Menu
I våras Grammisnominerad, nu aktuell med nya musikprojektet AlvaMarit

I våras Grammisnominerad, nu aktuell med nya musikprojektet AlvaMarit

26 jul kl: 12:00

Grammisnominerade Alva Klum är som sagt tillbaka, men här som AlvaMarit.

Och då blir det sommar-pop-funk med singeln "Not Even Sunday", som släpps nu på fredag, 28/7.

Singer-songwriter AlvaMarit i samarbete med Kaahsoch Nisse Landgrens nästan orimligt svängiga soul- och funkgitarrist Andy Pfeiler släpper somrigt pop-funkiga ”Not Even Sunday”, en låt där livet är en strid ström av upplevelser och erfarenheter och med insikten att man inte skulle vilja ha det på något annat sätt (även om man också behöver få vila ibland). Som Tomas Tranströmer beskrev det: ”Du blir aldrig färdig och det är som det skall”.

Lyssna här!

Om låten

"Jag skrev ”Not Even Sunday” i en period när jag hade alldeles för mycket att göra och det bara kändes som att jag aldrig hade tid att vila.

Så den kommer egentligen från en stressig känsla. Men nu tycker jag snarare att den är en reflektion över driv.

Jag mår bäst av någon slags ständig framåtrörelse, även om det är klart att det är viktigt att stanna upp ibland.

Liknelsen att söndagen, vilodagen, inte kommer handlar inte om att man aldrig ska vila, utan snarare om nyfikenhet och hur mycket spännande det finns att göra i livet och världen.

I’m gonna live on like there’s no Sunday, typ. Eller som Tomas Tranströmerbeskrev det: ”Du blir aldrig färdig och det är som det skall”. – AlvaMarit


AlvaMarit

”Från Stockholm

Jag älskar melodier och ord och text. Hur musik känns. Hur det känns när allt stämmer.

Annars tror jag att jag är en väldigt vanlig person. Det är väl inget man ska skylta med när man försöker framställa sig själv som artist, men jag är nog det ändå. Samtidigt kanske det är lite så att man skiljer ut sig när man är en sådan som vill skriva och sjunga sina låtar? Hursomhelst är det underbart! Att skriva och sjunga. Göra det jag älskar. Att veta vad jag älskar. Och att vara med andra som älskar samma sak. Jag antar att alla behöver känna att de är bland människor som förstår dem, inifrån och ut.

Jag känner igen mig i det som Nina Simone sa om att det konstnärer ska göra, deras plikt, är att spegla sin samtid. Beskriva sin omvärld. Försöka att skapa mening i den. Jag strävar efter att översätta det jag känner och tänker till ord och ljud. Försöker att förstå mig själv. Försöker att göra min värld meningsfull. Och genom det kanske någon annan känner igen sig. Eller inte. Men i alla fall kanske upptäcker något. Känner något.

För ett par år sedan kändes det bara som om jag hade målat in mig själv i plan B. Att jag hade dragit penseldrag efter penseldrag, längre och längre bort från plan A, varje dag från det att jag slutade tro på att jag liksom ”fick” försöka nå drömmen. Att jag var tillräckligt bra för det. Och så tänkte jag att jag skulle försöka igen sen, lite senare. Skjöt upp det. Var rädd för att få nej. För på ett sätt är det liksom som att folk säger att min dröm är dum. Och i förlängningen att jag är det för att jag drömmer så.

Jag har gått ronder med mig själv. Vad är värt något? Uppenbarligen tar det tid för vissa att komma hit, men jag tänker att jag försöka med plan A nu, igen, i alla fall. För att jag älskar’t. Så jag hoppas att någon vill lyssna. Jag håller tummarna!” – AlvaMarit

Hitta evenemang

Fritext
Välj stad

    
                                        
Datum: Alla dagar
Veckodagar:
Tillbaka Sök

Välj stad