Få inspiration till evenemang i Halmstad!


Vet du inte vad du ska göra i Halmstad? Behöver du inspiration och kanske hitta nya artister du inte visste fanns?
Då är du på rätt sida! Nu väljer vi ut några slumpmässiga låtar/filmer här nedan på artister/event som kommer i Halmstad framöver.

Klicka runt och lyssna/titta. Uppdatera sidan för att få mer inspiration och klicka på namnet för att se nästa evenemang här i Halmstad.

Klicka här för inspiration för hela Sverige

Johan Rheborg

Johan Rheborg, Wollie Bollie på Spotify

Wollie Bollie

Wollie Bollie

Carl Johan Rheborg, född 5 juni 1963 i Täby, Stockholms län, är en svensk komiker, skådespelare, manusförfattare samt medlem i humorgruppen Killinggänget. Han är inte utbildad skådespelare men har en juristexamen (jur. kand.) från Stockholms universitet. Innan Rheborg slog igenom som komiker och skådespelare var han aktiv inom reklambranschen.


Rheborgs karriär som komiker började i Killinggänget då han ofta skrev manus tillsammans med Jonas Inde eller ensam. Där slog han igenom som bland annat den dryga och oansvariga affärsmannen Percy Nilegård som syntes i krogshowen I manegen med Glenn Killing, filmen Torsk på Tallinn, tv-serien NileCity 105,6 och många andra produktioner.


Utöver Percy Nilegård spelar han ofta karaktärer som har ett hett temperament eller som förefaller trevliga men som lätt faller över kanten, som exempelvis Kaminmannen i Percy tårar, den aggressiva och temperamentsfulle Örjan Lax i Hjälp! och ensamseglaren Jan Linette från Spermaharen. I filmen Torsk på Tallinn spelade han bland annat en av deltagarna – den väldigt trevliga Magnus - som hela tiden blev full och som vägrade tro på de inspelade scener som visades.


Rheborg har medverkat i en rad olika filmer, tv-serier och teaterföreställningar. Bland annat TV4:s tv-serie Hjälp! (2007–), serien Parlamentet (1999–) på samma kanal och mycket annat. Bland dagens ungdomar är han väldigt känd för sin huvudroll Kenny Starfighter i tv-serien på SVT 1 med samma namn. Kenny Starfighter kom upp som film på bio våren 2009 med namnet Kenny Begins. Dessutom är han även aktiv på humorklubben Norra Brunn. År 2006 medverkade som sommarpratare i Sveriges Radio P1.


Bland de olika teatrarna Rheborg spelat i finns musikalerna Little Shop of Horrors på Chinateatern och Singin' in the Rain som sattes upp på Oscarsteatern. Han har även medverkat i olika draman, till exempel Gifta Vänner, Nattpromenad och Mellanrum på Stockholms stadsteater. Under hösten 2009 medverkade Rheborg på Dramaten tillsammans med de övriga medlemmarna i Killinggänget i föreställningen Drömmen om Herrön.


I Killinggängets första tv-produktion I manegen med Glenn Killing dök Johan Rheborg upp i olika sketcher med sin rollfigur Percy Nilegård. Ett fåtal gånger medverkade han även som de olika gäster som intervjuades av Glenn Killing (Henrik Schyffert).


I NileCity 105,6 spelade Rheborg en av huvudrollerna, Percy Nilegård igen, som också återkom som huvudperson till seriens uppföljare, Percy Tårar. Där hade han ytterligare en rollfigur – Kaminmannen, som är besatt av att elda upp varenda sak i huset, i sin kamin.


Av alla de rollfigurer som Rheborg spelat är alltså Percy Nilegård den som återkommit i andra tv-produktioner av Killinggänget. Sist man fick se Percy var i showen Glenn Killing på Grand.


Johan Rheborg är gift med Kristina Rheborg och tillsammans har de två döttrar. Han befann sig tillsammans med sin familj i södra Thailand när jordbävningen i Indiska oceanen ägde rum 2004.






Adolphson & Falk

Adolphson & Falk, Mer jul på Spotify

Mer jul

Mer jul

Adolphson & Falk, Blinkar Blå på Spotify

Med Rymden I Blodet

Blinkar Blå

Adolphson & Falk, Bärande Våg på Spotify

Med Rymden I Blodet

Bärande Våg

Adolphson–Falk är en svensk synthpopgrupp med Tomas Adolphson (musik, sång) och Anders Falk (text, musik, sång) som huvudmedlemmar.


Efter att ha träffats under värnplikten på FRA 1968 började Tomas Adolphson och Anders Falk samarbeta musikaliskt. Duon släppte under sjuttiotalet ett par singlar och LP:n Nattexpressen samt medverkade i Melodifestivalen 1979 med bidraget "Tillsammans". Gruppens stora genomslag kom i radioprogrammet Eldorado 1981 med singeln "Blinkar blå" som ett år senare följdes av LP:n Med rymden i blodet. Gruppen fick även en hit med julsången "Mer jul" 1984 där bland annat ljud från Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul hördes i bakgrunden. Av stor betydelse för gruppens framgångsrika elektroniska sound var Greg FitzPatrick (klaviatur) och Dagge Lundquist (mixning), vilka båda kan betraktas som medlemmar av gruppen, samt deras producent Lars-Göran "LG" Nilsson.


Texterna på Med rymden i blodet (1982), kretsar i stor utsträckning kring radioteknik, astronomi och människans samhörighet med kosmos. Med åren har det tekniskt/naturvetenskapliga temat tonats ner till förmån för vardagsnära betraktelser över människans tillvaro. De senaste åren har Magnus "Mankan" Marcks flitigt medverkat på kontrabas vid deras spelningar.


Albumet From here to eternity (1983) var en engelsk version av Med rymden i blodet. Låten Waves in the air (Bärande våg) användes som signaturmelodi för programmet Sweden Calling DX-ers på Radio Sweden International, Sveriges Radios utlandsprogram på kortvåg.






