog brons 1994. IFK:s senaste deltagande i Champions League följde säsongen 1997/1998 då laget kvalificerade sig genom att slå ut Glasgow Rangers i kvalet med sammanlagt 4–1. I gruppspelet slutade IFK på en sistaplats bakom Bayern München, Paris SG och Besiktas.


1996 köpte IFK Niclas Alexandersson från Halmstads BK och Andreas Andersson från Degersfors IF. Laget slutade tvåa i Allsvenskan efter Halmstads BK vilket efter föregående år sågs som ett misslyckande. De följande åren blev utan framgångar för IFK som året efter slutade på en åttondeplats. För första gången på länge var IFK Göteborg inte heller bästa klubben i staden, i och med att Västra Frölunda IF Fotboll knep en femteplats. Flera spelare lämnade: Jesper Blomqvist och Andreas Andersson blev utlandsproffs och Thomas Ravelli avrundade karriären i USA. IFK gjorde därefter flera värvningar i form av Christian Karlsson, Joakim Persson, Stefan Bärlin och Magnus Pehrsson som hade stora förväntningar på sig men som inte lyckades på Kamratgården. IFK värvade även internationellt genom anfallaren Emmanuel Tetteh. En lyckad värvning blev målvakten Bengt Andersson. Tränaren Mats Jingblad lämnade mitt under säsong efter 0–4 mot Örebro SK och in kom den gamla IFK-anfallaren Reine Almqvist. Almqvist lämnade i sin tur under säsongen 1999 efter en för IFK inte tillfredsställande säsong och Stefan Lundin tog över som tränare.


Inför säsongen 2000 värvades spelartrion Gustaf Andersson, Tomas Rosenkvist och Mikael Sandklef från lokalkonkurrenten Västra Frölunda IF Fotboll. Nyförvärven gjorde succé och IFK låg i toppen av allsvenskan under sommaren, men det blev till slut en fjärdeplats. Vänsterbacken Stefan Landberg skadades och tvingades avsluta sin karriär. 2000 avgick Gunnar Larsson som ordförande efter 18 år på denna post.


2001 kompletterades truppen med hemvändaren Pontus Kåmark, och Martin Ericsson. Med hjälp av juniorerna Fredrik Karlsson/Risp och Sebastian Johansson ledde klubben Allsvenskan i början av juni. Håkan Mild skadade sig på våren, och laget föll således i tabellen. Mild gjorde comeback på hösten och Blåvitt slogs om seriesegern, men efter bortaförlusterna mot GIF Sundsvall och Helsingborg i de sista matcherna slutade säsongen med en ny fjärdeplats i den Stockholmsdominerade tabellen. 2001 hade IFK totalt 20–0 i målskillnad mot Malmö FF, varav IFK:s största segersiffror (10–0) blev ett faktum.


Inför säsongen 2002 var IFK för första gången på länge inte en av förhandsfavoriterna till SM-guldet. Flera spelare såldes och truppen präglades av många skadade spelare, utan att hitta motsvariga ersättare. Förlusterna kom en efter en och 2–5 mot Örgryte IS inför 42 386 personer ingick. Den 29 augusti 2002 avgick Lundin efter förlusten mot FC Zimbru i Uefacupen och ersattes av "guld"-Roger Gustafsson som tillfälligt hoppade in som tränare. I näst sista omgången vann Blåvitt borta mot Hammarby med 1–0 efter ett mål i slutminuterna av Patric "Långås" Andersson vilket blev ett mycket viktigt mål för IFK – då en eller noll poäng hade gett en placering under kvalstrecket inför den sista omgången där Kalmar FF väntade på hemmaplan. Blåvitt förlorade matchen med 0–2 och buades ut av sina egna fans. På grund av förlusten var det inte längre upp till Blåvitt själva om de skulle stanna kvar i Allsvenskan eller åka ur, nedflyttningskonkurrenten IFK från Norrköping hade vid seger i sin sista match gått förbi IFK i tabellen och tagit kvalplatsen. Det ville sig dock inte för IFK Norrköping som hade stolpe ut i matchen borta mot Gif Sundsvall som slutade 1–1. Kontraktet i Allsvenskan säkrades genom vunnet kval mot Västra Frölunda IF.


Under vintern 2002/2003 lämnade Jon-Inge Høiland klubben, och ny tränare i IFK blev Bosse Johansson. Nya förstärkningar kom med Hans Blomqvist, Mamadou Diallo och Martin Crossa. Ingen av dessa tog någon ordinarie plats under säsongen och alla lämnade eller blev utlånade året efter. Hans Blomqvist blev en ny publikfavorit i sin hemmadebut med två mål mot Malmö i 3–0-segern. Andra nämnvärda segrar var 5–2 inför 40 382 åskådare på Ullevi mot ÖIS den 27 maj och 1–0 hemma mot Djurgårdens IF, och IFK slutade på sjunde plats.


2004 firades 100-årsjubileumsåret och IFK slutade på tredje plats efter stora spelarinvesteringar, följt av spelarskador med mera, och några matcher med stora publiksiffror. Den stora investeringen var anfallaren Peter Ijeh som köptes från Malmö FF. Efter Allsvenskans slut spelade IFK Svenska cupen-final mot Djurgården, förlust med 1–3. Efter 2004 lämnade Bosse Johansson klubben och laget behövde en ny tränare, vilken blev norrmannen Arne Erlandsen från Lillestrøm SK.


Inför 2005 hade IFK Göteborg spelat i nystartade Royal League men förlorat finalen mot FC Köpenhamn efter 13 straffsparksomgångar. Oscar Wendt, Karl Svensson, Mattias Bjärsmyr, Pontus Wernbloom, Andrés Vasquez samt bröderna Jonatan och Marcus Berg blev den "nya generationen" som tog över efter alla spelare som var skadade eller lämnade klubben. Ullevi fylldes vid guldstriden i Allsvenskan; DIF vann matchen med 3–1.


På hösten hade klubben blivit anklagad för skattebrott, där Mats Persson och Peter Ijeh hämtades av polis för förhör. Anklagelserna gällde Peter Ijehs och Stefan Selakovics övergångar till klubben. Denna händelse döptes av tidningarna till "IFK Göteborgs omtalade skatteaffärer". Detta gjorde att dåvarande ordförande Bengt Halse, sportchefen Mats Persson och kassören Janne "Plånbok" Nilsson, avgick. Peter Ijeh krävde att få lämna laget och såldes till FC Köpenhamn. Klubben fick också betala 13 miljoner kronor i obetald skatt, samt skattetillägg för Peter Ijeh och Stefan Selakovic. Klubben lyckades dock undvika ytterligare bestraffning, till exempel tvångsnedflyttning, genom att hävda trolöshet mot huvudman vilket gjorde att all skuld lades på de tidiga nämnda aktörerna.


Stig Lundström blev sedan klubbens nya ordförande. Gamla storspelaren Håkan Mild tackade för sig och blev hyllad under sin sista match mot norska Lyn i Royal League, och blev efter detta sportchef för klubben.


Under vintern försökte Blåvitt förstärka truppen genom att värva Magnus Kihlberg, Thomas Olsson, Ali Gerba och Jonas Wallerstedt. De två förstnämnda kom i stort sett gratis till klubben, medan kanadensaren Gerba kostade tre miljoner kronor. IFK placerade sig inledningsvis högt upp i tabellen, men efter VM-uppehållet avgick Arne Erlandsen. Orsaken sades vara att Erlandsen ville köpa in några rutinerade spelare till guldstriden, men det var emot klubbens vilja. Den assisterande tränaren Kjell Petersson tog över.


Under sommaren lämnades IFK av Karl Svensson (för Glasgow Rangers), och Oscar Wendt (FC Köpenhamn, för 8 miljoner) och IFK fick backbrister. Laget slutade till slut på åttonde plats i Allsvenskan 2006.


IFK Göteborg gjorde inför säsongen 2007 klart med en ny tränartrio. På spelarfronten hade inte klubben värvat något känt namn utan fortsatte att satsa på unga spelare.


I augusti såldes Marcus Berg till den holländska klubben FC Groningen för över 30 miljoner kronor. Den tidigare petade mittfältaren Pontus Wernbloom klev fram i den nya rollen som anfallare och blev lagets nya målskytt. Laget provade även 15-årige Nicklas Bärkroth som anfallare i hemmamatchen mot IF Brommapojkarna som därmed blev Allsvenskans yngste spelare genom tiderna. IFK blev svenska mästare för första gången sedan 1996. I sista hemmamatchen mot Trelleborgs FF kom 41 471 åskådare trots ösregn och kyla. Publiksnittet 15 797 åskådare blev det högsta allsvenska publiksnittet sedan 1970-talet.


I Svenska cupen gick IFK Göteborg till final efter segrar mot Ängelholm, Ljungby IF, Gefle IF, Mjällby AIF och Landskrona BoIS. Finalen förlorades borta mot Kalmar FF med 3–0.


Inför 2008 lade Magnus "Ölme" Johansson och Bengt Andersson av sina fotbollskarriärer på elitnivå, Andres Vasquez lämnade klubben för FC Zürich, George Mourad gick till Willem II Tilburg och Ali Gerba till FC Ingolstadt 04. Klubben värvade Nicklas Carlsson från AIK och Daniel Alexandersson (bror till Niclas Alexandersson) från IF Elfsborg. Bengt Anderssons efterträdare blev Kim Christensen från FC Nordsjaelland. Under sommaren värvades Erik Lund från Aston Villa medan Eldin Karisik och Mathias Ranégie lämnade laget för Viborg FF respektive Go Ahead Eagles. I Allsvenskan var IFK på en fjärde plats inför Fotbolls-EM 2008, och kom till slut trea. Säsongens titel kom när IFK Göteborg vann över Kalmar FF med 3–1 i Svenska Supercupen den 23 mars.


Den 15 juli blev det drabbning mot klubben SS Murata från San Marino för att spela den första matchen i första kvalomgången för Uefa Champions League 2008/2009, och vann detta dubbelmöte med totalt 9-0 i målskillnad. Nästa kvalomgång spelades mot FC Basel från Schweiz där IFK Göteborg slogs ut. Den 21 september spelades finalen i Svenska cupen 2008 mellan Kalmar FF och IFK Göteborg, som även var finalister 2007. Matchen spelades mållös, IFK vann på straffläggning och fick sin femte titel i cupen. Den 9 oktober åkte IFK till Bergamo, Italien, för att spela en träningsmatch mot Atalanta BC. Matchen spelades på förfrågan från Glenn Strömberg, och var tillägnad familjen Bortolotti, och slutade 4–0 till Atalanta.


Inför 2009 års säsong värvade klubben tillbaka Karl Svensson, som varit proffs i skotska Rangers och franska klubben Caen. Jonas Wallerstedt såldes tillbaka till sin förra klubb GIF Sundsvall i Superettan. I andra omgången av allsvenskan spelade IFK sin första match på nybyggda Gamla Ullevi och besegrade Djurgårdens IF med 6–0 inför 18 276 åskådare. Laget ledde allsvenskan vid sommaruppehållet, fick en svacka på grund av spelarskador under sensommaren men kom åter upp i toppen, och torskade mot AIK i den sista och avgörande omgången. Den nya arenan blev publikmässigt ett stort lyft för klubben som med 13 813 åskådare per match 2009 ökade pubilksnittet med 40% jämfört med föregående år. Även i svenska cupen tog IFK Göteborg en andraplats efter en finalförlust på Råsunda, också mot AIK.


Den 10 september rankade Föreningen för fotbollshistoria och statistik IFFHS (Federation of Football History and Statistics) Europas mest framgångsrika fotbollsklubbar under 1900-talet. Bakom topp fem (Real Madrid, Juventus, Barcelona, AC Milan och Bayern München), samt en rad europeiska storklubbar, rankas IFK Göteborg som Europas 32:a mest framgångsrika klubb under 1900-talet. Detta tack vare sina framgångar i Uefacupen, Europacupen och Champions League under 1980- och 1990-talet. På den 203 lag långa listan återfinns även Malmö FF som enda andra svenska förening på en 94:e plats, delad med bland andra Manchester City.


Under 2010 års försäsong besegrade klubben lag som FC Moskva, FC Nordsjælland och Aalborg och räknades som en av favoriterna att vinna allsvenskan – men tog endast tre segrar i allsvenskan under våren, och klubben var inblandad i nedflyttningsstriden. Under sensommaren avancerade klubben sig från trettonde till femte plats, och slutade sedermera på en sjundeplats. I Europa League-kvalet åkte IFK ut mot AZ Alkmaar, efter en segermatch men förlusten blev en målskillnadsaffär till IFK:s motgång. Under hösten gjorde klubben sin andra försäljning då Gustav Svensson såldes till turkiska mästarna Bursaspor.


IFK valde att ge Jonas Olsson fortsatt förtroende trots 2010 års misslyckande. Klubben förstärkte med den isländske vänsterbacken Hjörtur Logi Valgardsson och anfallaren Andreas Drugge från Trelleborgs FF. Försäsongen bjöd på en seger över FC Köpenhamn efter straffsparksläggning i träningsturneringen i La Manga men i övrigt blev det endast tre segrar. Starten i Allsvenskan 2011 blev till klubbens sämsta säsongsinledning sedan 1950-talet. Klubben sålde därefter försvarsspelaren Ragnar Sigurdsson till FC Köpenhamn men värvade mittfältaren Philip Haglund från nederländska Heerenveen och försvarsspelaren Emil Salomonsson från Halmstad BK, och målvakten Markus Sandberg byttes ut mot Erik Dahlin i startelvan. Laget hamnade återigen på en sjundeplats i allsvenskan, och missade chansen att ta en av Europa League-platserna. I Svenska cupen gick IFK till semifinal mot Kalmar men förlorade med 3–4 efter förlängning.


Sebastian Eriksson såldes till Cagliari, Andreas Drugge till Häcken, Elmar Bjarnasson till Randers FC och Adam Johansson lämnade för Seattle Sounders. Ersättarna var John Alvbåge från Örebro, Pontus Farnerud från Stabæk IF, norrmannen Kjetil Wæhler från Ålborg BK, Nordin Gerzic från Örebro samt Daniel Sobralense från Kalmar som blev IFK Göteborgs förste brasilianske spelare. Som ny tränare anställdes Mikael Stahre, ett val som vissa AIK-supportrar inte uppskattade.


Klubben blev favorit till den allsvenska seriesegern och döptes till "Real Blåvitt" av media – men bar sig till att IFK bara var en poäng från kvalplatsen efter nio raka matcher utan seger under sommaren. IFK Göteborg slutade återigen på sjunde plats i Allsvenskan.


Allsvenskan bildades 1924/25, dessförinnan avgjordes mästerskapet genom utslagningsturneringar. Allsvenskan fick sin SM-status först 1930/1931, och GAIS var första lag att 1931 vinna SM-guld genom seger i allsvenskan.


1987 slutade man efter full omgång 3:a efter MFF som slutade 1:a, men efter final mot MFF i slutspelet blev man mästare.


Under sommaren 2005 uppdagades omfattande skattebrott bland flera ledare såväl som spelare i IFK Göteborg. Ekobrottsmyndigheten i Göteborg gjorde under sommaren en razzia mot IFK Göteborg och den dåvarande IFK-spelaren Peter Ijeh, och senare under hösten bland annat mot den dåvarande klubbdirektören Mats Persson och den dåvarande IFK-spelaren Stefan Selakovic. Ekobrottsmyndighetens husrannsakan gav bevismaterial som ledde till åtal och rättegång, där Stefan Selakovic friades på alla punkter medan kassören Jan Nilsson och klubbdirektören Mats Persson dömdes till fängelse. Efter beslut av skatteverket tvingades IFK Göteborg att betala 12 miljoner kronor i uteblivna skatter.


Efter en allsvensk match mot Örebro SK 2009 blev IFK Göteborg en världsnyhet när det visade sig att laget hade satt i system att flytta stolparna innan matchens början för att krympa målets storlek. Den dåvarande IFK-målvakten Kim Christensen undslapp böter och avstängning från Disciplinnämnden, som påpekade att den sorters förseelser ska rendera i gult kort. "Taktiken" följdes ändå av en drös med kritik, bland annat från AIK:aren Jos Hooiveld som gick till attack mot IFK Göteborg och kallade det för "patetiskt fusk". Flera stora nyhetssajter som BBC, Times Online och The Sun uppmärksammade fusket, där den sistnämnde publicerade nyheten på förstasidan med rubriken ”Stopper moves the goalposts. See footage as dodgy keeper shrinks goal”.


SVT-programmet "Uppdrag Granskning" gjorde under sommaren 2010 ett reportage om IFK Göteborg och deras stjärnsponsor Prioritet Finans, som avslöjade att factoring-bolaget gjorde affärer med grova ekobrottslingar. Trots att Uppdrag Gransknings reporter helt öppet utger sig för att behöva kontanter till svarta löner är Prioritet Finans villiga att ha honom som kund. Enligt åklagaren Thomas Langrot på Ekobrottsmyndigheten var det fråga om "klockren misstanke om penningtvätt". IFK Göteborg berättade senare i ett pressmeddelande att samarbetet med skandalomsusade Prioritet Finans skulle fortsätta trots Uppdrag Gransknings reportage och Finansinspektionens granskning.


