Mer information
Mässa I C-Moll
Stockholm
Uppenbarelsekyrkansöndag, 8 mars 2026 kl:18:00
Söndag 8 mars kl 18.00 Uppenbarelsekyrkan
Den stora c-moll mässan
Musiken: W. A. Mozart (1756–1791)
Mässa i c-moll KV 427
Medverkande:
Sopran: Sofia Niklasson
Mezzosopran: Erica Leys
Tenor: Patrik Kesselmark
Bas: Arvid Eriksson
Hägerstens Kammarkör
Ann Wallströms orkester
Oskar Timm, dirigent
Entre: 200 kr Biljetter via: xxx
Konserttid: ca 60 min
Mozarts mässa i c-moll komponerades 1782/83 i Wien. Mozart hade flyttat till Wien från Salzburg 1781 efter den senaste konflikten med sin arbetsgivare i Salzburg, ärkebiskopen Coloredo. Mozart tänkte sig en tillvaro som musiker i Wien, gärna med tjänst vid det kejserliga hovet, men annars kunde han nog klara sig ändå. Den normala var att musiker var i tjänst hos någon furste och eftersom det fanns många furstar/ärkebiskopar/prinsar i dåtidens Europa med gott om pengar och konstnärliga ambitioner gick det för det mesta att hitta någon att jobba hos.
Pappa Leopold satt hemma i Salzburg och var arg på Wolfgang som helt ansvarslöst hade sagt upp sig från en säker tjänst för att bege sig till storstaden på egen hand.
Och Leopold blev inte gladare när sonen meddelade att han tänkte gifta sig.
Den tilltänkta bruden, Constanze Weber, hade Mozart träffat första gången i Mannheim 1777. Då blev han förtjust i Constanzes storasyster Aloysia, som, liksom Constanze, var sångerska.
Pappa ogillade det hela skarpt och skickade raskt i väg Wolfgang från Mannheim.
Ett par år senare flyttade Webers till Wien och Mozart blev så småningom inneboende hos dem. Han blev intresserad av Constanze (Aloysia var vid det laget gift och en känd och etablerad sångerska) och hon av honom. Han skrev hem till Salzburg och berättade, och bad om pappas tillstånd att gifta sig. Det fick han inte. Pappa ogillade hela iden, han tyckte inte om Webers, och ansåg att Wolfgang helst borde flytta tillbaka till Salzburg och underdånigt be om att få tillbaka jobbet hos ärkebiskopen. Men återigen vägrade Wolfgang att lyda. Han skulle gifta sig med Constanze, vad pappa än sa. Och det gjorde han också, i Stefansdomen den 4 augusti 1782. Dagen efter kom pappas motvilliga tillstånd med posten, tillsammans med ett surt brev (som inte finns bevarat, däremot finns Wolfgangs svar på det) där han uppenbarligen gjorde ett sista försök att avstyra äktenskapet, bland annat genom att hota med att aldrig hjälpa sonen med pengar mer om han envisades med det här olämpliga giftermålet.
C-mollmässan skrevs snart efter giftermålet – 1782–83. I januari 1783 skrev Wolfgang till pappa att han under förlovningstiden hade lovat sig själv att skriva en mässa som han skulle ta med sig hem till Salzburg när han reste dit med sin nyblivna hustru för att introducera henne för familjen. Han ska då ha börjat komponerandet någon gång i mitten av år 1782. Constanze berättade senare en lite annan historia. Enligt henne hade Mozart lovat skriva mässan om hon återhämtade sig efter födseln av deras äldste son i juni 1783. Sannolikt hade båda rätt – Mozart började skriva, lade verket åt sidan ett tag, och fortsatte sedan i Salzburg dit paret Mozart anlände i slutet av juli 1783. Den nyfödde sonen, döpt till Raimund Leopold (i ett försök att blidka pappa) lämnades hemma i Wien med en amma och där dog han plötsligt den 19 augusti, djupt sörjd av båda föräldrarna.