Alcazar

Alcazar, Blame It On The Disco på Spotify

Blame It On The Disco

Blame It On The Disco

Alcazar, Stay The Night på Spotify

Stay The Night

Stay The Night

Alcazar, Crying at the Discoteque - Radio Edit på Spotify

Casino

Crying at the Discoteque - Radio Edit







Den Svenska Björnstammen

Den Svenska Björnstammen, Vart jag mig i världen vänder på Spotify

Ett fel närmare rätt

Vart jag mig i världen vänder

Den Svenska Björnstammen, Förlåta eller svika på Spotify

Förlåta eller svika

Förlåta eller svika

Den Svenska Björnstammen, Svalkar vinden på Spotify

Ett fel närmare rätt

Svalkar vinden

Den Svenska Björnstammen är en svensk musikgrupp och konstnärskollektiv från Norrköping som består av Dan Brännvall, Mattias Göransson, Kim Dahlberg, Ambjörn Göransson, Klas Isaksson, Petter Frisendahl och Åke Olofsson. De är signerade på Pope Records och har ett distributionsavtal med Universal Music Group.


Gruppen gav ut sin första låt, Nytt lego på Youtube under kanalen norrkopingskonsthall redan i maj 2008. År 2010 skrev gruppen kontrakt med skivbolaget Pope Records som har distributionsavtal med Universal Music Group. Den svenska björnstammen var 2010 ett av tre band som gick till final i musiktävlingen Metro On Stage. Gruppen genomförde en del festivalspelningar, bland annat på Arvikafestivalen och Peace and Love, och de väckte viss uppmärksamhet när de släppte en zeppelinare över festivalernas område, med bandets logotyp och namn på.


Deras genombrott kom 2011, när gruppen gav ut låten "Vart jag mig i världen vänder" vilken blev etta på Sverigetopplistan för singlar och fick höga placeringar på Itunes- och Spotifylistorna. Även den följande singeln ’’Svalkar vinden’’ har klättrat högt på topplistor i Sverige. Den 21 januari 2012 fick gruppen två priser på P3 Guld-galan, för bästa nykomling 2011 samt årets låt 2011 för Vart jag mig i världen vänder. I och med släppet av sitt debutalbum Ett fel närmare rätt gav de ut en 30-minuters dokumentärfilm i vilken flera av albumets låtar kan höras. ’’Ett fel närmare rätt’’ fick ett blandat omdöme av musikkritiker, och har bland annat kallats ”musikaliskt korrekt men samtidigt helt utspårande musik”


Den 24 januari 2014 släppte Björnstammen två nya singlar; "Hatar allt" och "Långsamt" som är en försmak på deras nya skiva.






Charlotte Perrelli

Charlotte Perrelli, Hero på Spotify

Hero

Hero

Charlotte Perrelli, Bröllopsvalsen på Spotify

Bröllopsvalsen

Bröllopsvalsen

Charlotte Perrelli, Evita: Don't Cry for Me Argentina (radio version) på Spotify

Don't Cry for Me Argentina

Evita: Don't Cry for Me Argentina (radio version)

Anna Jenny Charlotte Jensen Perrelli, född Nilsson den 7 oktober 1974 i Hovmantorp, är en svensk dansbands-, disco- och popsångerska vars låtar vid två tillfällen vunnit Melodifestivalen, 1999 och 2008. 1999 vann hennes låt dessutom Eurovision Song Contest vilket blev den fjärde gången ett svenskt bidrag tog hem vinsten. 2008 kom hennes låt på 18:e plats i samma tävling. Hon har även varit programledare för Melodifestivalen två gånger, dels i en deltävling i 2003, dels under hela festivalturnén 2004. Åren 2005, 2007 och 2009 var hon en av expertjuryns medlemmar i den nordiska samproduktionen Inför Eurovision Song Contest, och hon satt även med och bedömde artisterna under en fredagsfinal i Idol 2008. 2009, 2010 och 2011 var hon en av de tre jurymedlemmarna i Talang på TV4. Perrelli har spelat in åtta album och varit med i flera turnéer, TV-program och konserter. 2015 gifte hon sig med Anders Jensen och bytte efternamn till Jensen Perrelli.


Hon föddes i Hovmantorp, en tätort i Lessebo kommun i Kronobergs län och växte upp på Kåramålatorp strax söder om Hovmantorp.


1987 började Nilsson att sjunga med det lokala dansbandet Bengt-Ingvars i Hovmantorp, som blev Bengt-Ingvars med Charlotte, varefter hon flyttade till Växjö för vidare skolgång, där hon var sångerska i dansbandet Kendix från 1992 och i dansbandet Anders Engbergs 1994–1997. Då Björn Hedström från Anders Engbergs deltog i den svenska Melodifestivalen 1995, medverkade hon i bakgrundskören.


Genombrottet kom 1997 när hon lämnade Anders Engbergs för att bli sångerska i ett annat dansband, Wizex. 1998 var bandet nominerat till en Grammis i dansbandskategorin för albumet Mot nya mål. Sedan det av henne i Melodifestivalen 1999 framförda bidraget Tusen och en natt vunnit, deltog hon för Sverige i Eurovision Song Contest 1999, där låten framfördes på engelska med titeln Take Me to Your Heaven. Efter en jämn omröstning, där ledningen växlade mellan Sverige och Island, stod Sverige som segrare. Senare under 1999 lämnade hon Wizex för att göra solokarriär.


Som dansbandssångerska var hon även med och skrev sångtexter. På Wizex-albumet Mot nya mål 1998 försåg hon Heartbreak Express, ursprungligen inspelad av Dolly Parton 1982, med text på svenska, som blev En enkel biljett , och med Carl-Henry Kindbom på albumet Tusen och en natt av samma band. 1999 skrev hon låten Var är du nu? .


1999 lämnade hon Wizex och dansbandsgenren bakom sig, och som soloartist gled musiken alltmer över åt disco och pop. Samma år släppte hon sitt första soloalbum, betitlat Charlotte. Hon turnerade flitigt över hela Europa, samt Japan och Nya Zeeland. 2001 släppte hon sitt andra album Miss Jealousy, ett pop/rockalbum som bland annat innehöll 20-i-toppsingeln You Got Me Going Crazy, skriven av Mårten Sandén tillsammans med Johan Åberg och Paul Rein, de två sistnämnda berömda för sitt arbete med Christina Aguilera och Victoria Beckham. Sången blev senare debutsingel för den spanska sångerskan Natalia, vars spanskspråkiga version Vas a volverme 2002 sålde i över 200 000 exemplar i Spanien, rekord det året. Albumet innehöll även radiohiten Light of my Life.