Den traditionella färgen för alla Kamratföreningar är blått och vitt, och IFK Göteborg är inget undantag. Klubbens första dräkter bestod av en blå tröja med ett enda horisontellt vitt streck och en stjärna mitt på bröstet. De nästföljande åren användes vita eller blå tröjor utan streck. År 1910 introducerades en tröja bestående av blå-vita streck om vartannat och blå shorts. Detta har blivit klubbens färger ända sedan dess. Bara ett fåtal andra sponsorer syns på kläderna som tack vare det långa användandet har gjort kitet till en svensk klassiker. Det traditionella borta-kitet är rött och vitt, i olika variationer, även andra färgkombinationer som orange och vitt har använts, mestadels under 1990-talet och början av 2000-talet. Bortastället som introducerades 2005 har återigen färgerna rött och vitt. Ett nästan helvitt tredje kit introducerades under 2007 efter påtryckningar från supportrarna. Matchställsleverantörer till IFK har förutom dagens leverantör Adidas varit Admiral, Reebok, Asics och Sportjohan.


IFK Göteborgs vapensköld har sitt ursprung från staden Göteborgs heraldiska vapen, som i sin tur är baserad på många andra olika vapen. Lejonet på en bakgrund i silver och blått är Folkungaättens heraldiska vapen som håller i de tre kronorna, som används i Sveriges eget vapen. Detta vapen skänktes till staden Göteborg av kung Gustav Adolf. Det som skiljer föreningens och stadens vapensköldar åt är, dels att lejonet vänder sig åt olika håll och dels att skölden med de tre kronorna är vit i föreningens vapen, medan den är blå i stadens.


På herrlagets tröjor är en stjärna adderad ovanför emblemet. Klubben tänker placera en stjärna där för var tionde gång de vunnit titeln svenska mästare i fotboll. Den fyrudigga stjärnan som Idrottsföreningen Kamraterna bar försvann 1910 när laget fick randiga tröjor. År 1919 introducerades emblemet med texten "IFK" ovanför en variant av Göteborgs stafsvapen.


Innan IFK Göteborg hade grundats var den dominanta klubben i Göteborg ÖIS. ÖIS ansågs vara en klubb för medelklassen och senare för överklassen i Göteborg. IFK blev populära bland arbetarklassen och det skapades en rivalitet baserad på social klasstillhörighet. I början av 1900-talet ansågs det att supportrar uppförde sig som gentlemän, som stödde både sitt eget lag och motståndarna. Detta visade sig vara en svår uppgift för göteborgarna. Lokalpatriotism och klasskillnader resulterade då och då i rena slagsmål på läktarna och planen. Pressen pekade genast ut supportrarna som avskummet bland Sveriges fotbollsklubbar.


Efter första världskriget lugnade det ner sig lite och rivaliteten mellan klubbarna ebbade ut. Göteborgssupportrarna blev kända som vänliga och sportsmannaaktiga. Detta gällde däremot bara uppförandet på hemmaplan, när det var dags för bortamatcher uppförde sig supportrarna som förut. Detta beteende växte kraftigt under 1920-talet och nådde sin kulmen 1939, strax efter att Andra världskriget brutit ut, när ungefär 2 000 IFK-fans reste till Borås för att se IFK spela mot IF Elfsborg. Fansen slogs mot Boråspolisen och efter att ha återvänt till Göteborg störde de den Blackout som utförts för kriget.


Som i de flesta andra delarna av världen var decennierna efter världskrigen relativt skonade från fotbollsvåldet. Svensk fotbollskultur började förändras under 1960-talet, och inspirerades av den engelska kulturen. Detta florerade under 70- och 80-talet. Detta gav upphov till Järnkaminerna och supporterklubben Änglarna. Första försöket att grunda en supporterklubb gjordes 1969, men intresset svalnade när IFK åkte ur Allsvenskan året därpå. Supporterklubben grundades inte på nytt förrän 1973, vilket anses som det officiella datumet för grundandet. Änglarna utmärkte sig bland annat genom att låna pengar till den nästan konkurshotade klubben så att laget skulle ha råd att åka till en match i Uefacupen 1982.


När klubben gjorde succé ute i Europa under 1980-talet och 1990-talet, och tusentals supportrar reste till Hamburg, Barcelona, Dundee, Milano, Manchester och München, fick supporterklubben mer inflytande över klubben. Änglarna var även den pådrivande kraften för att flytta tillbaka från Ullevi till Gamla Ullevi 1992. Under tidigt 1990-tal sågs en nedåtgående trend för medlemskap hos supporterklubben, trots att klubben var framgångsrik, men trenden vände i början av 2000-talet och gav klubben de högsta medlemssiffrorna sedan början av 1980-talet.


Under 2000-talet ändrades den svenska supporterkulturen från att ha varit engelskinspirerad till att få mer influenser av kulturen i Sydeuropa. Tifos och Ultras blev populära och vanliga syner på de svenska arenorna. Från att ha synts under en gemensam flagga, supporterklubben Änglarna, började nu separata supporteravdelningar bildas såsom Ultra Bulldogs, Young Lions och West Coast Angelz.


Historiskt sett har IFK Göteborgs hemmaarena varit Gamla Ullevi, där majoriteten av tävlingsmatcherna har spelats. Klubben har spelat där under två separata perioder, mest nyligen är efter 1992 då de lämnade Ullevi. På Ullevi spelas fortfarande publikdragande matcher, såsom derbyn mellan Göteborgslagen Örgryte IS och Gais eller internationella matcher. Gamla Ullevi hade under 2000-talet en publikkapacitet på 18 000, medan Ullevi har en kapacitet på 43 200 åskådare. Gamla Ullevi revs den 9 januari 2007 för att bereda plats åt en ny stadion, nya Gamla Ullevi, med en publikkapacitet på 18 800. Den nya stadion färdigställdes under 2008 men användes inte förrän säsongsstarten 2009. Under byggtiden spelade IFK sina matcher på Ullevi.


IFK Göteborg har använt tre olika stadion som officiella hemma-arenor. Den första var Idrottsplatsen, som användes mellan 1905 och 1916. Den byggdes år 1896 för Göteborgs Velocipedklubb och användes från början till cykelsport. Under 1909 års säsong använde IFK även ÖIS hemmaplan Balders Hage eftersom en konflikt med ägaren till Idrottsplatsen blossat upp. Den tredje stadion var Walhalla Idrottsplats, som användes för under samma tid som Idrottsplatsen för ett antal matcher. En fjärde arena, Slottsskogsvallen, har aldrig varit den officiella hemmaarenan men har ändå använts många gånger för IFK Göteborgs hemmamatcher.


Idrottsplatsen förföll på grund av dåligt ledarskap och en dålig ekonomi under 1910-talet och ett beslut fattades om att totalrenovera arenan med hjälp av sponsorer och utomstående finansiering. Arbetet med den nya arenan började 1915 och man använde samma grund som Idrottsplatsen stått på. Den nya stadion, som från början kallades Ullervi men som senare bytte namn till Ullevi och ännu senare till Gamla Ullevi invigdes 1916. Gamla Ullevi stod som hemmaarena ända fram till 1958 när Nya Ullevi, som byggdes för Världsmästerskapet i fotboll 1958, invigdes.


I IFK Göteborgs ungdomslag medverkar spelare under 19 år. Laget spelar både i Tipselit och Juniorallsvenskan. Ordförande är Stig Lundström och tränare är Eijlert Björkman. Laget grundades 4 oktober 1904.


Sexton av de följande spelarna har antingen blivit utvalda för "Bästa IFK-laget genom tiderna" år 2004 av läsarna i Göteborgs-Posten eller blivit invalda i "Drömlaget" som presenterades i klubbens officiella 100-årsjubileumsbok som publicerades 2004. Två av spelarna har även blivit utvalda efter att ha spelat med landslaget mer än 90 gånger. Årtalen inom parentes visar året de debuterade i laget.


Kristallkulan är ett pris som GT varje år delar ut, till enligt dem årets bästa fotbollsspelare i Västsverige.


IFK Göteborg hade tidigare aldrig bedrivit någon dam- eller flickverksamhet, då man den 26 augusti 2007 startade en fotbollsskola för flickor födda åren 2000 och 2001.










Mark Lanegan

Mark Lanegan, Snake Song på Spotify

Hawk

Snake Song

Mark Lanegan, Come Undone på Spotify

Hawk

Come Undone

Mark Lanegan, Harvest Home på Spotify

Phantom Radio (Deluxe Version)

Harvest Home

Mark Lanegan, född 25 november 1964 i Ellensburg, Washington, USA, är en amerikansk sångare och låtskrivare. Han har sjungit i grupper som Screaming Trees, Mad Season, Queens of the Stone Age, The Twilight Singers, Soulsavers och The Gutter Twins och har även gett ut ett antal soloalbum. Han har även spelat in flera album med den skotska sångerskan Isobel Campbell (tidigare i Belle & Sebastian).






Hank Von Hell

Hank Von Hell, Bum to Bum på Spotify

Egomania

Bum to Bum

Hank Von Hell, Fake It på Spotify

Fake It

Fake It

Hank Von Hell, Wild Boy Blues på Spotify

Egomania

Wild Boy Blues







Måns Zelmerlöw

Måns Zelmerlöw, Heroes på Spotify

Perfectly Damaged

Heroes

Måns Zelmerlöw, Should've Gone Home på Spotify

Perfectly Damaged

Should've Gone Home

Måns Zelmerlöw, Heroes - B.o.Y Remix på Spotify

Heroes - Remixes

Heroes - B.o.Y Remix

Måns Petter Albert Sahlén Zelmerlöw, född 13 juni 1986 i Lund, är en svensk programledare och musikaliskt verksam inom pop, schlager och musikal. Som artist har han deltagit i bland annat Idol, Let's Dance, Melodifestivalen och Så ska det låta. Han har varit programledare för bland annat Sommarkrysset, Melodifestivalen och Allsång på Skansen. Han är även låtskrivare till flera dansband. Han vann Melodifestivalen 2015 med låten "Heroes" och den 23 maj 2015 vann han Eurovision Song Contest-finalen med 365 poäng, före Rysslands Polina Gagarina.


Måns Zelmerlöw är son till Olle Zelmerlöw, läkare, specialist i kirurgi, och Birgitta Sahlén, professor i logopedi vid Lunds universitet. Namnet Zelmerlöw har en hundraårig historia och bildades efter Måns Zelmerlöws farfars farmor Selma Löf. Zelmerlöw gick på en musikinriktad linje på Lars-Erik Larsson-gymnasiet i Lund där han koncentrerade sig främst på körsång, och sjöng senare i Lunds studentsångare. Redan 2002 medverkade han i en uppsättning av musikalen Joseph and the amazing technicolor dreamcoat, där han spelade en av Josephs elva bröder. Musikalen visades på Slagthuset i Malmö.


Han tävlade i TV4:s Idol 2005 där han slutade på femte plats. Innan han slog igenom, sommarjobbade han på G. Swensons Krog i Torekov 2005. 2006 stod han som segrare i TV 4:s Let's Dance tillsammans med Maria Bild. Under andra halvan av 2006 spelade han huvudrollen, Danny Zuko, i musikalen Grease, som sattes upp i Malmö.


Zelmerlöw gick till final i Melodifestivalen 2007 med låten Cara Mia, som slutade på tredje plats, med näst flest telefonröster från tittarna. Han fick totalt 171 poäng. Låten vann sedan både Second Chance Contest och National Finals Song Contest 2007 och låg även etta på den svenska försäljningslistan. 2007 framförde han låten i TV-program som Allsång på Skansen och Lotta på Liseberg.


Den 5 oktober 2007 var han programledare för Lilla Melodifestivalen. Han medverkade samtidigt i musikalen Footloose, där han spelade skurken Tommy. Musikalens premiär var den 8 november 2007 på Storan i Göteborg och den spelades i Stockholm från 20 februari 2008.


År 2008 medverkade han i Diggilooturnén tillsammans med Lasse Holm, Linda Bengtzing, Lotta Engberg, Thomas Pettersson, Molly Sandén, Nanne Grönvall, Stefan och Kim samt Magnus Johansson.


Han deltog åter i Melodifestivalen 2009, den här gången med låten Hope & Glory (text: Måns Zelmerlöw, Fredrik Kempe, musik: Fredrik Kempe, Henrik Wikström), som han själv beskrivit som ”pampigare och ännu mer ös än Cara Mia”. Från den andra deltävlingen (i Skellefteå 14 februari 2009) gick han direkt till finalen i Globen där han hade ledningen efter det att jurygrupperna hade lagt sina röster. Efter att tittarnas röster avlagts slutade Zelmerlöw på fjärde plats med 144 poäng.


År 2009 deltog han i TV-programmet Så ska det låta tillsammans med Lill Lindfors. Han uppträdde också i Allsång på Skansen. Han var programledare för Sommarkrysset direkt från Gröna Lund och turnerade med The MZW Tour, bestående av ett femmannaband och fyra dansare. Turnén startade i Västerås 26 juni och avslutades 15 augusti 2009 i Kristinestad. Zelmerlöw hade under året även uppträtt på kronprinsessan Victorias födelsedag som sändes i Sveriges Television den 14 juli 2009.


Vid andra deltävlingen av Dansbandskampen 2009 var han gästdomare i andra omgången, där hans låtar var kvällens tema.


Den 10 november 2009 blev det klart att Zelmerlöw skulle bli en av de tre programledarna för Melodifestivalen 2010. Han ledde programmet tillsammans med Dolph Lundgren och Christine Meltzer. Han fick också rollen som Romeo i Romeo och Julia och gästspelade i vissa avsnitt i tv-programmet Jakten på Julia, där musikalen fick sin kvinnliga huvudroll, vilken vanns av Lisette Pagler. Musikalen hade premiär den 31 december på Göta Lejon.


I samband med Dansbandskampen 2010 skrev han tillsammans en Peter Wennerberg en låt åt Elisas med titeln Varenda veranda, vilken bandet även spelade in på albumet Det här är bara början 2011. Till jul 2010 gav Zelmerlöw ut soloskivan Christmas with Friends.


Under våren 2011 spelade Zelmerlöw rollen som Romeo i musikalen Romeo & Julia på Göta Lejon. Den 23 februari 2011 meddelades det att han var ny programledare för Allsång på Skansen sedan hans företrädare Anders Lundin valt att sluta. Han utsågs till Årets skåning 2011. Till jul gav Zelmerlöw ut julskivan Kära vinter.


Måns Zelmerlöws singel Ett lyckligt slut släpptes 2012 i samarbete med Barncancerfonden. Samma år medverkade han i åsiktspanelen i SVT:s musikprogram Inför Eurovision Song Contest. Av Grandiosa Sällskapet i Lund utsågs han detta år till "Årets Lundensare".


För tredje sommaren i rad ledde han 2013 Allsång på Skansen men i och med finalprogrammet den 13 augusti meddelade han sin avsikt att sluta, och det var okänt vem som skulle komma att leda allsången 2014 fram till den 20 december då Sveriges Television meddelade att Petra Marklund valts till ny programledare.


Zelmerlöw deltog som låtskrivare i Melodifestivalen 2013 med Hello Goodbye, framförd av Erik Segerstedt och Tone Damli, som gick till Andra chansen. Hösten 2013 spelade han huvudrollen i en ny version av musikalen Spök tillsammans med bland andra Loa Falkman, Sussie Eriksson och Lena Philipsson.


Han släppte det personliga albumet Barcelona Sessions i februari 2014, som han jobbat på i nästan två år. Han beskriver det själv att jobba med den nya plattan blev som ett terapisamtal. "För första gången under hela min karriär fick jag sortera minnen, känslor, som jag tidigare bara stressat förbi. Alla texter handlar om mig. Saker jag upplevt. Olika känslor. Det var svårt att skriva om slutskedet på ett förhållande".


Zelmerlöw tävlade i Melodifestivalen 2015 med låten Heroes (skriven av Anton Malmberg Hård af Segerstad, Joy Deb & Linnea Deb) med vilken han vann och därmed fick delta i Eurovision Song Contest 2015 som Sveriges representant. Zelmerlöw vann med 288 poäng och den största segermarginalen (150 poäng) till övriga startfältet i Melodifestivalens historia. I Eurovision finalen den 23 maj vann Zelmerlöw med 365 poäng, det tredje största poängantalet i tävlingens historia.


Zelmerlöw hade ett förhållande med sångerskan Marie Serneholt från mars 2008 till sommaren 2011.


Måns har labradorhunden Messi sedan mars 2013, då valpen gjorde premiär under en intervju i TV4s Nyhetsmorgon-sändning.