Mässan framfördes första gången i S:t Peters-kyrkan i Salzburg den 26 oktober 1783. Constanze sjöng sopranpartiet. Nu är det ju två sopransolister inblandade (eller en sopran och en mezzo med bra höjd) och riktigt hur den där uppdelningen såg ut den 26 oktober 1783 vet vi inte. Det vi vet är att Constanze sjöng Et incarnatus est, som skrivits för henne.
Men mässan fullbordades aldrig.
Det som finns kvar av Mozarts hand är Kyrie, Gloria, Credo t o m Et incarnatus est och skisser till Sanctus och Benedictus. För framförandet i Salzburg måste Mozart ha kompletterat med resten av Credo (från Crucifixus till det avslutande Amen – mer än hälften av texten), ett färdigt Sanctus och ett Agnus Dei, sannolikt av egen produktion.
Att framföra en halv mässa var liturgiskt helt otänkbart.
Men varför skrev han då aldrig klart? Svar: Ingen vet.
Liksom hans dödsmässa från 1791 är c-mollmässan ofullbordad, och det som framförs i dag är en kompromiss. Det finns flera olika uppförandeversioner, och också försök att fullborda. Musikforskare har teoretiserat och spekulerat om skälen i över 200 år och har väl inte kommit så värst mycket närmare sanningen.
Kanske var det helt enkelt så att Mozart tappade modet efter sonens död, och inte orkade skriva färdigt.
Kanske var hela situationen i Salzburg, med pappa och storasyster Maria Anna som inte på minsta sätt ansträngde sig för att få Constanze att känna sig välkommen, så påfrestande att Mozarts kreativa geni gick i baklås.
Vi får aldrig veta, utan får i stället glädja oss åt det mästerverk som vi har framför oss.
Det finns många intressanta saker att nämna när det gäller c-mollmässan. En är – vilket t ex påpekas av Mozartbiografen Maynard...
Den stora c-moll mässan
Musiken: W. A. Mozart (1756–1791)
Mässa i c-moll KV 427
Medverkande:
Sopran: Sofia Niklasson
Mezzosopran: Erica Leys
Tenor: Patrik Kesselmark
Bas: Arvid Eriksson
Hägerstens Kammarkör
Ann Wallströms orkester
Oskar Timm, dirigent
Entre: 200 kr Biljetter via: xxx
Konserttid: ca 60 min
Mozarts mässa i c-moll komponerades 1782/83 i Wien. Mozart hade flyttat till Wien från Salzburg 1781 efter den senaste konflikten med sin arbetsgivare i Salzburg, ärkebiskopen Coloredo. Mozart tänkte sig en tillvaro som musiker i Wien, gärna med tjänst vid det kejserliga hovet, men annars kunde han nog klara sig ändå. Den normala var att musiker var i tjänst hos någon furste och eftersom det fanns många furstar/ärkebiskopar/prinsar i dåtidens Europa med gott om pengar och konstnärliga ambitioner gick det för det mesta att hitta någon att jobba hos.
Pappa Leopold satt hemma i Salzburg och var arg på Wolfgang som helt ansvarslöst hade sagt upp sig från en säker tjänst för att bege sig till storstaden på egen hand.
Och Leopold blev inte gladare när sonen meddelade att han tänkte gifta sig.
Den tilltänkta bruden, Constanze Weber, hade Mozart träffat första gången i Mannheim 1777. Då blev han förtjust i Constanzes storasyster Aloysia, som, liksom Constanze, var sångerska.
Pappa ogillade det hela skarpt och skickade raskt i väg Wolfgang från Mannheim.