2003 och 2004 var hon programledare för Melodifestivalen. I mitten av 2004 släppte hon albumet Gone Too Long, som innehöll låtar av flera av Sveriges samtida topproducenter, bland andra Jörgen Elofsson. Albumet innehöll bland annat hitlåtarna A Million Miles Away, Gone too Long och Broken Heart. Tillsammans med artister som Robert Wells och Jill Johnson for hon ut på turnén Rhapsody in Rock i mitten av året. Detta år var hon även programledare för musikprogrammet Super Troupers i TV4. 2006 spelade hon rollen som Belle i musikalen Skönheten och odjuret på Göta Lejon i Stockholm och den 8 augusti samma år var hon en av sommarvärdarna i Sveriges Radio P1 . Hon släppte 2006 även ett hyllningsalbum tillägnat Monica Zetterlund som hette I din röst.


2007 släpptes hennes två första singlar på svenska, Som du och Jag är tillbaks. De blev dock inga större hitlåtar. Den 11 december 2007 meddelades att hon skulle delta i Melodifestivalen 2008. Bidraget hette Hero och skrevs av Fredrik Kempe och Bobby Ljunggren. Låten direktkvalificerade sig från deltävlingen i Karlskrona till finalen i Globen den 15 mars 2008. Låten vann sedan finalen med 224 poäng, vilket var 18 poäng före balladen Empty Room, framförd av Sanna Nielsen, och fick därför representera Sverige i Eurovision Song Contest 2008 i Belgrad den 22 maj 2008. Detta blev andra gången Charlotte Perrelli representerar Sverige i den internationella finalen. Låten gick vidare från semifinalen till final (tack vare den nya regeln – jurygruppernas val, utan vilken den inte skulle gå vidare), där den två dagar senare slutade på 18:e plats.


Den 31 oktober 2008 var Perrelli gästdomare och coach till de kvarvarande deltagarna i Idol 2008. Perrelli har också varit domare i TV4:s Talang 2009 och 2010, samt medverkade samma år i SVT:s släktforskningsprogram Vem tror du att du är?. Åren 2005, 2007 och 2009 var hon en av expertjuryns medlemmar i den nordiska samproduktionen Inför Eurovision Song Contest, och hon satt även med och bedömde artisterna under en fredagsfinal i Idol 2008.


Den 9 juni 2010 utgavs singeln Mitt livs gemål tillsammans med Magnus Carlsson. Låten är tillägnad Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel och är skriven av Monica och Carl-Axel Dominique. Det var emellertid inte första gången de två sjöng duett – redan i början av 1990-talet spelade de två in en låt påtänkt till Melodifestivalen. I augusti, släppte Perrelli en träningsbok med titeln Kan jag kan du. Boken blev en stor framgång för henne, och en andra bok släpps 2012.


Under sommaren 2011 turnerade hon med Diggiloo. I november blev det klart att Perrelli åter skulle tävla i Melodifestivalen 2012, med låten The Girl, skriven av Fredrik Kempe. Bidraget tävlade i deltävlingen i Malmö, där hon gick vidare till den andra omgången av omröstningen, där hon dock blev hon utslagen av Danny Saucedo med bidraget Amazing och hamnade på en femteplats.


Hon håller också på att spela in ett nytt album i samband med Melodifestivalen 2012. Hösten 2012 spelade Perrelli huvudrollen som presidenthustrun Eva Perón i musikalen Evita på Malmö Opera och fick bejublad kritik.


27 september 2014 hade Charlotte återigen premiär som huvudrollsinnehavaren Eva Peron i musikalen Evita. Blev hyllad till skyarna och spelade hela hösten för fulla hus på Göta Lejon. Succén fortsatte och de förlängde spelperioden under hela våren.


Charlotte Perrelli var 2003–2008 gift med Nicola Ingrosso och de har två barn tillsammans. Hon har även en son, född 2013.


Perrellis syster, Caroline (Kina) Björck, född 1977, är modejournalist och stylist. 2015 gifte hon sig med Anders Jensen och bytte efternamn till Jensen Perrelli.


I oktober 2005 lanserade hon en hudvårdsserie kallad Perrelli by Charlotte Perrelli. Perrelli äger två bolag, Chanille AB och Chita Entertainment AB. Det ena företaget hanterar hennes underhållnings- och skivintäkter, det andra hennes reklamintäkter. 1997 gästspelade hon i rollen som gymtränaren Millan Svensson i såpoperan Vita lögner, som sändes i TV 3. Under 2010 har hon även utvecklat en serie kosttillskott, kallad Fit & Smart by Charlotte Perrelli






Sven-Bertil Taube

Sven-Bertil Taube, Änglamark på Spotify

Sommar, sommar, sommar

Änglamark

Sven-Bertil Taube, Så Skimrande Var Aldrig Havet på Spotify

Taube Sjunger Taube

Så Skimrande Var Aldrig Havet

Sven-Bertil Taube, Fritiof Och Carmencita (Tango I Samborombon) på Spotify

Taube Sjunger Taube

Fritiof Och Carmencita (Tango I Samborombon)

Sven-Bertil Gunnar Evert Taube, född 24 november 1934 i Stockholm, är en svensk skådespelare och sångare, bosatt i London i Storbritannien.


Efter studier vid Beskowska skolan i Stockholm – där Taube aldrig avlade studentexamen – fortsatte han sina studier 1953 vid Cherry Lawn School i Connecticut i USA, där han tog examen 1954. I USA spelade han även in sin första LP-skiva Swedish Folk Songs & Ballads 1954, för Asc Records & Ethnic Folkways på Manhattan År 1956 reste Taube till Madrid för gitarrstudier för Quentin Esquimbre Han tog teaterlektioner vid Witzanskys teaterskola i Stockholm 1958 och blev antagen till Dramatens elevskola 1959. På Dramaten debuterade Taube i Gisslan 1960 och medverkade i pjäser som bland annat Hamlet, Romeo och Julia, Svejk i andra världskriget, Å vilket härligt krig och Klas Klättermus.