Moneybrother

Moneybrother, Anita på Spotify

Så Mycket Bättre - Tolkningarna

Anita

Moneybrother, They're Bulding Walls Around Us på Spotify

To Die Alone

They're Bulding Walls Around Us

Moneybrother, Bröllopssång till Lili på Spotify

Bröllopssång till Lili

Bröllopssång till Lili

Anders Olof Wendin, känd som Moneybrother, född 16 mars 1975 i Norrtälje församling i Stockholms län, är en svensk artist.



Moneybrother är uppväxt i Ludvika. Han har en bakgrund i andra band, exempelvis Monster men lade ner bandet 2000 och bildade därefter solo-projektet Moneybrother. 2001 spelade Moneybrother på Hultsfredsfestivalens demonscen. EP:n Thunder in My Heart producerades av den inflytelserika producenten Jari Haapalainen och släpptes 18 februari 2002.



Drygt ett år senare, 28 mars 2003, släpptes singeln "Reconsider Me" som slog stort i Sverige. Singeln följdes 9 maj upp av fullängdsalbumet Blood Panic. Skivan blev en omedelbar succé och Moneybrother fick motta en Grammis för bästa rockalbum och Sveriges Radio P3:s utmärkelser för "Årets manliga artist", "Årets nykomling" och "Guldmicken". Ytterligare två singlar släpptes från Blood Panic och skivan sålde guld i Sverige och sålde även bra i Tyskland, Nederländerna, Belgien och Schweiz. 2005 gav Moneybrother ut sin andra skiva To Die Alone vilken även den mottogs mycket väl.



Efter en konflikt med Burning Heart som Moneybrother var kontrakterad av startade han ett eget skivbolag under namnet Hacka Skivindustri som han släppte det svenskspråkiga albumet Pengabrorsan på under uppmärksammande former. Skivan innehåller svenskspråkiga versioner av flera olika artisters låtar. Moneybrother släppte sitt tredje engelskspråkiga soloalbum som fick namnet Mount Pleasure den 22 augusti 2007.






Carl-Einar Häckner

Carl-Einar Häckner, Livet på landet på Spotify

Skärvor

Livet på landet

Carl-Einar Häckner, Rymdraket på Spotify

Skärvor

Rymdraket

Carl-Einar Häckner, Laga livet med lim på Spotify

Skärvor

Laga livet med lim

Carl-Einar Fredrik Richard Häckner, även Charlie Häckner, född 8 oktober 1969 i Alafors strax norr om Göteborg, är en svensk trollkarl, komiker, sångare och författare.


Häckner har sedan 1997 spelat årliga varietéer på Liseberg i Göteborg, där olika akrobater, lindansare och andra artister brukar medverka.


Carl-Einar Häckner växte upp i Gårdsten, Göteborg. Häckner började trolla vid sex års ålder efter att ha fått en trollerilåda i present. När han var elva år gammal gjorde han sina första uppträdanden. En vän som har agerat mentor för honom är Max Milton.


Han läste ekonomi i gymnasiet, men lämnade den banan helt för att istället försörja sig inom illusionism. Under åren har han satt upp ett flertal föreställningar över hela landet, och på senare år även utomlands. Dessutom har han medverkat i ett antal film- och TV-serier, bland annat i långfilmen Petri tårar och tv-serien Herbert & Robert (uppföljare till Albert & Herbert) samt gett ut fyra skivor.


I flera år arbetade Carl-Einar i barnprogrammet Björnes magasin där han ofta fick trolla för Björne.


Häckner kan ett partytrick som består av att han snortar in en kondom i näsan och får ut den genom munnen. Det är dock inte belagt om han kan göra det omvända, alltså från munnen till näsan.






Pernilla Wahlgren

Pernilla Wahlgren, Jag vill om du vågar på Spotify

Jag vill om du vågar

Jag vill om du vågar

Pernilla Wahlgren, Picadilly Circus på Spotify

Pernilla Wahlgren

Picadilly Circus

Pernilla Wahlgren, Let Your Spirit Fly på Spotify

X My Heart

Let Your Spirit Fly

Pernilla Nina Elisabet Wahlgren, född 24 december 1967 i Gustavsberg, är en svensk sångerska, skådespelare och programledare.


Pernilla Wahlgren kommer från en välkänd kulturfamilj tillhörande släkten Wahlgren från Småland och är dotter till skådespelarna Christina Schollin och Hans Wahlgren och syster till skådespelarna/artisterna Niclas Wahlgren och Linus Wahlgren. Hon har även en tredje bror, Peter Wahlgren, som är bankman. Hon är barnbarn till skådespelarna Ivar Wahlgren och Nina Scenna. Sedan barnsben har hon ägnat sig åt både skådespeleri, sång och allehanda medverkan i medier.


Wahlgrens första större framträdande var vid fyra års ålder när hon spelade mot sin mamma i TV-pjäsen Den längsta dagen. Hon gick på Adolf Fredriks musikskola och var med på Saltsjöbadens teater. Hon tog även danslektioner hos Lasse Kühler. Hon fick 11 år gammal 1979 titelrollen i musikalen Annie på Folkan. Efter medverkan i Lille prinsen på Saltsjöbadens teater var hon 1982 med i musikalen Sound of Music, där hon spelade dottern Louisa von Trapp. Efter att ha spelat Annika i musikalen Pippi Långstrump på samma teater 1982 övertog hon Siw Malmkvists roll som Pippi de sista två föreställningarna. På Folkan hade hon även roller i Karlsson på taket, Mio min Mio, Snövit och Ringens hemlighet.


Wahlgren har medverkat i en rad av Stockholms privatteatrars komedier, såsom exempelvis Bosse Parneviks Parneviks Cirkusparty, Spanska flugan och Bubbel Trubbel. Bland musikaler kan till exempel nämnas Annie get your gun, Grease, Trollkarlen från Oz, Cats och Nils Karlsson Pyssling. 2007 medverkade Wahlgren åter i Sound of Music och 2009 i farsen Bruden som visste för lite på Fjäderholmsteatern. En sjungande änglavarelse spelade hon i Priscilla, Queen of the Desert på Göta Lejon 2013.


Två gånger har hon tilldelats teaterpriset Guldmasken – 1999 för Charleys tant på Intiman och 2002 för Kärlek & lavemang på Fredriksdalsteatern i Helsingborg.


Hon delade rollista med sin mamma i Ingmar Bergmans storfilm Fanny och Alexander (1982), där hon spelade en liten biroll som spöksynen av ett dött barn. Större roller fick hon i film- och tv-produktioner som Ormens väg på hälleberget i regi av Bo Widerberg 1986 och SVT-serien Snoken 1995. Hennes röst kan man höra i mängder av olika tecknade filmer och TV-serier. Som exempel kan nämnas Svampbob Fyrkant, där hon dubbar ekorren Sandy, Karin, Fru Puff och Pearls, samt rösterna till bland andra Misty, Melody och Delia Ketchum i flera av Pokémons filmer. Hon gjorde också rösten till Uni-Kitty i Lego filmen 2014.


Bland tidig TV-medverkan fanns Nygammalt 1983 och Razzel i oktober 1984, där hon framförde sin debutsingel "Nu har det tänt". Hon blev därpå programledare för Sveriges Televisions jullovsprogram Morgonstjärnan 1985 och medverkade i det populära barnprogrammet Solstollarna 1987. Hon fortsatte som programledare för TV-programmen Scenen är din, Söndagsöppet, Småstjärnorna och Baby Boom. Hon fick också stor framgång med barnprogrammet Nicke & Nilla tillsammans med sin bror Niclas. Det samarbetet resulterade i flera säsonger av barnprogram i TV4, två guldsäljande CD-album, konsertturnéer och teaterföreställningar.


Pernilla Wahlgren har gett ut ett flertal skivor sedan den första, Pernilla Wahlgren (1985), och hon har medverkat i Melodifestivalen några gånger. Under andra hälften av 1980-talet genomfördes sommarturnéer och skivinspelningar. Bland annat uppmärksammades låtar som "Svindlande affärer" och "I Need Your Love".


I augusti 2006 släpptes popalbumet Beautiful Day, där första singeln "Talking To An Angel" sålde guld och låten "Come Inside My World" blev titelmelodi till TV4:s stora nöjessatsning Förkväll. Hon förhandlade med Stock Aitken Waterman om att spela in en singel för en internationell satsning, men det hela rann ut i sanden. I juni 2007 medverkade hon för första gången i TV-programmet Allsång på Skansen, där hon tillsammans med sonen Benjamin gjorde ett shownummer. Pernilla har gjort flera julkonserter, turnerat med musikshowen Diggiloo samt haft sångshower på svenska chartermål såsom Kanarieöarna.


I Melodifestivalen 1985 kom hon på fjärde plats med "Piccadilly Circus", en låt som sedan blivit som en följeslagare i hennes sångkarriär. Vid framträdandet bar hon ett smycke av strass, som kom att jämföras med den preussiska tapperhetsmedaljen Järnkorset, vilket ledde till anklagelser i kvällspressen och TV-programmet Svar direkt om nazism. Wahlgren deltog igen i Melodifestivalen 1991 med bidraget "Tvillingsjäl", skriven av Lena Philipsson. I tävlingen var både hennes och Carola Häggkvists bidrag segertippade. Tvillingsjäl åkte dock ut i första omgången av juryomröstningen. Tävlingen vanns senare av Carola Häggkvist.


Pernilla Wahlgren kom tillsammans med Jan Johansen på andra plats i Melodifestivalen 2003 med låten "Let Your Spirit Fly". Hon tävlade i Melodifestivalen 2010 med låten "Jag vill om du vågar" i Malmös delfinal den 27 februari. Via andra chansen den 6 mars gick hon, samt även Jessica Andersson, vidare till finalen i Globen 13 mars. I finalen slutade hon denna gång på sista plats med 12 poäng.


Hon ställde återigen upp i Melodifestivalen 2013 som en del av den nybildade gruppen Swedish House Wives tillsammans med artisterna Jenny Silver och Hanna Hedlund. I tävlingens andra deltävling hamnade de på sjätte plats med sin melodi "On Top of the World".


Wahlgren har gjort reklam för bland annat hårfärgningsmedlet Garnier Nutrisse, tandtråden Plackers och klädföretaget Sisters. Vid två tillfällen, år 2001 och år 2002, har hon halvt vikt ut sig i tidningen Café; andra gången i samband med att hon blev vald till Sveriges sexigaste kvinna.


År 1985 träffade hon Emilio Ingrosso, som hon var gift med mellan 1993 och 2002. De har tre barn: Oliver, (född 30 december 1989), Bianca (född 30 december 1994) och Benjamin (född 14 september 1997). Wahlgren har också en son med Joachim Lennholm som heter Theodor Wahlgren.






Özz Nûjen

Özz Nûjen, När vi var som svenskast. Svenskar i Afghanistan. Lumpen i Boden. på Spotify

Dålig stämning

När vi var som svenskast. Svenskar i Afghanistan. Lumpen i Boden.

Özz Nûjen, Turkisk tortyr. Först Palmemordet och nu det här? Kurdisk astronaut. på Spotify

Dålig stämning

Turkisk tortyr. Först Palmemordet och nu det här? Kurdisk astronaut.

Özz Nûjen, Nä nu är det kokta fläsket stekt! Alltid i opposition. Vår älskade kung! på Spotify

Dålig stämning

Nä nu är det kokta fläsket stekt! Alltid i opposition. Vår älskade kung!

Loran Özz Ceko Nûjen (/nu?en/), ursprungligen Özgür Gezgin, född 20 juni 1975 i den kurdiska delen av Turkiet, är en kurdisk-svensk ståuppkomiker, manusförfattare, programledare och skådespelare.


Özz Nûjen flydde med familjen från Turkiet som åttaåring och kom senare till Sverige. Där växte han upp i Rinkeby utanför Stockholm. Han gick på Calle Flygare Teaterskola mellan 1997 och 1999.


Då han arbetade på Restaurang Engelen i Gamla stan, blev han stegvis involverad i restaurangens standupunderhållning med första egna försök i maj 1999 och kom efterhand att få ansvar för hela verksamheten där.


Nûjen ingick i många år i kollektivet Stockholm Comedy Klubb (STOCK) som stod bakom succéer som Stockholm Live, Standup på Tivoli, Bungy Comedy. Han blev också en drivande kraft bakom Svenska Stand up-galan, Standup Star (elitutbildningen i ståuppkomik) och Stockholm Comedy Festival. Han var även drivande bakom klubbkoncept som Standup istället för bio. Med gratis popcorn på Boulevardteatern, Skrattstock (landets största humorfestival som går av stapeln på samma dag som Stockholm Marathon), Standup på Bio (i samarbete med SF Bio), Standup på Fåfängan med mera.


År 2009 blev Nûjen partner i det komikerägda agent- och arrangörsbolaget Roa Produktion. Bland de andra delägarna finns David Batra, Thomas Järvheden, Hasse Brontén, Johan Glans och Måns Möller.


Özz Nûjen hade premiär på sin första fullängdsshow, en 90 minuters soloshow med titeln Dålig stämning 15 februari 2012 på Cirkus i Stockholm som han sen turnerade med i 1,5 år i Sverige. SVT köpte sedan showen och sände den 1 juni 2013 på SVT1.


Även hans andra fullängdsshow med titeln Statsminister Özz Nûjen premiär 14 mars 2014 blev en stor succé och SVT köpte även in den showen och sände den 24 juni 2014.


Han har medverkat i en rad teateruppsättningar på ett flertal scener genom åren. Hösten 2005 spelade han böneutropare i Tawfiq al-Hakims Sultanens hemlighet på Dramaten. Våren 2010 spelade Nûjen Puck i Shakespeares Shakespeares En midsommarnattsdröm på Uppsala stadsteater. Han återvände till Uppsala Stadsteater hösten 2014 och var med i två pjäser: Goldonis Två herrars tjänare, där han spelade huvudrollen Truffaldino och Spindelkvinnans kyss, där han spelade den homosexuelle fången Molina. Han har också bland annat spelat Dario Fos Mistero Buffo tillsammans med Björn Granath 2010-11.


Nûjen studerade radioproducentlinjen på Dramatiska Institutet hösten 2002 - våren 2004. Han har arbetat som programledare för Morgonpasset i Sveriges Radio P3 2003-2005. Han ledde även Veteran-TV för Utbildningsradion i SVT1 ihop med Bobbo Krull. Dessa har även sänt radio tillsammans i Sveriges Radio P3-programmet Programmet som inte får heta Bögradio (2004) och uppföljaren som sändes under sommaren 2006, Programmet som fortfarande inte får heta Bögradio. Han har varit sommarvärd i Sommar i P1 2002 och 2013. Under sommaren 2015 var han programledare i det populära programmet Ring så spelar vi .


Nûjen har medverkat i ett flertal svenska TV-serier, såsom Aspiranterna, Anna Holt – Polis, Tusenbröder, julkalendern Lasse-Majas detektivbyrå, Wallander – Skytten och Irene Huss. Som röstskådespelare har han gjort rösten till myggan Mooseblood i filmen Bee Movie (2007), och till duvan Vinnie i Bolt (2008).


Nûjen fick en stor biroll i den franska långfilmen Si tu meurs, je te tue (2011). Detta ledde till att han fick en av huvudrollerna i Lorenzo Gabrieles Comme chez soi (2011).


Det väckte stor uppmärksamhet då han under medverkan i SVT:s Skavlan 2013 uttalade sig om rasism, och norska NRK klippte bort kritiska ord om Fremskrittspartiet som censur, innan den norska sändningen.


Nûjen utsågs till Årets Republikan 2013 av Republikanska föreningen för att han med humor pekar på det orimliga i att det högsta offentliga ämbetet går i arv.


Han blev vald till Årets manlige komiker 2014 på Södra teatern 26 augusti 2014. Motiveringen var ”Med en utstrålning som försätter berg och en vilja att förändra världen är han branschens ledstjärna. Han har visat att han vill och kan leda nationen men vi hoppas han förgyller våra scener i många år framöver.”


Loran Özz Ceko Nûjen (/nu?en/), ursprungligen Özgür Gezgin, född 20 juni 1975 i Bismil i den kurdiska delen av Turkiet, är en kurdisk-svensk ståuppkomiker, manusförfattare, programledare och skådespelare.


Özz Nûjen flydde med familjen från Turkiet som åttaåring och kom senare till Sverige. Där växte han upp i Rinkeby utanför Stockholm. Han gick på Calle Flygare Teaterskola mellan 1997 och 1999.


Då han arbetade på Restaurang Engelen i Gamla stan, blev han stegvis involverad i restaurangens standupunderhållning med första egna försök i maj 1999 och kom efterhand att få ansvar för hela verksamheten där.


