Föredrag Svenska krig och franska pengar
Stockholm
Livrustkammaren
torsdag, 6 februari 2020
kl:18:00
Med fördraget i Bärwalde 1631 ingick Frankrike och Sverige en överenskommelse att Sverige mot betalning – subsidier – skulle delta i det pågående kriget mellan katolska och protestantiska stater i Tyskland. Båda länderna hade intresse av att förhindra ett starkt enat katolskt tysk-romerskt rike. För ett franskt bidrag om 400 000 riksdaler årligen lovade Sverige att ställa upp med 3000 fotsoldater och 6 000 ryttare i kampen mot fienden.
1631 års avtal blev det första i en lång rad subsidieavtal mellan de två länderna. Mellan 1631 och 1796 – av och till under 166 år – mottog Sverige franska pengar, och som mest motsvarade medlen drygt 20 procent av den svenska statsbudgeten. Men vilka var motiven till alla dessa avtal och hur påverkade de det ömsesidiga beroendet länderna emellan?
Historikern Svante Norrhem har undersökt relationen mellan Frankrike och Sverige genom att belysa de konkreta villkoren och förhandlingarna. Utifrån dokument i franska och svenska arkiv analyserar han bakgrunden till de ömsesidiga banden, men också de konflikter och motsättningar de bidrog till. Svenska politiker måste hantera frågor om hur inflödet av franska medel påverkade landets självständighet, och hur beroendet kunde uppfattas i termer av heder och ära.
Svante Norrhem är universitetslektor (docent) i historia vid Historiska institutionen i Lund. Dessförinnan har han varit verksam som professor i historia vid Umeå universitet. Nu är han aktuell med boken Subsidier. Svenska krig och franska pengar 1631–1796 (Nordic Academic Press, 2019). Han har tidigare skrivit böckerna Kvinnor vid maktens sida, Ebba Brahe. Makt och kärlek under stormaktstiden, Christina och Carl Piper och Flattering Alliances. Scandinavia, diplomacy and the Austrian-French balance of Power 1648–1740 (tillsammans med Peter Lindström). Han tilldelades Hertig Karls pris 2011.