Som bosatt i London har Taube också gjort insatser inom brittisk teater, bland annat som prins Albert i musikalen I and Albert (1972), Versjinin i Tre systrar på Royal Exchange i Manchester 1984 och enmansföreställningen Doktor Glas som spelades både i England, Danmark och Sverige. Han medverkade även i ett avsnitt av den brittiska tv-serien Herrskap och tjänstefolk (Upstairs, Downstairs).


Sven-Bertil Taube var 1958-62 gift med skådespelerskan Inger Åhman; i detta äktenskap föddes 1960 sonen Jesper Taube. År 1975 gifte han sig med skådespelerskan och regissören Ann Zacharias men de skildes samma år. Tillsammans har de dottern Sascha Zacharias, född 1979. Sedan 1985 är han gift med dansösen Mikaela Rydén; makarna har sonen Felix Taube, född 1994. Han är även far till Ann-Charlotte Taube, född 1965 i ett förhållande med journalisten Gunilla Thorgren.






Emma Knyckare

Emma Margareta Knyckare, ursprungligen Andersson, född 14 juli 1987 i Rolfstorp i Halland, är en svensk komiker och programledare i radio.


Knyckare har medverkat i flera radioprogram i Sveriges Radio P3 så som Morgonpasset och Tankesmedjan, i vilket hon var en av de fasta programledarna. År 2013 var hon, tillsammans med Sarah Dawn Finer och Kodjo Akolor, programledare för Musikhjälpen i samma kanal. I slutet på december 2013 meddelades det hon ska lämna Tankesmedjan och få sitt eget radioprogram. Programmet med namnet Knyckare i P3 började sändas den 13 januari 2014.


Knyckare har även medverkat i humorprogram på TV som Telefonpiraterna och Extra! Extra!. Hon uppträder som stand-up-komiker på klubbar som Raw Comedy Club, Bajsnödigt och Oslipat.


Knyckare medverkar i podcasten Åtties Mutant Ninja Komiker! tillsammans med Johannes Finnlaugsson, Nils Lind och Filip Andersson, och är också krönikör i ETC Göteborg.


Efternamnet Knyckare antog hon då hon och hennes dåvarande pojkvän ville ha ett gemensamt efternamn.






Roxette

Roxette, It Must Have Been Love (Christmas For The Broken-Hearted) på Spotify

Pearls Of Passion

It Must Have Been Love (Christmas For The Broken-Hearted)

Roxette, Listen To Your Heart på Spotify

Look Sharp! (2009 Version)

Listen To Your Heart

Roxette, How Do You Do! på Spotify

Tourism [2009 Version]

How Do You Do!

Roxette är en svensk popduo som bildades 1986 och består av Per Gessle och Marie Fredriksson. Roxette har sålt 75 miljoner skivor världen över och har haft fyra singelettor på Billboardlistan i USA: The Look, Listen to Your Heart, It Must Have Been Love och Joyride.


Roxette hade störst framgång under tiden 1989–1992 då de bland annat gjorde en världsturné kallad "Join the Joyride World Tour" 1991–1992. De genomförde även en världsturné 1994–1995 vid namn "Crash! Boom! Bang! World Tour". Efter det slutade duon uppträda live under några år, men 2001 åkte de på en 26 spelningar lång europaturné kallad "Room Service Tour". 2002 drabbades sångerskan Marie Fredriksson av en hjärntumör och Roxette tvingades därför till en ofrivillig paus i flera år. 2009 återförenades dock duon på scen då Roxette deltog i Night of the Proms. 2014-2016 firar bandet sitt 30-årsjubileum med en lång världsturné med utsålda arenor runt om i världen som kallas XXX - the 30th anniversary tour.


År 1986 bildade Per Gessle och Marie Fredriksson duon Roxette. I juli samma år kom deras första singel Neverending Love som blev en stor hit i radioprogrammet Sommartoppen. I oktober 1986 släpptes deras debutalbum Pearls of Passion. Någon internationell uppmärksamhet fick Roxette inte med debuten. Den 19 oktober 1988 släppte de albumet Look Sharp! som även det blev en stor framgång i Sverige, utan att göra något avtryck internationellt. Men när den hemvändande utbytesstudenten Dean Cushman tog med sig Look Sharp!-albumet till radiostationen KDWB i Minnesota och bad dem att spela den startade en kedja av händelser som skulle ge Roxette ett osannolikt snabbt internationellt genombrott. Sedan KDWB spelat albumets första låt - The Look - blev låten omedelbart en favorit bland lyssnarna. Därefter spred den sig till ett flertal andra radiostationer i USA och snart låg Roxette högt på radiolistorna. En pikant detalj i sammanhanget är att låten skickades mellan radiostationerna via rullbandskopior eftersom Roxette höll på att slå igenom utan att ha någon skiva ute i USA – deras amerikanska skivbolag EMI hade nämligen tackat nej till att ge ut Look Sharp!. Men när det stod klart att Roxette hade en storhit på gång gavs både singeln The Look och albumet Look Sharp! ut i expressfart och den 29 mars 1989 toppade Roxette Billboards Hot 100-lista med The Look - första gången en svensk grupp hade gjort det sedan Abba med Dancing Queen 1977.


På toppen av sin popularitet gav Roxette 1991 ut sitt tredje album Joyride och gav sig ut på den årslånga världsturnén "Join The Joyride World Tour 1991–1992", som bland annat befäste deras långlivade popularitet i Sydamerika. De följde upp med ytterligare en världsturné, Crash! Boom! Bang! World Tour 1994–1995, då de som andra västerländska popgrupp efter Wham! gav en konsert i det då kulturellt isolerade Kina. Efter en paus från skivinspelningar och turnéer kom ”comebackalbumet” Have A Nice Day med ett mer elektroniskt och uppdaterat sound 1999, vilket två år senare följdes av albumet Room Service och en Europaturné.