Nûjen ingick i många år i kollektivet Stockholm Comedy Klubb (STOCK) som stod bakom succéer som Stockholm Live, Standup på Tivoli, Bungy Comedy. Han blev också en drivande kraft bakom Svenska Stand up-galan, Standup Star (elitutbildningen i ståuppkomik) och Stockholm Comedy Festival. Han var även drivande bakom klubbkoncept som Standup istället för bio. Med gratis popcorn på Boulevardteatern, Skrattstock (landets största humorfestival som går av stapeln på samma dag som Stockholm Marathon), Standup på Bio (i samarbete med SF Bio), Standup på Fåfängan med mera.


År 2009 blev Nûjen partner i det komikerägda agent- och arrangörsbolaget Roa Produktion. Bland de andra delägarna finns David Batra, Thomas Järvheden, Hasse Brontén, Johan Glans och Måns Möller.


Özz Nûjen hade premiär på sin första fullängdsshow, en 90 minuters soloshow med titeln Dålig stämning 15 februari 2012 på Cirkus i Stockholm som han sen turnerade med i ett och ett halvt år i Sverige. SVT köpte sedan showen och sände den 1 juni 2013 på SVT1.


Även hans andra fullängdsshow med titeln Statsminister Özz Nûjen premiär 14 mars 2014 blev en stor succé och SVT köpte även in den showen och sände den 24 juni 2014.


Han har medverkat i en rad teateruppsättningar på ett flertal scener genom åren. Hösten 2005 spelade han böneutropare i Tawfiq al-Hakims Sultanens hemlighet på Dramaten. Våren 2010 spelade Nûjen Puck i Shakespeares Shakespeares En midsommarnattsdröm på Uppsala stadsteater. Han återvände till Uppsala Stadsteater hösten 2014 och var med i två pjäser: Goldonis Två herrars tjänare, där han spelade huvudrollen Truffaldino och Spindelkvinnans kyss, där han spelade den homosexuelle fången Molina. Han har också bland annat spelat Dario Fos Mistero Buffo tillsammans med Björn Granath 2010-11.


Nûjen studerade radioproducentlinjen på Dramatiska Institutet hösten 2002 - våren 2004. Han har arbetat som programledare för Morgonpasset i Sveriges Radio P3 2003-2005. Han ledde även Veteran-TV för Utbildningsradion i SVT1 ihop med Bobbo Krull. Dessa har även sänt radio tillsammans i Sveriges Radio P3-programmet Programmet som inte får heta Bögradio (2004) och uppföljaren som sändes under sommaren 2006, Programmet som fortfarande inte får heta Bögradio. Han har varit sommarvärd i Sommar i P1 2002 och 2013. Under sommaren 2015 var han programledare i det populära programmet Ring så spelar vi .


Nûjen har medverkat i ett flertal svenska TV-serier, såsom Aspiranterna, Anna Holt – Polis, Tusenbröder, julkalendern Lasse-Majas detektivbyrå, Wallander – Skytten och Irene Huss. Som röstskådespelare har han gjort rösten till myggan Mooseblood i filmen Bee Movie (2007), och till duvan Vinnie i Bolt (2008).


Nûjen fick en stor biroll i den franska långfilmen Si tu meurs, je te tue (2011). Detta ledde till att han fick en av huvudrollerna i Lorenzo Gabrieles Comme chez soi (2011).


Det väckte stor uppmärksamhet då han under medverkan i SVT:s Skavlan 2013 uttalade sig om rasism, och norska NRK klippte bort kritiska ord om Fremskrittspartiet som censur, innan den norska sändningen.


Nûjen utsågs till Årets Republikan 2013 av Republikanska föreningen för att han med humor pekar på det orimliga i att det högsta offentliga ämbetet går i arv.


Han blev vald till Årets manlige komiker 2014 på Södra teatern 26 augusti 2014. Motiveringen var ”Med en utstrålning som försätter berg och en vilja att förändra världen är han branschens ledstjärna. Han har visat att han vill och kan leda nationen men vi hoppas han förgyller våra scener i många år framöver.”


Måns Möller

Måns Möller, Söta du på Spotify

Musikalen - Livet är en schlager

Söta du

Måns Möller, Fredagsmys på Spotify

Måns Möller Standup

Fredagsmys

Måns Möller, Redbull & viagra på Spotify

Måns Möller Standup

Redbull & viagra

Första stora föreställningen var publiksuccén Jävla 70-talister tillsammans med Johan Glans, David Batra och Thomas Järvheden. Föreställningen spelades på Berns i Stockholm och delar av det sändes i sista omgången av SVT:s Släng dig i brunnen.


Sedan gjorde Möller showen Bröderna Graaf tillsammans med Magnus Betnér och Thomas Järvheden. Därefter gjorde samma komiker sketcher i kanal 5:s mansmagasin Y-front (TV-program). Möller medverkade sedan i en panel, som kom med korta reflektioner, i Söndagsöppet. Sedan följde uppträdande i TV4:s Time out, där Martin Timell var programledare.


Detta ledde till fler uppdrag och medverkan i tv-program som till exempel När & Fjärran, Tack gode gud och Fråga Olle. Vid samma tidpunkt drogs standup comedy-programmet Stockholm Live igång.


Mellan 2006 och 2008 var Möller programledare i TV3:s panelhumorprogram Extra! Extra! och under hösten 2009 respektive 2010 för Cirkus Möller som sändes efter fredagsfinalerna av Idol på TV4. Programidén bygger på inspelade sketcher med flera kända komiker (bland andra Petra Mede och David Batra) kombinerat med att programledaren själv utför skämt av olika aktuella slag inför en studiopublik. Många inslag ackompanjeras av Stephen Simmonds band. Under våren 2010 turnerade Möller landet runt med scenversionen av Cirkus Möller.


Hösten 2010 uppträdde Möller tillsammans med Martin Stenmarck, Brolle och Andreas Johnson med föreställningen Ladies Night.


Möller är delägare i komikeragenturen Roa Produktion tillsammans med Johan Glans, David Batra, Hasse Brontén, Thomas Järvheden och Özz Nûjen. ROA är grundare till, samt producent av, sommarturnén Sunny Standup som har satts upp varje sommar sedan 2009.






Ola Magnell

Ola Magnell, Påtalåten - Live på Spotify

Guldkorn

Påtalåten - Live

Ola Magnell, Kliff på Spotify

Nya Perspektiv

Kliff

Ola Magnell, Nya Perspektiv på Spotify

Nya Perspektiv

Nya Perspektiv

Nils Olaus Lennart Karl Magnell, känd som Ola Magnell, född 20 januari 1946 på Skälby gård i Kalmar, är en svensk sångare, låtskrivare och gitarrist. Han skivdebuterade 1974 med Påtalåtar, efter att året före lanserat sin "Påtalåten".


Magnell började sin karriär som textförfattare åt bland andra Siw Malmkvist och Lill Lindfors. Han brukar räknas till proggrörelsen, även om han inte tillhörde denna rörelses mest politiska gren. Han tillhörde också ett kommersiellt skivbolag, Metronome, för vilket han kritiserades av proggrörelsen. Textinnehållet i Magnells sånger var heller inte så "plakatpolitiska" som förväntades av musikrörelsens företrädare. Ordkonstnären Magnell drogs mer åt det existentiella och melankoliska hållet, men den vassa politiska kritiken var ändå närvarande.


Några av hans mer kända låtar är "Påtalåten" (1972), "Kliff" (1975), "Rulltrappan" (1977), "Tomma tunnor" (1981), "Trasten" (1983) och "Bruten vinge" (2003). Flera av sångerna har sjungits in av andra artister, bland annat på hyllningsalbumet Påtalåtar - en hyllning till Ola Magnell (2005). Albumet Nya perspektiv låg etta på den svenska albumlistan under två veckor våren 1976.


Ola Magnell är sedan många år sambo med översättaren Vera Lindh (född 1946), som är dotter till disponenten Robert J:son Lindh och Ruth, ogift Isberg, samt syster till musikern Björn J:son Lindh.






Bryan Adams

Bryan Adams, Summer Of '69 på Spotify

Reckless (30th Anniversary / Deluxe Edition)

Summer Of '69

Bryan Adams, (Everything I Do) I Do It For You på Spotify

Waking Up The Neighbours

(Everything I Do) I Do It For You

Bryan Adams, When You're Gone på Spotify

On A Day Like Today

When You're Gone

Bryan Adams, född 5 november 1959 i Kingston i Ontario, Kanada är en kanadensisk rockartist och fotograf, folkkär för sin amerikanska jordnära rock'n'roll och mest känd för musikaliska alster såsom (Everything I Do) I Do It for You, Heaven, Summer of '69 och väldigt många andra låtar. Adams har tilldelats Order of Canada och erhållit två Grammypriser (1992). Han har även en stjärna på Hollywood Walk Of Fame.


Bryan Adams började sin musikaliska karriär som 15-åring i bandet Sweeney Todd 1975 men lämnade bandet året därpå. Han debuterade som soloartist 1977 med singeln Let me take you dancin' och släppte sitt första album Bryan Adams i februari 1980. Han fick sitt genombrott i Europa och USA 1983 med albumet Cuts Like a Knife. Året efter följde han upp med albumet Reckless, med låtar som "Run to You", och "Summer of '69". Han har sedan haft flera stora framgångar, bland annat musikalbumet Waking Up the Neighbours från 1991.


Adams har även skrivit flera låtar till olika filmsoundtrack, bl a " (Everything I Do) I Do It for You" från Robin Hood: Prince of Thieves (1991), "All for Love" från De tre musketörerna (1993), "Have You Ever Really Loved a Woman?" från Don Juan DeMarco (1995) och även hela soundtracket till filmen "Spirit -Hästen från Vildmarken". Han har blivit nominerad tre gånger till Oscars för sina filmkompositioner.


Utöver hans musikaliska arbete är Adams också fotograf vilket lett till publiceringar i flertalet tidningar så som Vanity Fair, Harper's Bazaar och Jane bland andra. Han har också gjort utställningar vilka är:


Den 12 februari 2010 framförde han tillsammans med Nelly Furtado låten Bang the Drum då olympiska vinterspelen 2010 i Vancouver öppnades.






Bo Kaspers Orkester

Bo Kaspers Orkester, Sommaren på Spotify

Sommaren

Sommaren

Bo Kaspers Orkester, I samma bil på Spotify

Så mycket Bo Kaspers Orkester

I samma bil

Bo Kaspers Orkester, Semester på Spotify

I Centrum

Semester

Bo Kaspers orkester (BKO) är en svensk pop- och rockgrupp med starka influenser av jazz, bildad 1991. Bandet består av sångaren och gitarristen Bo Sundström, basisten Michael Malmgren, trummisen Fredrik Dahl samt Mats Schubert på piano, klaviatur och gitarr. Gitarristen Lars Halapi var medlem i gruppen fram till 1996. Bo Kaspers orkester debuterade 1993 med albumet Söndag i sängen, och har sedan dess givit ut ytterligare nio album. 2009 hade bandet sålt över en miljon skivor. En av gruppens mest kända låtar är "I samma bil".


Bo Kaspers orkester räknas som ett av Sveriges och Nordens mest hyllade liveband och bäst säljande artister. Genren som man skapat brukar beskrivas som lätt sofistikerad med en blandning av pop, rock, jazz och latinamerikansk musik med svårmod i texter som skildrar vardag och relationer i en modern storstadsmiljö. 1998 vann de en Grammis för 'Årets artist'.






TIMO RÄISÄNEN

TIMO RÄISÄNEN, About You Now på Spotify

...And Then There Was Timo

About You Now

TIMO RÄISÄNEN, Lyckliga gatan - Radio Edit på Spotify

Lyckliga gatan

Lyckliga gatan - Radio Edit

TIMO RÄISÄNEN, Fear no Darkness, Promised Child på Spotify

I'm Indian

Fear no Darkness, Promised Child

Timo Peter Räisänen, född 25 juli 1979 i Göteborg, är en svensk musiker. Han var tidigare känd som gitarrist i Håkan Hellströms kompband och verkar numera som soloartist.


Räisänen är sverigefinsk men hans mor är född i Indien (därav namnet till en av hans skivor, I'm Indian). Hans mor är född av en svensk far och en angloindisk mor. Dessutom är Räisänens far finländare (uppväxt i Brasilien). När Räisänens föräldrar träffades, bestämde de sig för att flytta till Sverige. Räisänen växte upp i Kåhög utanför Göteborg och sjöng under sin barndom bland annat i Göteborgs Gosskör. I hemmet talades dock varken finska eller svenska utan han växte upp med engelska som modersmål.


Räisänen genomförde sin militärtjänst som informationssoldat på tidningen Värnpliktsnytt år 1999.


Räisänen var gymnasist vid Göteborgs Högre Samskola samma skola som Håkan Hellström också gått på. Han ingick tidigare i Hellströms kompband där han hade rollen som gitarrist och bakgrundssångare. Räisänen startade sin solokarriär hösten 2004 och har sedan dess nått stora framgångar i Sverige. Han har bland annat blivit känd för coverversioner av låtar ur flera musikgenrer, till exempel på Sugababes låt About You Now.


Det tredje albumet Love Will Turn You Around kom ut den 29 augusti 2007, första singeln släpptes den 9 maj 2007 och heter Sweet Marie. B-sidan är en cover av Josh Grobans låt You Are Loved (Don't Give Up).


Räisänen har också spelat i bandet Her Majesty och i en mängd andra mindre popband. Han har även gjort låten Kom kampsång tillsammans med Lasse Lindh.


Räisänen höll i en av körerna i TV 4:s underhållningsprogram Körslaget 2008/2009, men åkte ut i andra programmet.


Låten Bollen måste dö vann Morgonpassets tävling om en inofficiell fotbollslåt till VM i fotboll 2006.


Låten "Aldrig långt bort", en lokalpatriotisk göteborgshyllning som Timo skrivit till Göteborg Energis reklamkampanj, släpptes i januari 2011.


I februari 2011 gav sig Timo sedan ut på en kortare turné i Tyskland där han spelade i fem olika städer. Bland annat i Berlin och Hamburg.


2012 släppte Timo sitt sjätte album, Endeavor. Tillsammans med Kalle Moraeus ledde Timo Grammisgalan 2013.


Hösten 2013 ställde Timo upp i programmet "Alla tiders hits" i SVT med låten Lyckliga Gatan. Efter att ha vunnit sin deltävling tog han sig vidare till den stora finalen som han sedan slutligen vann även den.






Melissa Horn

Melissa Horn, Jag saknar dig mindre och mindre på Spotify

Innan jag kände dig

Jag saknar dig mindre och mindre

Melissa Horn, Du går nu på Spotify

Du går nu

Du går nu

Melissa Horn, Som jag hade dig förut - med Lars Winnerbäck på Spotify

Långa Nätter

Som jag hade dig förut - med Lars Winnerbäck

Astrid Melissa Edwarda Horn Weitzberg, född 8 april 1987 i Stockholm, är en svensk vis- och popsångerska och låtskrivare. Hon är dotter till sångerskan Maritza Horn och till professorn i anestesiologi Eddie Weitzberg.


Då Horn var 16 år började hon spela gitarr och skrev sin första låt. Sen träffade hon en producent och fick skivkontrakt innan hon gått ut gymnasiet. Debutalbumet Långa nätter kom ut 30 april 2008. I duetten Som jag hade dig förut medverkar Lars Winnerbäck. Horn har varit förband åt Peter LeMarc 2007 och även på Lars Winnerbäcks turné 2010. Den 14 oktober 2009 kom det andra albumet Säg ingenting till mig och sålde guld. Uppföljaren till detta album producerades våren 2011 för att lanseras den 16 september. Hösten 2011 turnerade hon i Norge, Danmark och Sverige.


Hon sjöng sången Kungsholmens hamn på minnesceremonin i Oslo 21 augusti 2011 för de döda på Utøya och i Oslo; hon representerade där Sverige.






Norlie & KKV

Norlie & KKV, Ingen annan rör mig som du på Spotify

Ingen annan rör mig som du

Ingen annan rör mig som du

Norlie & KKV, Du får göra vad du vill med mig på Spotify

Du får göra vad du vill med mig

Du får göra vad du vill med mig

Norlie & KKV, Där jag hänger min hatt på Spotify

Snart

Där jag hänger min hatt

Norlie & KKV är en svensk hiphop-duo som består av Sonny Fahlberg (Norlie), född 4 mars 1990 och Kim Vadenhag (KKV), född 10 juli 1990.


Duon träffades 2008 i förorten Huddinge kommun söder om Stockholm. Under våren 2009, då de fortfarande gick i gymnasiet, gjorde de ett låtsamarbete och det blev starten. Rap är grunden, men med influenser i flera sorters musik; pop, house, electro, techno och rock. Under våren 2011 blev de utsedda till "Månadens artist" av MTV och Comviq, var med i Vakna med The Voice, låg etta på NRJ:s "Dagens Topp 3" med singeln Pressad av tid och släppte EP:n En Liten Del Av Någonting på Itunes och Spotify. EP:n består av 4 låtar som finns med på deras blivande debutskiva SN/\RT som gästas av bland andra Timbuktu, Minaya och house producenterna Nause. De framträdde också på NRJ Summer Club 2010 och med Lazee på både Helsinki's Nickelodeon Dagen 2011 och Ungdomens hus i Upplands-Bro.