Ett par år senare flyttade Webers till Wien och Mozart blev så småningom inneboende hos dem. Han blev intresserad av Constanze (Aloysia var vid det laget gift och en känd och etablerad sångerska) och hon av honom. Han skrev hem till Salzburg och berättade, och bad om pappas tillstånd att gifta sig. Det fick han inte. Pappa ogillade hela iden, han tyckte inte om Webers, och ansåg att Wolfgang helst borde flytta tillbaka till Salzburg och underdånigt be om att få tillbaka jobbet hos ärkebiskopen. Men återigen vägrade Wolfgang att lyda. Han skulle gifta sig med Constanze, vad pappa än sa. Och det gjorde han också, i Stefansdomen den 4 augusti 1782. Dagen efter kom pappas motvilliga tillstånd med posten, tillsammans med ett surt brev (som inte finns bevarat, däremot finns Wolfgangs svar på det) där han uppenbarligen gjorde ett sista försök att avstyra äktenskapet, bland annat genom att hota med att aldrig hjälpa sonen med pengar mer om han envisades med det här olämpliga giftermålet.
C-mollmässan skrevs snart efter giftermålet – 1782–83. I januari 1783 skrev Wolfgang till pappa att han under förlovningstiden hade lovat sig själv att skriva en mässa som han skulle ta med sig hem till Salzburg när han reste dit med sin nyblivna hustru för att introducera henne för familjen. Han ska då ha börjat komponerandet någon gång i mitten av år 1782. Constanze berättade senare en lite annan historia. Enligt henne hade Mozart lovat skriva mässan om hon återhämtade sig efter födseln av deras äldste son i juni 1783. Sannolikt hade båda rätt – Mozart började skriva, lade verket åt sidan ett tag, och fortsatte sedan i Salzburg dit paret Mozart anlände i slutet av juli 1783. Den nyfödde sonen, döpt till Raimund Leopold (i ett försök att blidka pappa) lämnades hemma i Wien med en amma och där dog han plötsligt den 19 augusti, djupt sörjd av båda föräldrarna.
Mässan framfördes första gången i S:t Peters-kyrkan i Salzburg den 26 oktober 1783. Constanze sjöng sopranpartiet. Nu är det ju två sopransolister inblandade (eller en sopran och en mezzo med bra höjd) och riktigt hur den där uppdelningen såg ut den 26 oktober 1783 vet vi inte. Det vi vet är att Constanze sjöng Et incarnatus est, som skrivits för henne.
Men mässan fullbordades aldrig.
Det som finns kvar av Mozarts hand är Kyrie, Gloria, Credo t o m Et incarnatus est och skisser till Sanctus och Benedictus. För framförandet i Salzburg måste Mozart ha kompletterat med resten av Credo (från Crucifixus till det avslutande Amen – mer än hälften av texten), ett färdigt Sanctus och ett Agnus Dei, sannolikt av egen produktion.
Att framföra en halv mässa var liturgiskt helt otänkbart.
Men varför skrev han då aldrig klart? Svar: Ingen vet.
Liksom hans dödsmässa från 1791 är c-mollmässan ofullbordad, och det som framförs i dag är en kompromiss. Det finns flera olika uppförandeversioner, och också försök att fullborda. Musikforskare har teoretiserat och spekulerat om skälen i över 200 år och har väl inte kommit så värst mycket närmare sanningen.
Kanske var det helt enkelt så att Mozart tappade modet efter sonens död, och inte orkade skriva färdigt.
Kanske var hela situationen i Salzburg, med pappa och storasyster Maria Anna som inte på minsta sätt ansträngde sig för att få Constanze att känna sig välkommen, så påfrestande att Mozarts kreativa geni gick i baklås.
Vi får aldrig veta, utan får i stället glädja oss åt det mästerverk som vi har framför oss.
Det finns många intressanta saker att nämna när det gäller c-mollmässan. En är – vilket t ex påpekas av Mozartbiografen Maynard...
Datum / Tid
söndag, 8 mars 2026 kl: 18:00Plats
Stockholm, UppenbarelsekyrkanKarta (Google)
Typ
MusikKostnad
200