Den 18 juni 2010 spelade Roxette The Look på festföreställningen för kronprinsessan Victoria och hennes fästman Daniel Westling, vilket var deras första riktiga framträdande i Sverige sedan 2001. På sensommaren samma år gjordes sex festivalspelningar i Sverige, Norge, Danmark och Ryssland för att se om Roxette åter var redo för de stora scenerna. Spelningarna gick såpass bra att Roxette ansåg sig vara redo för en mer omfattande comeback på världsarenan. Den 14 augusti 2010 skulle Roxette spelat på Anderstorps motorbana i Småland. Spelningen blev flyttad till Brottet i Halmstad, men på grund av stor åtgång av biljetter blev konserten ännu en gång flyttad till Marknadsplatsen i Halmstad.


Från februari 2011 till september 2012 åkte de ut på en turné som ursprungligen bara skulle ha varat i några månader, men som på grund av det oväntat stora publiktrycket byggdes på och till slut döptes till The Neverending Tour. När finalen nåddes i Mexico City hade Roxette spelat för mer än 1,5 miljoner människor i 46 länder. Samtidigt hade de gett ut två nya album: Charm School 2011 och Travelling 2012. Roxettes historia och oväntade återkomst dokumenterades 2013 i biografin Roxette – den osannolika resan tur och retur av författaren Sven Lindström, som 2007 även kom ut med biografin Att vara Per Gessle. Comebackturnén dokumenterades i filmen Roxette Live: Travelling The World, som gavs ut vintern 2013.


Per Gessle

Per Håkan Gessle (uttal: //), född 12 januari 1959 i Halmstad, är en svensk popsångare, gitarrist och låtskrivare.


Gessle är sedan 1980-talet en av Sveriges mest framgångsrika popartister. Han slog igenom i Sverige som sångare och frontfigur i popgruppen Gyllene Tider. Tillsammans med sångerskan Marie Fredriksson bildade Per Gessle 1986 popduon Roxette som var Sveriges största musikexport åren 1988–1995. I början av 00-talet hade Per Gessle även framgångar som soloartist, med album på både svenska och engelska. Därutöver har han skrivit låtar till en lång rad andra artister.


Per Gessle har alltid haft ett stort intresse för musik och ägde över 100 skivor redan innan han hade fyllt 10 år. Han skrev sin första låt "Symbol of the Autumn" redan som sjuåring men blev riktigt musikaliskt aktiv i tonåren. 1977 bildade han duon Grape Rock tillsammans med Mats "MP" Persson. Duon utvidgades året därpå till popgruppen Gyllene Tider.


Första skivan som Gessle spelade in var en vinylsingel med bandet Peter Pop & The Helicopters (1979). Låtarna på skivan hette "After School" och "Keep My Love Satisfied"..


Per startade sin karriär med sitt band Gyllene Tider 1978. Per grundade bandet i sin hemstad Halmstad tillsammans med sina barndomsvänner Mats Persson, Micke Andersson, Anders Herrlin och Göran Fritzon. Gyllene Tider blev snabbt ett av Sveriges populäraste band.


Under andra halvan av 1979 slog Gyllene Tider igenom med låten "Flickorna på TV 2". Mellan 1980 och 1982 var Gyllene Tider en av Sveriges i särklass populäraste popgrupper. Gruppen fick en rad hits, gav ut tre storsäljande album, och åkte på flera välbesökta folkparksturnéer.


1983 gav Per Gessle ut sitt första soloalbum Per Gessle. Albumet var ett sidoprojekt till Gyllene Tider, som spelades in medan de andra medlemmarna i gruppen var inkallade för militärtjänstgöring. Soloalbumet skilde sig musikaliskt från Gyllene Tider. Gessle ville visa en mer seriös sida av sig själv och låtarna på solodebuten påminde därför lite mer om Ulf Lundell och John Holm, än Gyllene Tiders tonårsinriktade pop.


1984 släppte Gyllene Tider det engelskspråkiga albumet The Heartland Café, som inte blev någon större framgång. Året därpå splittrades Gyllene Tider. 1985 gav Gessle även ut sitt andra soloalbum Scener. Vissa av låtarna på albumet spelades in före Gyllene Tiders uppbrott och byggde vidare på den stil som Gessle hade etablerat på sitt första soloalbum. Efter splittringen kände sig Gessle även tvungen att inkludera en annan typ av låtar, eftersom han nu bara hade en solokarriär. Scener sålde dåligt och Gessles framtid som artist blev plötsligt mycket osäker.


I mitten av 1980-talet fick Gessle dryga ut sin kassa genom att skriva hela låtar eller enbart texter till andra artister och grupper, till exempel "Stjärnhimmel" åt Elisabeth Andreassen (1983). Han skrev även "Kärleken är evig" som Lena Philipsson tävlade med i den svenska Melodifestivalen 1986, där melodin slutade på andra plats. Men karriären vände uppåt igen för Per Gessle redan i mitten av 1986, då Gessle och Marie Fredriksson bildade popduon Roxette.


Roxette fick sitt internationella genombrott i början av 1989, med låten "The Look". Under 1990-talet genomförde gruppen två stora världsturnéer. Många av gruppens låtar blev stora hits över hela världen och fyra av dem toppade Billboard, den viktigaste topplistan i USA. Roxette har dock haft sin trognaste publik i Europa och Sydamerika. Albumen Look Sharp! (1988), Joyride (1991), Crash! Boom! Bang! (1994), Have a Nice Day (1999) och Room Service (2001) har, tillsammans med flera samlingsalbum, sålt i 75 miljoner exemplar.


Efter den andra världsturnén, som avslutades i mitten av 1995, hade Roxette ett uppehåll. Under pausen ägnade sig Gessle åt flera olika projekt. Gyllene Tider spelade in nya låtar till ett samlingsalbum, som blev en stor framgång i mitten av 1995. I mitten av 1996 gav Gyllene Tider ut ytterligare några nya hits och åkte ut på en sommarturné som blev Skandinaviens största någonsin – med sammanlagt över 300 000 åskådare.


I början av 1996 gav Gessle också ut ett album med gruppen The Lonely Boys, som han bildade tillsammans med Wilmer X-sångaren Nisse Hellberg. The Lonely Boys var dock aldrig tänkt som något annat än ett mindre sidoprojekt.