Deras officiella debutsingel När jag går ner släpptes 2011 och nådde 18:e plats på Sverigetopplistan. En video till låten gjordes samma år i november.


Under 2012 fick duon topp 10-hits med båda singlarna Tröjan du hatar och Där jag hänger min hatt.


Både Sonny Fahlberg och Kim Vadenhag har spelat fotboll. Fahlberg var målvakt i Sundbybergs IK och Vadenhag spelade i Djurgården. Detta sade de i Vakna med The Voice den 23 februari 2012. De är även goda vänner med houseduon Nause.






Mando Diao

Mando Diao, Strövtåg i hembygden på Spotify

Infruset

Strövtåg i hembygden

Mando Diao, Dance With Somebody - Radio Version på Spotify

Dance With Somebody

Dance With Somebody - Radio Version

Mando Diao, Down in the Past på Spotify

Hurricane Bar

Down in the Past

Mando Diao är ett svenskt band från Borlänge. Det består av Björn Dixgård (sång, gitarr), Carl-Johan "C-J" Fogelklou (bas), Jens Siverstedt (gitarr), Patrik "Patso" Heikinpieti (trummor) och Daniel Haglund (klaviatur). Bland de tidigare medlemmarna finns Gustaf Norén, Mats Björke och Samuel Giers.


Två av Gustaf Noréns bröder, Victor och Carl Norén, spelade tidigare i Borlängebandet Sugarplum Fairy.


Mando Diao bildades i Borlänge av Björn Dixgård och originalsättningens keyboardspelare Daniel Haglund, under namnet Butler. 1996 träffades Dixgård och Gustaf Norén på en fest där de båda satt uppe hela natten och diskuterade Beatles. Med det gemensamma intresset i åtanke var det knappast en överraskning att Gustaf snart bjöds in till bandet. De spelade, under en tid, på olika klubbar i Borlänge med olika uppsättningar på bas och trummor, fram tills de började bli mer accepterade i hemstaden.


Gruppen började uppmärksammas även i Stockholm, och rykten om skivbolagsintressen uppstod. Björn och Gustaf, som nu skrev bandets samtliga låtar, insåg att man var tvungna att plocka in några permanenta medlemmar även på övriga instrument. Genom gemensamma bekanta fick de kontakt med Samuel Giers, från Gagnef strax utanför Borlänge, och han kände i sin tur den på musikgymnasium utbildade basisten Carl-Johan Fogelklou från Sigtuna. Efter att de hade fått lyssna på en demo av "And I Don't Know" (Från The Braley Geshgore Demo och senare även utgiven på Sheepdog EP år 2003) bestämde de sig för att gå med i bandet.


År 2002 fick Mando Diao skivkontrakt med EMI och samma år släpptes Motown Blood på EP. Denna release fick stor uppmärksamhet bland musikkrönikörer och andra. Succén fortsatte och Mando blev inbjudna att spela på Kalasturnén tillsammans med etablerade band som Thåström, Kent och The Hellacopters. Medlemmarna i Mando Diao stod efter turnén för ett antal uppmärksammade citat, där Gustaf och Björn sågade Kent rakt av och bland annat kallade dem för "ett trött dansband". Detta satte ton för ett långvarigt ordkrig i svensk press mellan Mando och Kent. Efter den framgångsrika turnén släppte Mando Diao sitt debutalbum, Bring 'em In.


Efter Bring 'em In fick Mando Diao även sitt internationella genombrott. Skivan släpptes i Japan, och blev stor succé. Därför blev det nödvändigt för bandet att ägna hela 2003 åt turnerande. Under den här tiden skapade Björn Dixgård stora rubriker då han hamnade i bråk med Sveriges Radio P3:s programledare Agnes-Lo Åkerlind, något som slutade med handgemäng. Till slut tvingades Björn att be om ursäkt.


År 2004 inleddes i studion, då gruppen skulle spela in sitt andra album Hurricane Bar. Studion låg i ett slott i södra England, och skivan producerades av Richard Rainey, som tidigare bland annat arbetat med U2. Detta album blev även Mando Diaos genombrott i Tyskland och under sommaren 2005 följde turnéer och bland annat spelning på Hultsfredsfestivalen. 2006 spelade Mando in albumet Ode to Ochrasy tillsammans med producenten Patrik Heikinpieti och Björn Olsson och skivan släpptes i Sverige den 6 september 2006. Den 26 augusti 2006 framträdde Mando Diao för första gången i stor TV i Sommarkrysset (TV4) med "Long before rock 'n' roll".


Vid en spelning i Umeå 27 januari 2007 kollapsade golvet efter femton minuters spelning. Sammanlagt 27 personer skadades.


Under sommaren 2007 tillkännagav bandet att en ny skiva, producerad av Björn Olsson, Never Seen The Light Of Day var färdiginspelad. Skivan släpptes den 24 oktober 2007 i Europa och Japan. Den första singeln från skivan heter "If I Don't Live Today, Then I Might Be Here Tomorrow", som kom ut den 24 september 2007. Den andra singeln är titelspåret "Never Seen The Light Of Day" följd av "Train On Fire"


Den 3 november 2008 hade bandet en spelning i Los Angeles, som senare släpptes på en DVD-skiva med albumet The Malevolence of Mando Diao.


Första singeln från albumet Give Me Fire var "Dance with Somebody" och släpptes i iTunes Store den 19 december 2008. Den 13 februari 2009 släpptes slutligen albumet, som hade producerats av bandet och The Salazar Brothers (Salla och Masse).


I maj 2009 blev "Gloria" nästa singel från Give Me Fire. Låten började som en hit på radioprogrammet Tracks i P3 under våren och sommaren. Senare släpptes "Gloria" i en Bassflow Remix och under hösten började fler kommersiella radiostationer i Sverige spela låten som växte till en stor hit för Mando Diao.


I april 2011 fick Samuel Giers sparken som bandets trummis. Senare, 2014 lämnade även Mats Björke bandet och arbetar med egna produktioner och som producent mm.


I september 2012 sjöng bandet för första gången på svenska på sin tolkning av Gustaf Frödings Strövtåg i hembygden.


Under senare år har bandet lagt till blåsare under sina konserter. Stadiga medarbetare har varit Nils Janson, trumpet och Nils Berg, saxofon, kända som "Nils und Nils". Även Per "Ruskträsk" Johansson har bidragit med saxofonspel på ett flertal turnéer.


Även Dixgårds partner och frontman Gustaf Norén lämnade bandet i slutet av maj 2015. Han berättade om uppbrytningen i talkshowen Breaking News med Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. Norén har andra planer för sin musikkarriär.


21 juli 2016 gjorde bandet en spelning på Dalhalla friluftsteater där de gamla Mando-medlemmarna Samuel Giers och Mats Björke deltog.






Black Star Riders

Black Star Riders, The Killer Instinct på Spotify

The Killer Instinct

The Killer Instinct

Black Star Riders, Kingdom of the Lost på Spotify

All Hell Breaks Loose

Kingdom of the Lost

Black Star Riders, Bound For Glory på Spotify

All Hell Breaks Loose

Bound For Glory











Amon Amarth

Amon Amarth, Twilight Of The Thunder God på Spotify

Twilight Of The Thunder God

Twilight Of The Thunder God

Amon Amarth, Guardians Of Asgaard på Spotify

Twilight Of The Thunder God

Guardians Of Asgaard

Amon Amarth, Raise Your Horns på Spotify

Jomsviking

Raise Your Horns

Amon Amarth är ett svenskt melodiskt death metal-band som bildades 1992 i Tumba. Bandets debutalbum, Sorrow Throughout the Nine Worlds gavs ut 1996. Bandets låtar handlar ofta om vikingar och den nordiska mytologin, men bandet klassificerar sig inte som ett viking metal-band


Föregångare till Amon Amarth var ett band som kallades för Scum, som existerade 1991 och hann släppa demon Demo 1 under samma år. Bandet var namngivet efter en skiva av gruppen Napalm Death. När bandmedlemmarna träffade nuvarande sångaren Johan Hegg lades bandet ner och man valde att starta ett nytt band, och gav det namn efter domedagsberget Amon Amarth i Tolkiens universum. Det var också då den nuvarande inriktningen på låttexter med influenser från vikingatid och asamytologi tog fart.


Under det nuvarande namnet hann man släppa ytterligare två demos, Thor Arise och The Arrival of the Fimbul Winter, innan man fick kontrakt med skivbolaget Pulverised från Singapore. Debutalbumet Sorrow Throughout the Nine Worlds släpptes i april 1996. I juni samma år valde originaltrummisen att lämna bandet och han ersattes av Martin Lopez som sedermera kom att spela trummor i Opeth. I samband med inspelningen av andra albumet The Avenger gjordes också de senaste förändringarna i gruppens sättning då Martin Lopez och Anders Hansson lämnade bandet .


Bandets senaste skiva är döpt till Jomsviking och släpptes 25 juni 2016. Skivbolaget är som tidigare Metal Blade.










Sanna Nielsen

Sanna Nielsen, Undo på Spotify

7

Undo

Sanna Nielsen, Utan dina andetag på Spotify

Vinternatten

Utan dina andetag

Sanna Nielsen, Empty Room på Spotify

Stronger (Bonus Version)

Empty Room

Sanna Viktoria Nielsen, född 27 november 1984 i Edenryd, Kristianstads län (nuvarande Skåne län), är en svensk pop- och tidigare dansbandssångare. Sanna Nielsen slog igenom 1996 som 11-åring med låten "Till en fågel". Hon har turnerat i stora delar av Sverige och har deltagit i Melodifestivalen sju gånger, en tävling som hon vann 2014 med låten "Undo". Hon representerade Sverige i Eurovision Song Contest 2014 i Köpenhamn, Danmark där hon från första semifinalen den 6 maj gick vidare och kom på tredje plats i finalen den 10 maj.


Nielsens musikkarriär började med talangjakter, den första som sjuåring 1992 i Olofström. 1994 deltog hon i en talangjakt i Kallinge och vann med låten "Can You Feel the Love Tonight". Nielsen uppträdde 1995 och 1996 med dansbandet Mats Elmes orkester och fick därigenom kontakt med TV-producenten Ragnar Dahlberg, som lät henne uppträda i ett avsnitt av Café Norrköping den 15 november 1996 när hon var 11 år gammal.


Den 11 maj 1996 tog hon sig direkt in på Svensktoppens andra plats med låten "Till en fågel", skriven av Bert Månson. När låten följande vecka blev etta var Sanna Nielsen den yngsta svenskan någonsin som legat etta på Svensktoppen.


I tv-programmet Skavlan berättade hon hur hon blev mobbad av sina skolkamrater under uppväxtåren i Bromölla för att hon tyckte om att sjunga. "Du ska inte tro att du är någonting", fick hon ofta höra.


I september 1996 utgavs Nielsens debutalbum Silvertoner. En skivrecensent jämförde Nielsen med en ung Carola Häggkvist eller Sissel Kyrkjebø.


Under de följande åren gav Nielsen ut ett julalbum Min önskejul (1997) och en singel, Time to Say Goodbye (1999). Under gymnasieskoltiden studerade hon på det estetiska programmet med musikinriktning på Heleneholmsgymnasiet i Malmö.


I december 2001 medverkade Nielsen för första gången i en stor julturné, då tillsammans med Christer Sjögren, Sten Nilsson och Charlotte Perrelli (då Nilsson). I mitten av 2002 turnerade hon med Roger Pontare och i december 2002 medverkade hon i en serie julkonserter med Kalle Moraeus och Tito Beltran. Nielsen var ute på julkonserter med Kalle Moraeus och Tito Beltran både 2003 och 2004.


I februari 2006 kom hennes andra regelrätta album, Nära mej, nära dej, med text och musik av Fredrik Kempe och Marcos Ubeda. I juli-augusti 2007 var hon ute på en turné, "Tre S", tillsammans med Shirley Clamp och Sonja Aldén., ett samarbete som de kommande åren även fortsatte, framför allt i juletider.


I april 2008 gavs albumet Stronger ut. I samband med detta gick Nielsen från att tidigare främst ha sjungit på svenska till att nu främst sjunga på engelska. I november samma år kom julalbumet Our Christmas tillsammans med Shirley Clamp och Sonja Aldén. Nielsen är i dag bosatt i stadsdelen Årsta i Stockholm tillsammans med gitarristen Joakim Ramsell.


I Melodifestivalen 2011 deltog Nielsen med låten "I'm in love" och kom till final. Hon gick även till final i Melodifestivalen 2014 med låten "Undo" från den andra deltävlingen i Linköping den 8 februari.


Den 8 mars 2014 vann Nielsen Melodifestivalen 2014 och representerade Sverige i Eurovision Song Contest 2014 i Köpenhamn, Danmark i den första semifinalen den 6 maj 2014. Flera bettingsajter hade Undo som en av favoriterna att vinna Eurovision-finalen. Efter semifinalen gick Sverige upp som etta och vinnarfavorit på oddsen. I finalen av Eurovision Song Contest i Köpenhamn kom hon trea.


Den 22 juni 2014 var Nielsen värd för Sommar i P1 där hon bland annat berättade om sina första år som sångare. I oktober 2014 medverkade hon i SVT:s Sommarpratarna.


Hösten 2014 musikaldebuterar Nielsen i den kvinnliga huvudrollen Lara i sverigepremiären av Doktor Zjivago på Malmö Opera.


2015 ledde hon tillsammans med Robin Paulsson Sveriges uttagning till Eurovision, Melodifestivalen.Hon kommenterade även Eurovision Song Contest 2015 tillsammans med Edward af Sillén.


Nielsen förlovade sig 2006 och bodde på Lidingö utanför Stockholm med sin dåvarande sambo. Numera är hon bosatt i Årsta söder om Stockholm med sambon Joakim Ramsell. Nielsen har fått sitt danska efternamn från sin farfar som var dansk och bodde i Århus.














Y&t

Y&t, Summertime Girls på Spotify

Open Fire

Summertime Girls

Y&t, I'm Coming Home på Spotify

Facemelter

I'm Coming Home

Y&t, Don't Stop Runnin' på Spotify

Earthquake - The A&M Years

Don't Stop Runnin'

Y&T är en amerikansk hårdrocks- och heavy metal-grupp bildad i Kalifornien 1974 av gitarristen och sångaren Dave Meniketti. De har i dag sålt över 4 miljoner skivor världen över. Enligt vissa musikkritier och källor så är de pionjärerna inom 1980-talets omåttligt populära hair metal. Idén till namnet Y&T fick de från The Beatles skiva Yesterday and Today.


Den första banduppsättningen bestod av Dave Meniketti på sologitarr och sång, Leonard Haze på trummor, Phil Kennemore på bas och Joey Alves på kompgitarr. 1986 ersattes Haze av Jimmy DeGrasso (Lita Ford, Ozzy Osbourne) på trummor och 1989 ersattes Alves av Stef Burns på gitarr. DeGrasso lämnade bandet i slutet på 1980-talet men har fortsatt med att vara en etablerad musiker då han bland annat spelat med Alice Cooper, Megadeth, David Lee Roth och i dag Ministry.


Trots att Y&T gav ut skivor och turnerade regelbundet från 1976 fram till 1991 så fick de aldrig någon större kommersiell framgång. Två musikvideor blev dock populära och därmed låtarna, dessa var "Mean Streak" från 1983 och "Summertime Girls" (som tog sig upp till 55:e plats på Billboard Hot 100) från 1987. 1985 medverkade bandet i supergruppen Hear 'n Aid med bland andra Dio, Quiet Riot, Twisted Sister, Iron Maiden, Judas Priest och Blue Öyster Cult.


1991 så meddelade Y&T att de skulle lägga ner. De återförenades 1995 och spelade sedan sporadiskt under några år med uppsättningen Meniketti, Burns, Kennemore och DeGrasso. En ny återförening gjordes 2001, dock med Leonard Haze istället för DeGrasso på trummor. Burns lämnade också snart gruppen för att spela med Huey Lewis and the News och ersattes av John Nymann som var en gammal vän till bandet.


Y&Ts grundare, sångare och gitarrist Dave Meniketti räknas i dag som en gitarrist i värdlsklass och har under åren i Y&T fått erbjudanden att spela i andra storband såsom Ozzy Osbourne och Whitesnake. Han har även släppt två soloskivor, On the Blue Side och Menketti. Basisten Phil Kennemore avled den 7 januari 2011.