1997 släppte Gessle sitt tredje soloalbum, tolv år efter Scener. Albumet The World According to Gessle var på engelska och tre av låtarna från det blev hits i Sverige. The World According to Gessle hade knappast några likheter med de två tidigare soloalbumen, utan bestod till stor del av den sortens powerpop som är typisk för Gessle, med enkla och starka refränger. Även om produktionen var modern fick många av låtarna en ljudbild som är inspirerad av den musik som Per Gessle lyssnade på under 1970-talet.


1999 kom han tillbaka till rampljuset, då Roxette hade en hit med "Wish I Could Fly". Men den 11 september 2002 drabbades Marie Fredriksson av en svår hjärntumör och duon fick hastigt avbryta planerna på en ny Europaturné och andra nya projekt. Det tog lång tid för Marie Fredriksson att bli återställd.


I mitten av 2003 gav Per Gessle ut sitt fjärde soloalbum Mazarin på svenska. Albumet fick strålande recensioner, och blev en stor kommersiell framgång och sålde 240 000 exemplar. "Här kommer alla känslorna", "På promenad genom stan" och "Tycker om när du tar på mig" blev hits från albumet. Per Gessle hade inte räknat med en sådan succé och hade inte planerat för någon turné. En sommarturné fick dock snabbt dras ihop och den fick besök av 157 000 åskådare.


2004 återförenades Gyllene Tider igen. Bandet gav ut det helt nya albumet Finn 5 fel! Jubileumsturnén "GT 25" blev Skandiaviens största turné genom tiderna med sammanlagt 492 252 åskådare. Den största spelningen ägde rum på Ullevi i Göteborg med närmare 60 000 besökare. Kvällstidningarna ägnade minst en sida varje dag åt turnén. Den bästa spelningen blev den på Idrottsparken i Norrköping, enligt bandet själva.


2005 släppte Per Gessle sitt femte soloalbum under artistnamnet Son of a Plumber, ett dubbelalbum på engelska där Gessle visade upp ännu en ny sida. Gessles syfte med albumet var att få återupptäcka sina musikaliska rötter; inramningen var betydligt mindre kommersiell än vad som är brukligt för Gessle. Han gjorde albumet mest för sin egen skull men både "Jo-Anna Says" och "Hey Mr DJ (Won't You Play another Love Song?)" blev hits.


2006 spelade Roxette in ett par nya låtar till en stor och påkostad box som släpptes i samband med att gruppen firade tjugoårsjubileum samma år. Låten "One Wish" spelades flitigt i Europa under andra halvan av 2006 och nådde början av 2007 även vissa listframgångar i USA.


Den 13 juni 2007 gav Per Gessle ut sitt fjärde soloalbum på svenska (femte om engelska soloplattan medräknas), som hette En händig man. Singlar från albumet är titelspåret "En händig man" samt "Jag skulle vilja tänka en underbar tanke". Albumsläppet följdes av en stor turné, Per Gessle, en händig man på turné 2007, på olika platser i Sverige. Turnén sågs officiellt av 128 000 personer.


Den 26 november 2008 släpptes Pers tredje soloalbum på engelska. Det nya albumet fick namnet Party Crasher. Den första singeln från albumet, "Silly Really", släpptes den 29 oktober 2008. Våren 2009 hade Per Gessle en europaturné, "The Party Crasher Tour", då han spelade på klubbar runt om i Europa.


Under en spelning i Amsterdam dök plötsligt Marie Fredriksson upp till publikens förvåning. När "The Party Crasher Tour" var över började Per skriva på Roxette's nya album "Charm School" som släpptes i slutet av 2009. Detta ledde upp till Roxettes återförening och en världsturné som pågick under 1,5 års tid med 100 shower som sträckte sig över alla sex kontinenter. Efter denna långa turné släppte Roxette albumet Traveling tillsammans med en dokumentär som filmats under turnén och berättar om hur Roxette återförenades som band. Dokumentären hade premiär på SVT den 27 december 2012.


Den 16 januari 2013 meddelades att bandet skulle återförenas, och åka runt och spela i Sverige kommande sommar. Albumet Dags att tänka på refrängen släpptes och låg #1 på albumlistan under många veckor. En turné och ett samlingsalbum Soldans på din grammofon släpptes i anslutning till turnén.


2014 släppte Per ett samlingsalbum kallat Per Gessle Archives. Samlingen innehåller 10 CD-skivor och en LP med både demos och utgivna klassiker. Boxen innehåller även två separata böcker med ett urval av Per Gessles sångtexter, samt intervjuer fokuserade på låtskrivandet.


Per Gessle är son till rörentreprenör Kurt Gessle (död 1978) och konstnären Elisabeth Gessle (född Larsson, död 2013). Han är sedan 21 augusti 1993 gift med Åsa Gessle (född Nordin). Tillsammans har de en son som heter Gabriel Titus. Han har systern Gunilla och brodern Bengt (som gick bort 2016 resp. 2014). Gessle är ägare till flera lönsamma företag, som har koppling till hans egen verksamhet som artist och kompositör. Dessutom är han delägare i Hotel Tylösand, som ligger utanför Halmstad.


Gessle har flertalet gånger offentligt tagit ställning mot piratkopiering (april 2005 och november 2008). Den 30 november 2005 rapporterade Aftonbladet att Gessle inför arbetet med Son of a Plumber fört över 9 000 låtar från sin skivsamling till iPods som han senare gav till sina musikerkollegor. Jurister på IFPI menade att brottet kunde ge böter och fängelse upp till två år. Gessle kallade dock tillbaka spelarna.






Niklas Strömstedt

Niklas Strömstedt, Om på Spotify

Om

Om

Niklas Strömstedt, Sista morgonen på Spotify

En Gång I Livet

Sista morgonen

Niklas Strömstedt, Lyckolandet på Spotify

Hör dem igen - tolkningarna från Så mycket bättre

Lyckolandet

Bo Anders Niklas Strömstedt, född 25 juli 1958 i Lund, är en svensk popsångare och låtskrivare. Han är son till Bo Strömstedt och Margareta Strömstedt. Bland Strömstedts största hits återfinns "Sista morgonen" (1989), "Förlorad igen" (1989), "Om" (1990), "Oslagbara" (1992), "I hennes rum" (1992) samt "Inga änglar gråter" (1997). Strömstedt deltog under 90-talet i supergruppen GES tillsammans med Orup och Anders Glenmark. Strömstedt har på senare år arbetat inom TV som programledare.


Redan 1967 medverkade Strömstedt i julkalendern Teskedsgumman i ett avsnitt i rollen som Bengt. Sin musikaliska karriär inledde han som DJ och frilansmusiker. Han spelade bland annat klaviatur på Ulf Lundells skivor Längre inåt landet (1980), Den vassa eggen (1985) och Det goda livet (1987) samt på turnéerna 1979, 1980 och 1985.


Han släppte även två soloskivor, Skjut inte... det är bara jag! (1981) och Andra äventyr (1983). Ingen av skivorna fick någon nämnvärd framgång och Strömstedt fortsatte att skriva tillsammans med andra och som bakgrundsmusiker. 1987 spelade han in en skiva tillsammans med Lasse Lindbom och Janne Bark under namnet Triad. Samma år fick gruppen en stor julhit med låten "Tänd ett ljus" som i efterhand har blivit en julklassiker.


1989 släpptes albumet En gång i livet som bland annat innehöll hitlåtarna "Sista morgonen" och "En kvinna och en man" varav den senare var en duett med Anne-Lie Rydé. Albumet blev en framgång och låtarna spelades flitigt på radio. Strömstedts största hitlåt som soloartist är låten "Om" från albumet med samma namn, som både blev listetta på singellistan i Sverige och etta på Svensktoppen 1990. 1991 var han en av artisterna på turnén Rocktåget tillsammans med Tomas Ledin och Lena Philipsson. Han gav 1992 ut albumet Halvvägs till framtiden med singelhits som titelspåret, "Oslagbara!" och "Bilderna av dej". Till den svenska Melodifestivalen 1992 skrev Strömstedt "I morgon är en annan dag" som framfördes av Christer Björkman och som blev den segrande melodin.


1994 bildade han gruppen GES tillsammans med Anders Glenmark och Orup. De skrev Sveriges officiella låt till Fotbolls-VM 1994, "När vi gräver guld i USA". Låten blev en landsplåga, inte minst tack vare att det svenska landslaget tog brons det året. Efter en framgångsrik turné 1995 splittrades dock gruppen. 1997 släpptes albumet Långt liv i lycka som blev uppmärksammad i samband med singeln "Inga änglar gråter" vars text behandlade Strömstedts och hustrun Efva Attlings skilsmässa. Albumet var en succéartad comeback för Strömstedt och blev bland annat etta på den svenska albumlistan. Han åkte samma år ut på en framgångsrik sommarturné. Strömstedt har förutom egna plattor också skrivit signaturmelodin till TV-serien Nya tider, som visades i TV4 åren 1999–2003. Han har också skrivit sångtexter på svenska till succémusikalen Mamma Mia!. Han släppte skivan Du blir du jag blir jag 2001 som innehöll hitsingeln "Med nyförälskad hand". Därefter tog Strömstedt återigen ett långt uppehåll.


Efter en längre tids uppehåll gjorde Strömstedt comeback i Melodifestivalen 2008 som joker i den fjärde deltävlingen i Karlskrona, men blev där utslagen. Under juli och augusti 2009 deltog Strömstedt i Diggiloo-turnén. I oktober samma år inledde Strömstedt turnén 30 år i kärlekens tjänst för att fira tiden som gått sedan han började sin bana som professionell musiker. I december släpptes en samlingsskiva med samma namn. Turnén fick strålande recensioner och förlängdes till sommaren 2010. I mars 2010 blev Strömstedt körledare för Växjökören i TV4-programmet Körslaget. Eftersom Ola Svensson 2009 tävlade och vann Körslaget med en kör från Strömstedts födelsestad Lund, valde Strömstedt att tävla med en kör från sin mor Margaretas hemtrakter där han vistats mycket som ung. Han medverkade i säsong fem av SVT-programmet Stjärnorna på slottet 2010–2011.


Sedan 2011 har Strömstedt rönt framgång som programledare med TV-programmet Tack för musiken! där han intervjuar, och spelar tillsammans med, betydelsefulla svenska musiker. Han är även en återkommande deltagare i TV-programmet På spåret.


2015 deltog han i TV4:s program Så mycket bättre. Våren 2016 spelar Strömstedt en egen krogshow på Hamburger Börs i Stockholm kallad "Storhetsvansinne" där bland andra skådespelerskan Rakel Wärmländer medverkar i ensemblen. Showen blev en stor publiksuccé och ytterligare shower planeras till Trägår'n i Göteborg hösten 2016.


Niklas Strömstedt gifte sig 1985 med Efva Attling, som han har två söner med. Paret skilde sig 1995. Senare har han varit sambo med Agneta Sjödin som han har en dotter med. Sedan 16 juli 2011 är han gift med Jenny Strömstedt, tidigare känd under namnet Östergren.






Janne Schaffer

Janne Schaffer, Norrland på Spotify

Med betoning på ljus

Norrland

Janne Schaffer, The Reason på Spotify

För kärlekens skull - Svenska artister hyllar Ted Gärdestad

The Reason

Janne Schaffer, Brusa högre lilla å - Live på Spotify

Bonusplatta - 2010

Brusa högre lilla å - Live

Jan Erik Tage "Janne" Schaffer, född 24 september 1945 i Stockholm, är en svensk gitarrist och kompositör. Han är en av Sveriges mest ansedda elgitarrister. Han uppträder såväl som solist som gitarrist åt andra artister, både på scen och som studiomusiker. Han förekommer på cirka 5000 inspelningar. Han har under sin karriär hunnit med uppdrag för bland andra ABBA, Toto och Bob Marley samt för en uppsjö av svenska artister, bland andra Björn J:son Lindh och Ted Gärdestad. Dessutom har han haft en solokarrär.