Beyond The Black

Beyond The Black, In the Shadows på Spotify

Heart of the Hurricane (Black Edition)

In the Shadows

Beyond The Black, Heart of the Hurricane på Spotify

Heart of the Hurricane

Heart of the Hurricane

Beyond The Black, Through the Mirror på Spotify

Heart of the Hurricane

Through the Mirror





















Anna Ternheim

Anna Ternheim, Shoreline - Radio Version på Spotify

Shoreline

Shoreline - Radio Version

Anna Ternheim, The Longer The Waiting (The Sweeter The Kiss) på Spotify

The Night Visitor

The Longer The Waiting (The Sweeter The Kiss)

Anna Ternheim, Still A Beautiful Day på Spotify

Still A Beautiful Day

Still A Beautiful Day

Anna Alexandra Ternheim, född 31 maj 1978 i Sollentuna, är en svensk musiker, pianist, gitarrist, sångerska och låtskrivare.


Anna Ternheim är dotter till Claes och Britta Ternheim. Hon började uppträda och sjunga redan som 10-åring.


Anna Ternheim utgav 2004 sitt första album Somebody Outside från vilket hon även släppte singlarna To Be Gone, My Secret och Shoreline som alla har varit framgångsrika på Trackslistan. Den sistnämnda var en cover på en låt med Broder Daniel och låg med på en EP med samma namn med ytterligare fyra covers. Albumet släpptes i två versioner: en begränsad upplaga bestående av en bonus-cd med akustiska versioner av många låtar.


2005 belönades Ternheim både med P3 Guld-pris i kategorin Bästa Nykomling och med en Grammis som "Bästa Nykomling". 27 september 2006 släpptes hennes andra album, Separation Road, producerat av Andreas Dahlbäck. Även detta album gavs ut som en dubbel med en Naked-version. Hon fick då en hit med första singeln Girl Laying Down som sen följdes upp med Today Is a Good Day. 2007 fick hon P3 Guld-priset för bästa kvinnliga artist. Dessutom belönades hon samma år med två Grammisar, Bästa kvinnliga artist och Bästa textförfattare. Våren samma år släpptes Lovers Dream som tredje singel på EP:n Lovers Dream & More Music for Psychotic Lovers med tre nya spår samt titelspåret, som var omgjord till en duett med Fyfe Dangerfield från det engelska bandet Guillemots.


Under 2007 släpptes hennes debutalbum även i Tyskland, Frankrike, Spanien, Nederländerna, Belgien, Schweiz, Österrike och Italien.


Hennes tredje album Leaving on a Mayday spelades in med Björn Yttling som producent och har därför en lite annorlunda ljudbild. Första singeln från albumet, What Have I Done, är en av hennes största listframgångar hittills.


Den 28 oktober 2011 släppte Ternheim sitt fjärde album, The Night Visitor. Albumet är inspelat i Nashville i USA.










Millencolin

Millencolin, No Cigar på Spotify

Pennybridge Pioneers

No Cigar

Millencolin, Penguins & Polarbears på Spotify

Pennybridge Pioneers

Penguins & Polarbears

Millencolin, Sense & Sensibility på Spotify

True Brew

Sense & Sensibility

Millencolin är ett punkrockband från Örebro i Sverige, som grundades 1993. Debutalbumet Tiny Tunes, senare kallat Same Old Tunes, gavs ut 1994. Namnet Millencolin är taget från skateboardtricket melancholy (sad air).


Millencolin grundades under andra halvan av 1993 av Nikola Sarcevic, Mathias Färm och Erik Ohlsson. Fredrik Larzon kom med i bandet 1993. Bandet var ett av de första som kontrakterades av skivbolaget Burning Heart Records, då ett litet independent-bolag beläget i Fagersta. Innan Millencolin bildades spelade medlemmarna i band som Charles Hårfager, Seigmenn och Kung Pung.


1994 släpptes debutalbumet Tiny Tunes, men Warner Bros stämde då Burning Heart Records eftersom Tiny Toons (observera stavningsskillnaden) är ett registrerat varumärke tillhörande bolagsjätten. Omslaget och namnet på debutplattan ändrades därför till Same Old Tunes.


Millencolin deltar på ett album, som gavs ut 18 maj 2007, tillsammans med elva andra band, bland andra Weeping Willows, Backyard Babies, Moneybrother och Hellacopters. Skivan heter Ge fan i våra vatten och alla pengar går till fiskarna och deras vatten. Det är en välgörenhetsskiva som är gjord för att bevara de svenska fiskevattnen och förhindra att de förorenas.


Bandet släppte sitt åttonde album tidigt i andra kvartalet år 2008. Inspelningarna började den 26 oktober 2007 och skedde i Soundlab Studios i Örebro. Den nya skivan, Machine 15, kom ut i de europeiska skivbutikerna den 7 april. Producent på Machine 15 såväl som tidigare alstret Home from Home är Lou Giordano.


Millencolin har genomfört flera världs- och europaturnéer under åren, och detta har medfört att de har fans hela jorden runt. Nikola Sarcevic sjunger också solo och hans första album Lock-sport-krock kom ut i juli 2004. Mathias Färm är även sångare/gitarrist i bandet Franky Lee. Gitarristen Erik Ohlsson, född i Örebro 2 juli 1975, jobbar även som grafisk designer. Han har formgivit allt hos Millencolin, även omslaget till plattan Machine 15. Trummisen Fredrik Larzon spelar trummor i bandet Kvoteringen och har skivbolaget DeNihl Records.






Evergrey

Evergrey, A Silent Arc på Spotify

A Silent Arc

A Silent Arc

Evergrey, King of Errors på Spotify

Hymns for the Broken (International Version)

King of Errors

Evergrey, My Allied Ocean på Spotify

The Storm Within

My Allied Ocean

Evergrey är ett svenskt progressiv metal-band som bildades 1996 i Göteborg. Evergrey har varit med om många medlemsbyten men är ett etablerat svenskt hårdrocksband.






Dan Baird & Homemade Sin

Dan Baird & Homemade Sin, I Love You Period på Spotify

Keep Your Hands to Yourself - Best Of

I Love You Period

Dan Baird & Homemade Sin, Damn Thing to Be Done på Spotify

Dan Baird & Homemade Sin

Damn Thing to Be Done

Dan Baird & Homemade Sin, Two for Tuesday på Spotify

Dan Baird & Homemade Sin

Two for Tuesday







ABBA

ABBA, Dancing Queen på Spotify

Arrival

Dancing Queen

ABBA, Gimme! Gimme! Gimme! (A Man After Midnight) på Spotify

Voulez-Vous

Gimme! Gimme! Gimme! (A Man After Midnight)

ABBA, The Winner Takes It All på Spotify

Super Trouper

The Winner Takes It All

Abba (ofta skrivet ABBA och som logotyp ????) var en svensk popgrupp, som gav ut musik mellan 1972 och 1983. De fem första singelskivorna och det första albumet gavs ut under artistnamnet Björn & Benny, Agnetha & Frida innan gruppnamnet Abba formades av medlemmarnas initialer 1974.


Abba bestod av två gifta par: Björn Ulvaeus och Agnetha Fältskog samt Benny Andersson och Anni-Frid "Frida" Lyngstad. Under hela gruppens karriär skrevs musik och text av Benny och Björn, och fram till 1977 ibland tillsammans med gruppens manager, Stikkan Anderson.


Gruppens första album var Ring ring 1973 och deras sista album var The Visitors, som kom ut 1981. Det stora internationella genombrottet kom i Eurovision Song Contest 1974, där gruppen framförde det vinnande bidraget Waterloo.


Medlemmarnas äktenskap brast 1979 respektive 1981, och gruppen gjorde sin sista studioinspelning hösten 1982. Därefter tog gruppen en paus för att arbeta med andra projekt; Andersson och Ulvaeus med musikalen Chess, medan Fältskog och Lyngstad gjorde soloprojekt. "Pausen" blev långvarig och gruppen kom aldrig att återsamlas i studion. Vid endast ett tillfälle har gruppen samlats för att sjunga framför tv-kameror; i Lasse Holmqvists program Här är ditt liv med Stikkan Anderson 1986.


2014 hade gruppen sålt 400 miljoner skivor och är därmed Sveriges mest framgångsrika musikexport genom tiderna. Abba blev den första popgruppen från Kontinentaleuropa/Norden att under en längre tid nå större framgångar i den engelskspråkiga världen.


Gruppmedlemmarna hade redan under 1960-talet haft musikaliska framgångar på varsitt håll; Benny Andersson med Hep Stars, Björn Ulvaeus med Hootenanny Singers och Agnetha Fältskog och Anni-Frid Lyngstad som soloartister. Andersson och Ulvaeus arbetade tillsammans som musikproducenter och låtskrivare vid Stikkan Andersons skivbolag Polar Music före Abbatiden, bland annat för Ted Gärdestad och Hootenanny Singers.


1969 gav Andersson och Ulvaeus ut sin första gemensamma singel "She's My Kind of Girl" under artistnamnet Björn & Benny. Detta var dock inte den första låt som de skrev tillsammans. De träffades redan 1966 och skrev sånger som "Isn't It Easy To Say" och "A Flower in My Garden", vilka båda spelades in av Hep Stars. En av låtskrivarduons stora framgångar var "Language of Love" 1971, som bland annat spelades in av den franska artisten Françoise Hardy.


Ulvaeus och Fältskog samt Andersson och Lyngstad träffades vid ungefär samma tid och blev två par. Musikproducenterna och låtskrivarna Ulvaeus/Andersson tog med sina sjungande flickvänner till studioinspelningar för Björn & Benny-låtar samt för andra artister. Den första inspelning som det är säkerställt att samtliga fyra personer medverkar på är Björn & Benny-singeln "Hej gamle man!" 1970, som låg tio veckor på Svensktoppen. De två paren uppträdde på scen första gången tillsammans den 1 november 1970 på Restaurang Trädgårn i Göteborg under namnet Festfolket (alternativt Fästfolket och Två gånger fästfolk). Den 13 december 1970 syntes kvartetten även i TV-programmet Five Minutes Saloon, där de framförde sin version av "California, Here I Come" från 1921.


1972 kom de första singelskivorna där alla samtliga fyra Abbamedlemmarna medverkade på skivomslaget, under gruppnamnet Björn & Benny, Agnetha & Frida. Den första singel som släpptes under detta namn var "People Need Love". I USA lanserades gruppens tre första singlar av Playboy Records under namnet Björn & Benny (with Svenska flicka).


Gruppen deltog under namnet Björn & Benny, Agnetha & Frida i Melodifestivalen 1973 med tävlingsbidraget "Ring ring (bara du slog en signal)". Låten slutade på en tredjeplats, men detta hindrade inte gruppen från att få sin första större försäljningsframgång. Eftersom Agnetha Fältskog födde barn strax därefter ersattes hon tillfälligt av Inger Brundin - bland annat under en promotionsturné i Västtyskland, Österrike, Nederländerna och Belgien. Singeln blev etta i Sverige och Belgien och låg dessutom inom topp fem i Österrike, Nederländerna, Norge och Sydafrika.


En ännu större framgång skulle komma året därpå då gruppen, med det förkortade namnet Abba, framförde "Waterloo" vid Eurovision Song Contest i Brighton, Storbritannien, den 6 april 1974. Efter omröstningen stod bidraget som vinnare - det första för Sverige. Vinsten banade väg för gruppens framgångsrika internationella karriär. "Waterloo" blev, förutom i Sverige, listetta i flera europeiska länder. Låten blev även en hit i USA där den som bäst klättrade till sjätteplatsen på Billboardlistan.


Med koreografi av Graham Tainton och scenkläder av Owe Sandström lyckades gruppen skaffa sig uppmärksamhet inte bara för musiken.


Gruppens tidiga storhetstid inföll under svenska proggens och musikrörelsens 1970-tal och den form av musik som Abba spelade ansågs kontroversiell i dåtidens kulturradikala kretsar i Sverige, där det fanns en utbredd misstro mot "kommersiell pop". När Sverige 1975 skulle arrangera Eurovision Song Contest bildades därför en så kallad "antikommersiell folkfront" med stöd av bland annat Kulturrådet, kulturnämnden i Stockholms stad, producentföreningen på Sveriges Radio och olika musikerorganisationer. Abbas glammiga image stod i djup kontrast till den musikvåg som var tongivande i Sverige och i Ulf Dagebys låt "Doin' the omoralisk schlagerfestival" från 1975 hånas gruppen för sina plastkläder.


Efter "Waterloo" dröjde det ett och ett halvt år till nästa framgång, då gruppen fick en hit med SOS. Låten låg som bäst på sjätte plats på den brittiska listan, och på femtonde plats i USA. En version med svensk text gjordes året därpå till Agnetha Fältskogs soloskiva "Elva kvinnor i ett hus". Innan "SOS" hade gruppen släppt en rad singlar som inte nådde någon större framgång på hitlistorna i Storbritannien och USA, men som klättrade på listor i andra länder; "Honey, Honey" (2:a i Västtyskland), "So Long" (3:a i Österrike) och "I Do, I Do, I Do, I Do, I Do" (1:a i Australien och Nya Zeeland). De två förstnämnda singlarna klättrade på listorna i samband med gruppens första Europaturné 1974-75. Efter "SOS" släpptes singeln "Mamma Mia" som lyckades klättra till förstaplatsen i Storbritannien, vilket stärkte gruppens status där.


År 1976 var Abba en av världens mest populära musikgrupper, med låtar som "Fernando", "Knowing Me, Knowing You", "Money, Money, Money" och "Dancing Queen". Den sistnämnda lyckades klättra till förstaplatsen på Billboardlistan i USA våren 1977. Vid lanseringen av "Dancing Queen" fick Abba en synnerligen exklusiv draghjälp; den 18 juni 1976 framförde gruppen den då nya låten i en tv-sänd gala tillägnad kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, som dagen efter skulle bli Sveriges drottning.


Mellan 1974 och 1980 kom gruppen att ha nio singelettor på Englandslistan och en i USA. Abba var på toppen av sin karriär vid en tid då europeisk popmusik skattades högt i USA. Intresset för Abba kulminerade i USA samtidigt som punk och new wave ökade i popularitet i Europa. Gruppen var också populär i östra Europa trots den kommunistiska diktaturen. Abba gästade tv-shower i såväl Polen som Östtyskland. Gruppens första världsturné tog dem genom Europa och Australien, där gruppen var oerhört populära, 1977 och dokumenterades i långfilmen ABBA – The Movie, som fick biopremiär i december samma år. Under första halvan av 1978 gjorde gruppen en promotionsturné i USA, där singeln "Take a Chance on Me" klättrade till tredje plats.


Eftersom medlemmarna hade svårt att förena karriären med privatlivet, upplevde gruppen en hel del slitningar. Ulvaeus och Fältskog ansökte om skilsmässa i början av 1979.


Ända från början uppmärksammades Abba för musikens speciella ljudbild. Arkitekten bakom detta sound var ljudtekniker Michael B Tretow, som hade hämtat inspiration från Phil Spectors inspelningsteknik. Soundet utvecklades under långa studiosessioner. Enligt Tretow bestod en del av processen att lägga två likadana spår, till exempel Fältskogs och Lyngstads sång, bredvid varandra i mixen med någon hundradels sekunds förskjutning, så att det blev en fylligare upplevelse. Tretow var ljudtekniker på samtliga av gruppens inspelningar.


Ytterligare en viktig aspekt var de musiker som arbetade med gruppen. Andersson och Ulvaeus använde i stor uträckning samma studiomusiker under hela Abbatiden, däribland gitarristerna Lasse Wellander och Janne Schaffer, basisten Rutger Gunnarsson samt trummisen Ola Brunkert. På grund av de komplicerade ljudbilder som Andersson, Ulvaeus och Tretow eftersträvade blev studiosessionerna slitsamma för musikerna. Studiomusikerna medföljde även gruppen på flertalet turnéer där de återskapade mycket av studiosoundet.


1978 byggdes Polar Studios på Kungsholmen i Stockholm, där gruppen kom att göra alla sina resterande inspelningar, med undantaget för "Voulez-Vous" som delvis spelades in i Miami, USA 1979. Innan dess hade gruppen bokat in sig i olika studior över skilda delar av Stockholm och undantagsvis utanför huvudstadsregionen.


Hösten 1979 turnerade gruppen i Europa, USA och Kanada. Våren 1980 fortsatte turnén till Japan, vilket skulle bli deras sista konsertturné. Under 1980 släpptes två singlar som blev gruppens sista ettor på brittiska singellistan: "The Winner Takes It All" och "Super Trouper".


Gruppens sista album blev The Visitors, som utkom i slutet av 1981. Det var det första albumet i världen som trycktes på CD-format, men Billy Joels 52nd Street fick förtur ut till skivhandeln.


Anledningen till albumets mörka texter och dystra sound förklarar Anni-Frid Lyngstad i Carl-Magnus Palms bok ABBA - människorna och musiken: "När man har gått igenom en separation, som vi ju allihop hade gjort då, så påverkar det förstås atmosfären i studion. Den glädje som alltid fanns i våra sånger, även om sången i sig själv var sorgsen, var borta. Vi hade glidit ifrån varandra som människor, och den samhörighet som alltid hade varit en del av våra inspelningar fanns inte kvar längre." Även skivomslaget är mörkt och dystert. Fotografiet togs i Julius Kronbergs ateljé på Skansen i Stockholm efter att albumdesignern Rune Söderqvist fått idén om att skivtitelns besökare kunde vara änglar samt att låten "Like an Angel Passing Through My Room" skulle finnas med på albumet. Han kom att tänka på Kronbergs många änglamotiv och bestämde att fotot skulle tas i Kronbergs ateljé. Fotografiet domineras av Kronbergs tavla föreställande Eros. Fotografiet togs sent på hösten 1981 och ateljén var ouppvärmd.


Under första halvan av 1982 var gruppens inriktning att spela in ytterligare ett album och tre låtar spelades in: "I am the City" (utgiven först 1993, på samlingsalbumet More ABBA Gold – More ABBA Hits), "You Owe Me One" (B-sida på sista singeln) och "Just Like That" (än idag outgiven i sin helhet). Arbetet med albumet stoppades för att i stället inriktas på att släppa ett samlingsalbum, The Singles: The First Ten Years, med de mest säljande singlarna de senaste tio åren, plus två nya låtar som släpptes som singlar: "The Day Before You Came" och "Under Attack". Den förra var gruppens sista inspelning medan den sistnämnda blev gruppens sista singel i februari 1983.


Sista gången Abba uppträdde tillsammans under sin faktiska karriär var den 11 december 1982, då de medverkade i brittiska TV-programmet Late, Late Breakfast Show via satellit från Stockholm. I början av 1983 beslöt gruppen att ta en paus. Gruppen upplöstes inte formellt – istället blev pausen längre än vad någon kunnat ana.


Gruppen gjorde en tillfällig återförening i januari 1986 för att inför tv-kameror sjunga "Tivedshambo" i SVT:s program Här är ditt liv. Dock har de fyra aldrig spelat in musik tillsammans efter 1982.


Efter att gruppen slutade spela in sånger tillsammans har Benny Andersson och Björn Ulvaeus skapat musikalerna Chess (tillsammans med Tim Rice) och Kristina från Duvemåla. De var också delaktiga i arbetet med musikalen Mamma Mia!, baserad på gruppens musik. Andersson har även arbetat som låtskrivare och musikproducent för bland annat Gemini, Orsa spelmän, Ainbusk Singers och Josefin Nilsson. Sedan år 2000 har han haft stora framgångar i Sverige med Benny Anderssons orkester.


Anni-Frid Lyngstad har släppt tre soloalbum: Something's Going On 1982, Shine 1984, och Djupa andetag 1996. Hon har även sjungit duett med exempelvis Phil Collins, Ratata, Marie Fredriksson och Filippa Giordani.


Agnetha Fältskog har givit ut fem egna soloalbum, 1983, 1985, 1988, 2004 och 2013. Hon har även varit skådespelare i långfilmen Raskenstam från 1982. Hon har sjungit duett med bland annat Peter Cetera, Tomas Ledin, Ola Håkansson och Gary Barlow.


Intresset för Abba återuppväcktes i början av 1990-talet. År 1992 gav synthpopgruppen Erasure ut en EP med covers på fyra Abbalåtar, ABBA-esque, och i London startades en discorevivalklubb som spelade en av gruppens låtar varje timme. Samlingsalbumet ABBA Gold – Greatest Hits gavs ut strax därefter, och den kom att bli det mest sålda albumet i Storbritannien under 1990-talet. Skivan, och dess uppföljare More ABBA Gold – More ABBA Hits, sålde i stora upplagor i hela världen. I slutet av 1990-talet kom samtliga gruppens album åter ut i CD-format med ljudet restaurerat under ledning av Michael B. Tretow. Han satte även ihop medleyt ABBA Undeleted till utgivningen av CD-boxen Thank You For The Music 1994.


Önskemål om tillfälliga comebacker har avvisats av samtliga medlemmar. År 2000 tackade gruppmedlemmarna nej till ett erbjudande om en miljard dollar för en återföreningsturné.


År 2005 släppte Madonna sin låt Hung Up där hon har samplat gruppens låt Gimme! Gimme! Gimme! (A Man After Midnight) från 1979. Låten blev en stor internationell framgång och toppade listorna i över 20 länder. Det är, jämte hiphopgruppen The Fugees Rumble in the Jungle, enda gången som låtskrivarna Andersson/Ulvaeus givit tillstånd att sampla en Abbainspelning.


Musikalen Mamma Mia! hade premiär på Prince Edwards Theatre i Londons West End den 6 april 1999, 25 år efter gruppens vinst i Eurovision Song Contest. Musikalen har manus av Catherine Johnson och baseras på gruppens låtar och har sedan dess spelats över hela världen och översatts till flertalet språk. Andersson och Ulvaeus har varit inblandade i arbetet med musikalen. Filmen Mamma Mia! baseras på musikalen och sattes upp på biografer 2008. Vid den svenska galapremiären på biografen Rival (ägd av Benny Andersson) den 4 juli 2008 var flera av filmens skådespelare, samt även alla de fyra Abbamedlemmarna, samlade. Detta var det första publika gemensamma framträdandet av alla fyra gruppmedlemmar sedan 1986.


I maj 2013 öppnades ABBA - The Museum på Djurgården i Stockholm. Sexton månader senare hade museet besökts av en halv miljon besökare. I januari 2016 öppnade nästa steg i Mamma Mia!-historien, då Mamma Mia! The Party öppnade på Gröna Lund i Stockholm. Vid premiären medverkade samtliga fyra Abbamedlemmar.


Den 5 juni 2016 arrangerade Andersson och Ulvaeus en privat fest på Berns salonger i Stockholm för att fira att det var för 50 år sedan, den 5 juni 1966, som de träffats för första gången. Vid ett tillfälle under festen stod hela Abba-kvartetten samtidigt på scen och sjöng "The Way Old Friends Do".


Abba var en av pionjärerna när det gäller musikvideor. De gjorde sina första videor långt före MTVs tid (MTV startade 1981 i USA).


"Waterloo" var den första musikvideon gruppen gjorde. Detta skedde i samarbete med regissör Lasse Hallström. Videon filmades i juli 1974 och samtidigt filmade man även en video till "Ring ring". Hallström var ett naturligt val för gruppen då han redan på 1960-talet hade filmat musikarrangemang för SVT. Samarbetet med Hallström fortsatte och han regisserade alla utom de två sista av Abbas musikvideor ("The Day Before You Came" och "Under Attack", vilka regisserades av Kjell Sundvall och Kjell-Åke Andersson).


Lasse Hallströms sätt att göra musikvideor kom att bli stilbildande; hans filmning av närbilder av medlemmarna i profil och en face användes i flertalet av gruppens musikvideor.


Gruppen använde sällan skådespelare i sina musikvideor, men två undantag är "When I Kissed the Teacher" där Magnus Härenstam figurerar som lärare och "The Day Before You Came" där Jonas Bergström spelar Agnetha Fältskogs förälskelse.


Lasse Hallström regisserade ABBA – The Movie 1977 som en semi-dokumentär där tittaren ges en inblick i gruppens turné i Australien tidigare samma år. I filmatiseringen av musikalen Mamma Mia! från 2008 syns Andersson och Ulvaeus som statister. Likaså i den 2004 producerade kortfilmen The Last Video Ever medverkar alla fyra gruppmedlemmar som statister, medan gruppens musik framförs av dockor. Bland skådespelarna märks Loa Falkman, Rik Mayall, Sissela Kyle och Robert Gustafsson.


Flertalet av gruppens låtar förekommer i de australiska filmerna Muriels bröllop och Priscilla – öknens drottning (bägge från 1994). Gruppens musik har även förekommit i flera svenska och utländska långfilmer; Tillsammans (2000) av Lukas Moodysson och Spike Lees Summer of Sam (1999) är två exempel. I Änglagård av Colin Nutley hörs låten "Mamma Mia" i en bilstereo, "Does Your Mother Know" spelas i Johnny English där Rowan Atkinson mimar till sången. Även i filmen Morgan Pålsson - världsreporter används gruppens musik och Abba nämns ofta i filmen. I Göta kanal från 1981 lyssnar kronofogden på "Money, Money, Money". I The Martian från 2015 med Matt Damon spelas "Waterloo" vid ett avgörande tillfälle i filmen.


Abbamuseet (formellt engelska: ABBA the Museum) är ett museum över Abba beläget vid Djurgårdsvägen 68 på Djurgården i Stockholm. Museet är huvudattraktionen i Swedish Music Hall of Fame som finns på samma adress. Huset började uppföras våren 2012 efter ritningar av Johan Celsing Arkitektkontor. Närheten till Liljevalchs konsthall från 1916 ställde höga krav på utformningen.


I samma byggnad ligger ett hotell som öppnade i april 2013 och museet den 7 maj 2013. Museet disponerar inre delen av bottenvåningen och källarvåningen medan hotellet nyttjar de övriga våningsplanen.


På museet kan man besöka en rekonstruktion av Polarstudion, där Abba spelade in sina låtar från 1978. Det finns ett piano som är sammankopplat med ett piano i Benny Anderssons studio. När Andersson spelar i sin studio, börjar museets piano att självspela. På museet finns även en samling originalföremål från vinsten i Eurovision Song Contest 1974 och vidare genom gruppens hela karriär. Vid urval, sammanställningen och presentation av utställningsföremålen engagerade sig Björn Ulvaeus aktivt. I anslutning till museet finns en museishop och en restaurang som hör till Melody Hotel.


Abba gjorde inspelningar på andra språk än engelska, för att nå framgångar i olika språkterritorier. Det främsta exemplet är albumet Gracias Por La Música från 1980, då Fältskog och Lyngstad tillsammans med ljudtekniker Michael B. Tretow återvände till gruppens äldre inspelningar för att lägga på ny sång med spansk text. Samtliga inspelningar som listas nedan är av Abba, där inget annat anges.














Mia Skäringer

Maria Elisabeth "Mia" Skäringer Lazar, född Johansson 4 oktober 1976 i Kristinehamn, är en svensk skådespelare, manusförfattare och radioprofil. Hon ville bli skådespelare redan när hon var fyra år och var sedan aktiv på teatern i hemstaden Kristinehamn. Första tv-jobbet var på Sanning och konsekvens på ZTV som följdes av ett antal radioprogram med Klara Zimmergren. Skäringer och Zimmergren hade sedan det egna radioprogrammet Roll on som även blev omgjort till tv under namnet Mia och Klara. Programmet belönades med en Kristall för bästa humorprogram år 2008 och 2009.


Efter att ha skrivit krönikor och bloggar för tidningen Mama, släppte Skäringer boken Dyngkåt och hur helig som helst i augusti 2009. Sen 2010 spelar Skäringer huvudrollen Anna Svensson i tv-serien Solsidan och är också huvudperson i programmet Mia på Grötö.


När Skäringer var mindre var hon "ganska liten, rund och pojkflickig". När hon var fyra år ville hon bli skådespelare och var sedan aktiv på den lokala amatörteatern Thespis. Hon hade sedan ätstörningar från åttonde klass tills hon tog studenten och hade "jättesvårt att samla ihop" sig själv. 1993 bodde hon i Örebro i "ett hemskt område med människor som inte mådde så bra" och hon skolkade mycket från skolan under den tiden.


År 1995 började Skäringer skrivarskola på Öland och fick sedan ett jobb på ZTV. Hon var programledare för programmet Sanning och konsekvens som hon själv tyckte var ett "skitdåligt program". Ett år senare började hon meditera för att hon tyckte hon varit hård i sitt leverne genom att ha festat för mycket och låtit andra göra henne illa. 1997 var hon ståuppkomiker i programmet Släng dig i brunnen.


1997 medverkade Skäringer radioprogrammet Bossa Nova i Sveriges Radio P3 tillsammans med Klara Zimmergren. De var sedan med i Frank och Sommarsalva innan deras eget program Roll on började. Sista programmet sändes i januari 2007 och därefter började Skäringer och Zimmergren med arbetet att omvandla figurerna från Roll on till tv. Hösten 2007 sändes programmet Mia och Klara på SVT1 med åtta avsnitt. Premiäravsnittet sågs av drygt 610 000 tittare enligt MMS. Programmet blev en succé och under våren 2009 sändes Mia och Klara 2 med ungefär en miljon tittare varje avsnitt. Skäringer sade att Mia och Klara är en "protest mot att allt ska vara så kallt och ironiskt, snabbt och smart."


2008 och 2009 vann Mia och Klara bästa humorprogram på prisutdelningen Kristallen. På Gaygalan 2008 vann de pris för Årets duo. Skäringer och Zimmergren sade till Expressen i augusti 2009 att Mia och Klara 3 kommer spelas in för att sedan sändas våren 2011 på SVT.


"Boken handlar mest om kvinnoroller och föreställningar om sig själv. Titeln syftar på den där Hora eller Madonna-grejen, men man måste inte välja. Utan att försöka pracka på någon råd, så berättar jag till exempel om mitt dåliga mammasamvete och hur jag får relationen att funka. Men framför allt vill jag visa att man får vara svag och skör."


I augusti 2009 släppte Skäringer boken Dyngkåt och hur helig som helst där hon har skrivit ned sina "erfarenheter av skilsmässa, föräldraskap, dåligt samvete, prestationsångest och vacklande självförtroende." Boken är baserad på krönikor och bloggar som Skäringer skrivit i tidningen Mama.


Jessica Björkäng från litteratursajten Bokhora recenserade boken, och sa: "Det är svårt att inte älska Mia Skäringer. Nästan allt hon tar i blir till guld, även så, den för mig rätt så ointressanta, mammakrönikeboken." Gunilla Brodrej från Expressen gav boken en mer positiv recension, och sa: "Hon älskar sin familj så hon går sönder, men hon är rolig. Därför läser man vidare Hon är på min sida. Jag håller henne gärna i handen."


Från den 20 april till den 30 maj 2010 var Skäringer med i en föreställning baserad på boken. Hon pratade kort om föreställningen: "Drivkraften är nog någonstans en längtan efter att ge oss alla upprättelse. En önskan om att vi människor ska tycka mer om oss själva. Inte jämföra oss så mycket och tro att alla andra är så jävla mycket lyckligare".


Under våren 2009 spelade Skäringer in tv-serien Solsidan tillsammans med Felix Herngren, Johan Rheborg och Josephine Bornebusch. Skäringer sade att hon och Herngren "aldrig träffats tidigare, men hittade varandra så där klockrent som bara händer med vissa personer." Hon tycker att de har samma ton i deras skådespeleri och "funkar bra ihop". Solsidan hade premiär på TV4 den 29 januari 2010 och sändes efter den femte säsongen av Let's Dance. Premiäravsnittet sågs av 1,8 miljoner tittare. Serien fick ett positivt mottagande och i mars 2010 fick serien en till säsong. Ytterligare två säsonger har sedan spelats in och sänts på TV4.


2013 ledde Skäringer egna intervjuprogrammet Mia på Grötö. Den andra säsongen började sändas i januari 2014. Våren 2015 började humorprogrammet "Ack Värmland" sändas i TV4. Hon spelade huvudrollen i den som nagel- och fotvårdssalongsdelägaren Anette som bor i Molkom. Till hösten 2015 kommer hon medverka i dramaserien ”Ängelby”.


Den 22 juni 2015 fick Skäringer Lisebergsapplåden i samband med säsongspremiären av Lotta på Liseberg.






Lars Winnerbäck

Lars Winnerbäck, Om du lämnade mig nu på Spotify

Daugava

Om du lämnade mig nu

Lars Winnerbäck, Köpt en bil på Spotify

Köpt en bil

Köpt en bil

Lars Winnerbäck, Elegi på Spotify

Vatten under broarna

Elegi

Lars Mattias Winnerbäck, ursprungligen Nilsson, född 19 oktober 1975 i Stockholm, är en svensk musiker, som skriver och framför musik på svenska. Han har blivit flerfaldigt belönad med utmärkelser för sin musik, bland annat har han vunnit sju Grammisar och fem Rockbjörnar.


Winnerbäck, som växte upp i Linköping, inledde sin karriär med att sjunga och spela i punkbandet Snoddas. Fram till 2007 agerade bandet Hovet kompband, men på albumet Daugava handplockade han musiker.


Lars Winnerbäck växte upp i Vidingsjö i Linköping. Han var tio år gammal när han började i den kommunala musikskolan, där han skulle lära sig att spela gitarr.


Den unge Winnerbäck uppskattade inte Bellmans visor, och i mellanstadiet började han att spela musik tillsammans med Staffan Palmberg som också tröttnat på musikskolans övningar. Tillsammans gjorde de revolution och började spela punkrock, och när de sedan träffade Tomas Öhman och Anders Johansson bildade de tillsammans bandet Snoddas. I Snoddas spelade Winnerbäck gitarr och delade på sånguppgiften med Staffan. Han skrev också många av låtarna. Snoddas gav ut två demokassetter, och när de 1992 vann lokalbandstävlingen Rockkarusellen fick de också chansen att spela in en CD: Snoddas serverar en skål nyvispad våldspop på singel.


Trots att Winnerbäck en gång svurit på att aldrig mera tralla visor så var det just med en samling egenskrivna visor han gjorde sin solodebut, 1992 i Österbergaskolans aula inför tvåhundra personer. Han fick smak för det och började spela på egen hand mer och mer.


Att Snoddas splittrades hade främst att göra med att bandets medlemmar tagit studenten och gick olika vägar. Anders Johansson flyttade till Hudiksvall, medan Winnerbäck gav ut sin solodemo och flyttade till Kungälv för att gå på Nordiska folkhögskolan, på Sveriges enda vislinje. I Kungälv spelade han också in sin nästa demo, 3486 ord från Lars Winnerbäck.


I gymnasieskolan gick Winnerbäck det socialestetiska programmet på Katedralskolan i Linköping. Han hade bestämt sig för att han saknade fallenhet för studier och åren på gymnasiet fördrev han oftast längst bak i klassrummet, sysselsatt med något annat än vad lektionen handlade om. Han säger själv att han omedvetet såg till att inte ha några andra alternativ än musiken att falla tillbaka på.


Våren 1994, samma vår som Snoddas gav ut sin sista demo, Du och jag och en liten kille jag känner, gav Winnerbäck ut sin första solodemo. ...och mina damer och herrar. Samma år spelade han förband till Stefan Sundström när denne besökte Linköping. Ljudteknikern Johan Johansson blev så imponerad av den unge artisten att han la namnet på minnet och bad Winnerbäck höra av sig ifall han hade något mer på gång.


1996 kläcktes idén om att starta ett eget skivbolag. Detta skivbolag kom att bestå av kamraterna Mathias Gurestam, Filip Adamo och Johan Hägg, och döptes till Elvira Records. Med en hoplånad budget på 60 000 kronor kunde debutskivan börja spelas in. Inspelningen ägde rum in i Linköping i den billigaste studion man kunde hitta, med ett band som bestod av gratisspelande vänner. Resultatet blev enligt Winnerbäck en katastrof, och skivan fick mixas om innan den kunde ges ut. Slutresultatet blev Dans med svåra steg. På skivans framsida syns en långsmal ung man med långt orange hår som dansar med en dam.


1997 sändes en spelning från Mosebacke i Stockholm i radioprogrammet P3 Live och Winnerbäck fick åter kontakt med Johan Johansson och Stefan Sundström, som båda kom att medverka på Winnerbäcks andra skiva, Rusningstrafik, vilken dessutom producerades av Johan Johansson.


Efter två producerade skivor i skivbolaget Elvira bestämde sig de för att lägga ner skivbolaget för att det var svårt att kombinera företagsamheten med vänskapen. Istället skrevs kontrakt med Universal. Nu började den tredje skivan Med solen i ögonen ta form. Johan Johansson producerade även den.


1999 gav sig Lars Winnerbäck, Stefan Sundström, Johan Johansson, Kjell Höglund och Karin Renberg ut på en gemensam sommarturné – Bland skurkar, helgon och vanligt folk. Ett livealbum med samma namn som turnén och med låtar från turnén släpptes senare samma år.


Det hann inte ens gå ett år sedan Med solen i ögonen innan nästa skiva var på gång. Denna fjärde skiva från Lars Winnerbäck fick namnet Kom. Nu hade Winnerbäck slitit sig loss från sina förebilder, producerade själv och handplockade musiker till bandet. Det bandet blev embryot till hans kompband, Hovet. Kom var klar senhösten 1999 och resulterade i en guldskiva, ett Bellmanpris, en Grammis samt en höstturné, en vårturné och en sommarturné. Från början var det tänkt att första spåret på skivan skulle vara "Blanka golv", en låt som handlar om att städa, ordna upp och slänga allt gammalt. Låten hamnade dock inte på albumet utan som singelbaksida till Söndag 13.3.99.


2001 kom Winnerbäcks femte album: Singel. Tillsammans med Hovet åkte Winnerbäck till Ridge Farm, Surrey, England – samma studio som Ulf Lundell spelat in Längre inåt landet 21 år tidigare. När Singel, "världens dyraste kontaktannons", släpptes var ironiskt nog Winnerbäck inte singel längre. Skivan sålde guld och tillsammans med Hovet blev det mycket turnerade det året, något som avslutades med en höstturné som kom att stå till grund för livealbumet Live – För dig, som släpptes senare samma år.


2002 var tänkt som lite av ett viloår för Winnerbäck. Detta till trots producerade han Elin Sigvardssons debutalbum Saturday Light Naive. I slutet på året var det bestämt att Winnerbäck och Hovet skulle börja inspelningen av ett nytt album och han hade därför varit i Köpenhamn två gånger, bott på Hotell Ottilia invid Söndermarken, för att skriva låtar till nya albumet. Albumet, som kom att heta Söndermarken, släpptes 2003 och följdes upp av en utsåld vårturné samt Kalasturné under sommaren. I september kom avslutningen i och med två konserter i Linköping, konserter som filmades och sedermera redigerades ihop till live-DVD:n, Live i Linköping, som släpptes våren 2004.


2004 producerade Winnerbäck Lisa Ekdahls album Olyckssyster som släpptes september samma år. Winnerbäck gjorde även en spelning på Södra teatern den 7 juni samt en invigningkonsert på Cloetta Center i Linköping tillsammans med Hovet den 4 september. I september släpptes Winnerbäcks sjunde studioalbum, Vatten under broarna. Albumet spelades in utan Hovet, som istället bestämde sig för att släppa ett eget album: Hovet 2004. Tanken med Vatten under broarna var från början att det skulle bli ett helakustiskt album med endast Winnerbäck och en gitarr. De tankarna övergavs dock en bit in i låtskrivandet och på albumet medverkar även Ola Gustafsson på gitarrer och Sara Isaksson på piano, slagverk och körer. Efter skivan följde en helakustisk höstturné med Winnerbäck ensam på scenen. Turnén påbörjades den 21 oktober i Kalmar och kallades för Stackars hela Sverige-turnén.


Winnerbäck hade en sommarturné tillsammans med Hovet 2005, för varje ny spelning släppte de en ny låt. Låtarna fanns endast tillgängliga för nedladdning. Den 19 oktober 2005 fyllde Winnerbäck 30 år, något som firades med en konsert i Cloetta Center inför runt 8000 fans. I samband med konserten delades Bränt Krut vol.2 ut till alla besökare. Födelsedagskonserten har sänts i P3 Live 3 gånger (2006-02-10, 2006-04-14 och 2006-06-24).


2006 släpptes ett samlingsalbum: Efter nattens bränder. Under året genomfördes också en sommarturné i flera städer tillsammans med Hovet. Den 4 augusti 2006 meddelade Winnerbäck i ett brev på sin hemsida att han skulle börja skriva låtar igen.


2007 kom Winnerbäcks åttonde studioalbum ut, Daugava. Albumet spelades in under sommaren 2007 på Irland med ett nytt kompband bestående av Ola Gustafsson (gitarrer, mandolin, banjo och dobro), Johan Persson (piano tramporgel, dragspel, munspel och kör), Anders Nygårds (fiol, viola och mandolin) Jerker Odelholm (bas och kontrabas), Anders Hernestam (trummor, tamburin och maraccas) och Miss Li (sång/kör). Albumet släpptes 26 september samma år. Den 26 oktober 2007 inleddes en höstturné tillsammans med det nya kompbandet som pågick till 8 december. Miss Li kunde inte följa med på turnén och ersattes istället av Hovetmedlemmen Anna Stadling. Winnerbäck medverkade detta år även på Staffan Hellstrands album Spökskepp.


Den 19 maj 2008 släppte Winnerbäck singeln Strimmor, tillsammans med det nya kompbandet, som nu hade fått ett nytt tillskott, Monica Starck som ersatte Anna Stadling på sång och gitarr. Hela intäkten från Strimmor gick oavkortat till Amnesty. Under sommaren 2008 åkte ett gäng artister, bland annat Emil Jensen, Markus Krunegård och Miss Li, tillsammans med Winnerbäck och nya bandet i spetsen på en omfattande Sverigeturné. Under spelningen på Zinkensdamm i Stockholm stod det över 20 000 människor i publiken, vilket är ett publikrekord för Winnerbäcks del. Sommarturnén filmades av ett filmteam, och även bakom scenen följde man Winnerbäcks liv under några månader. Materialet resulterade i Solen i ögonen, en film om Lars Winnerbäck som både har visats i biosalonger runt om i Sverige och givits ut på DVD.


2009 spelade Winnerbäck tre spelningar på tre dagar och på tre olika scener på Peace & Love och fyra spelningar på fyra dagar och på fyra olika scener på Hultsfredsfestivalen. På Hultsfredsfestivalen återförenades Winnerbäck med sitt gamla punkband Snoddas för en spelning.


Ett nytt studioalbum släpptes under hösten 2009; Tänk om jag ångrar mig, och sen ångrar mig igen, där Anna Stadling återvänder till bandet istället för Monica Starck. Singeln Jag får liksom ingen ordning släpptes också, samtidigt med den limiterade boxen som innehöll skivan, en lp-skiva, boken 112 sånger samt fyra fotografier som Lars Winnerbäck fotograferat.


Lars Winnerbäck producerade Elin Sigvardssons debutalbum Saturday Light Naive, som släpptes 2003. Han har även producerat Lisa Ekdahls album Olyckssyster (2004) och Pärlor av glas (2006).


I juli 2011 debuterade Lars Winnerbäck som modefotograf med ett antal bilder i tidningen Style By Kling.


Lars Winnerbäck har illustrerat barnboken Stig tittar ut av Ann-Christine Magnusson. Winnerbäck skänkte fem originalmålningar från boken till Musikhjälpen 2011, för att auktioneras ut. Inkomsterna från auktionerna gick, tillsammans med övriga intäkter från Musikhjälpen 2011, till projekt för att alla flickor i världen ska få gå i skola.


Winnerbäck har en son född 2004. Sedan 2013 lever han i relation med den norska skådespelserskan Agnes Kittelsen.


Han har även gjort Risajkling, 3486 ord från Lars Winnerbäck, Lars och mina damer och herrar, med flera, men de har bara släppts på kassett och är svåra att få tag i legalt.


Medverkade 1999 på samlingsalbumet Bland skurkar, helgon och vanligt folk (Livealbum från gemensam sommarturné tillsammans med Stefan Sundström, Johan Johansson, Karin Renberg och Kjell Höglund)




















The Sisters Of Mercy

The Sisters Of Mercy, Adrenochrome på Spotify

They Shall Not Pass

Adrenochrome

The Sisters Of Mercy, Body Electric på Spotify

They Shall Not Pass

Body Electric

The Sisters Of Mercy, Ave Maria (Arranged by Julian Mendelsohn) på Spotify

Absolute Gregorian

Ave Maria (Arranged by Julian Mendelsohn)

The Sisters of Mercy är ett engelskt rockband bildat 1980 av Andrew Eldritch och Gary Marx. Gruppen skivdebuterade 1985 med First and Last and Always, som anses vara ett stilbildande album inom genren gothic rock.



Bandet bildades 1980 av Andrew Eldritch och Gary Marx. De två spelade in en singel då de ville höra sig själva på radio. Året efter började de spela live och efter tillfälliga inspel av andra musiker blev Craig Adams på bas och Ben Gunn på gitarr medlemmar. Efter experimenterande på den första singeln koncentrerade sig Marx senare på gitarr och Eldritch på sång. En trummaskin införskaffades och gavs namnet Doktor Avalanche och namnet har använts på alla av bandet använda trummaskiner sedan dess och har ständigt uppgivits som bandmedlem. Eldritch ansvarade för programmeringen av trummaskinen och produktion.



Efter en rad singlar "Body Electric", "Alice", "Anaconda", The Reptile House EP och "Temple of Love" och intensivt turnerande under flera år lämnade Ben Gunn 1983 bandet då han ansåg att det började bli ett av de seriösa rock 'n' roll-band de ursprungligen parodierat. Meningsskiljaktigheter med Eldritch uppgavs även som motiv.



I slutet av 1983 skrev bandet på ett skivkontrakt med bolaget WEA. Wayne Hussey ersatte Gunn som gitarrist . Efter singlarna "Body and Soul", "Walk Away" samt "No Time to Cry" gavs ett album First and Last and Always ut i mars 1985. Slitningar mellan Eldritch och Marx hade börjat uppstå och under den efterföljande turnén lämnade Marx bandet och gick vidare för att bilda Gothbandet Ghost Dance. The Sisters avslutningskonsert på Royal Albert Hall (18 juni 1985) gavs ut på video under titeln Wake - Choruses From under the Rock.



Adams och Hussey lämnade senare under 1985 bandet och Eldritch flyttade till Hamburg. Hussey och Adams bildade bandet The Sisterhood. Innan de hann ge ut någon skiva släppte dock Eldritch en egen skiva under samma bandnamn, och tvingade därmed Hussey och Adams att byta bandnamn till The Mission.



Efter The Sisterhood återupptog Eldritch namnet The Sisters of Mercy med en av de medverkande på skivan med "The Sisterhood", Patricia Morrison (bas och sång). De två var med trummaskinen Doktor Avalanche bandets enda medlemmar på nästa album, Floodland (november 1987) helt och hållet skrivet av Eldritch. Med denna sammansättning gjorde gruppen inga liveframträdanden.



Patricia Morrison lämnade 1989 bandet och istället anslöt Andreas Bruhn (gitarr), Tony James (bas, före detta Sigue Sigue Sputnik) och Tim Bricheno (tidigare gitarrist i gruppen All About Eve). Albumet "Vision Thing" släpptes 1990. Flera långa turnéer följde. En av dem i Nordamerika tillsammans med Public Enemy fick avbrytas då flera städer vägrade låta banden spela på samma scen då bråk mellan konsertbesökare med olika hudfärg befarades. Bruhn, James och Bricheno lämnade åren efter Vision Thing bandet.



Samlingsalbumet Some Girls Wander By Mistake släpptes 1992 och innehöll singlarna från åren 1980-1984. Som villkor för att släppa denna skiva krävde skivbolaget nyinspelningar av de gamla sångerna "Temple of Love" och "Alice". Till samlingsskivan spelades en ny version av singeln "Temple of Love" in med Ofra Haza.



1993 gavs samlingsalbumet A Slight Case of Overbombing ut. Albumet föregicks av singeln Under the gun, som innehöll en nyinspelning av Alice som b-sida.



Eldritch sägs ha varit inblandad i produktioner med andra band i egenskap av låtskrivare och producent. Att spåra dessa är inte helt enkelt då Andrew uppträdde under pseudonym och kommenterar ej dessa samarbeten. Vad man vet är att Eldritch var tänkt att mixa ett spår på svenska Never Mind's album Absolutely Sane men projektet blev aldrig av.
På grund av stort missnöje med skivbolaget, vilket bandet anklagade för inkompetens och att inte betala royalties har bandet sedan 1993 endast fungerat som liveband. I ett försök att bli av med sitt skivkontrakt mixade Eldritch om vänners technomusik, tog bort alla trummor och lade till viskande läsning av nonsenstexter som substitut för sång. Resultatet beskrivs av de flesta som i det närmaste olyssningsbart (i samma anda som Lou Reeds Metal machine music). Taktiken lyckades: skivbolaget kastade ut bandet ur sitt stall och skivan är än idag officiellt outgiven, men finns dock som bootleg under namnet SSV som skall uttydas Screw Shareholder Value.



I slutet av 90-talet offentliggjorde bandet att de planerade att släppa singeln Summer, en låt som spelats live flitigt. Den har fortfarande inte kommit men en liveversion av låten "(We Are The Same) Susanne" finns att ladda ner från bandets webbplats. Enligt sajten är ett nytt album "på gång". Men det har sagts under snart tio år.



De har turnerat årligen sedan 1996 med undantag av 2004. Sedan 2005 består bandet av Andrew Eldritch, Doctor Avalance och de två gitarristerna Chris May och Ben Christo. Runt hälften av sångerna som spelas är nya och inte tillgängliga på skiva. De äldre låtar som spelas har ofta omarbetats kraftigt.



Eldritch har närmast utan undantag skrivit alla texter till bandets låtar. Han arbetar med många nivåer av metaforer. Titeln i låten "War on Drugs" från sent 90-tal syftar till exempel både på krig mot droger, att kriga påverkad av droger samt att ha sex påverkad av droger. I låten "First and Last and Always" från 1985 som mycket ofta fungerat som öppningslåt på konserter betackar sig Eldritch för de som tolkar in vad de vill i hans texter de inte förstår och framhåller sitt eget tolkningsföreträde. Låten "More" från 1990 handlar bland annat om att hans texter innehåller mer än vad som framgår vid endast en snabb eller ytlig genomgång av texternas innehåll.






Hitta oss på Facebook