Schaffer är son till Tage Schaffer och uppvuxen i Blackeberg i Stockholm. Han försökte sig på piano under skoltiden, men nådde ingen framgång. Det var först när han bytte till gitarr som han på allvar började utvecklas musikaliskt. Sin första gitarr tillverkade han i träslöjden i skolan. Det första bandet bildade han redan under skoltiden med kamrater från Blackeberg. Han var tillsammans med bland andra Ted Åström medlem i The Sleepstones och senare Attractions. Han spelade under 1960-talet även med artister som Gunnar Wiklund och Björn Skifs. Det ledde till arbete med än större artister, och han förekom som gitarrist på såväl Ted Gärdestads som Abbas skivor.


1973 påbörjade han sin solokarriär och även samarbetet med Björn J:son Lindh, ett samarbete som fortgick ända till den sistnämndes död i december 2013. Schaffer har varit medlem i flera grupper, såsom Hörselmat som han startade 1973 tillsammans med J:son Lindh. Han har även varit med i grupperna Grapes of Wrath, Pop Workshop, Dynamite Brass, Opus III, Svenska Löd AB!, Baltik, Ablution, Mads Vinding Group, Midnattsensemblen Paramount, Ralph Lundsten And The Andromeda All Stars och Harlequin. 1980 bildade Schaffer Electric Banana Band tillsammans med Lasse Åberg och Klasse Möllberg, där han komponerade melodier till Åbergs texter. Gruppen rönte enorma framgångar med låtar som "Banankontakt", "Olyckans sång" och "Zwampen". Många av gruppens låtar handlar om miljö och natur. Schaffer har haft ett engagemang i miljöfrågor sedan 1960-talet, då han skrev en uppsats om Rachel Carsons bok Tyst vår. Han har också medverkat som sig själv i en reklamfilm för Gevalia 2010.


Janne Schaffer är liksom andra gitarrister (Angus Young till exempel) känd för att uttrycka sig genom att grimasera när han spelar. I Schaffers fall sker detta genom att han rör tungan på ett karakteristiskt sätt.


Den elgitarr som Schaffer primärt använder är en Larrivée med EMG single coil pickuper. En annan berömd gitarr ur Janne Schaffers samling är en Gibson Les Paul från 1959 som bland annat kan höras på den första soloplattan. I förstärkarväg är det Peavey som används mest.






Lisa Nilsson

Lisa Nilsson, Innan vi faller på Spotify

Innan vi faller

Innan vi faller

Lisa Nilsson, Himlen Runt Hörnet på Spotify

Samlade Sånger 1992 - 2003

Himlen Runt Hörnet

Lisa Nilsson, Varje Gång Jag Ser Dig på Spotify

Samlade Sånger 1992 - 2003

Varje Gång Jag Ser Dig

My Lisa Karolina Nilsson, född 13 augusti 1970 i Tyresö i Stockholms län, är en svensk sångerska.


Nilsson fick ett stort genombrott med sitt tredje album Himlen runt hörnet 1992. Hon är dotter till Birgit Bokö och Gösta Nilsson, som nu är gift med Monica Borrfors. Nilsson var gift med musikern Henrik Janson 1998–2002.


Vid elva års ålder började Nilsson på Lasse Kühlers dansskola. Hon gick gymnasiet på danslinjen i Uppsala och började därefter på Balettakademins yrkesdansarlinje. Hon var med i gruppen Stage Four tillsammans med Peter Jöback, Andreas Lundstedt och Lizette Pålsson. Via en talangjakt – hon vann 1987 talangtävlingen Stjärnskott – fick Nilsson vara med i Bosse Larssons TV-program Lörda' me' Larssons som sändes i september 1988. Hon fick kontrakt med skivbolagsdirektören Billy Butt på skivbolaget Little Big Apple. Hon deltog även i Melodifestivalen 1989 med låten Du och slutade på fjärde plats. Samma år släpptes duetten Aquarius 1999. Singeln Who's That Boy låg tre veckor på Trackslistan 1990. Nilssons två första skivor var på engelska trots att Butt tyckte att hon skulle sjunga på svenska. Nilsson fick mycket bra kritik för sin röst men de anonyma poplåtarna på engelska fick dålig kritik.


1991 skrevs nytt skivkontrakt med Diesel Music AB, ett nystartat independent-skivbolag startat av Torbjörn Sten, Mauro Scocco och Johan Ekelund. Vintern och våren 1992 spelades hennes genombrottsplatta Himlen runt hörnet in i legendariska Polarstudion i Stockholm. Johan Ekelund var producent och Mauro Scocco låtskrivare. När skivan släpptes fick den 3 getingar i Expressen och tidningens musikrecensent Måns Ivarsson skrev att: "Här växer Lisa med inramningen och slår för första gången fram som en brännande personlighet."


Skivan blev en stor kommersiell framgång i hela Norden och sålde i 450 000 exemplar. Singeln Himlen runt hörnet blev den mest spelade i P3 första halvåret 1992. Singeln Varje gång jag ser dig kom på femte plats. 1993 belönades Nilsson med tre grammisar och Scocco och Ekelund fick en vardera. Sommaren 1992 turnerade hon tillsammans med Tomas Ledin och Eva Dahlgren i turnén Rocktåget.


1994 spelades låtarna från Himlen runt hörnet in på engelska, ommixade av producenten Magnus Frykberg. Det engelskspråkiga albumet Ticket to Heaven släpptes 1995.


I slutet av 1993 inleddes arbetet med nästa album, Till Morelia, och även det producerat av Johan Ekelund och med låtar av Mauro Scocco och Peter LeMarc. När albumet släpptes 1995 jämfördes det med Nilssons genombrottsalbum Himlen runt hörnet. Kritikern Stefan Malmqvist kallade musiken på plattan för amerikansk mjuksoul och ansåg att en del av Mauro Scoccos texter var plattityder och klichéer. I Aftonbladet ansåg Anders Hvidfeldt att Nilsson än en gång gjort en imponerande platta och att skivan var ett hantverk in i minsta detalj. I Göteborgs-Posten ansåg Gabriel Byström att Scoccos texter inte var särskilt intressanta och att slutresultatet var bra men inte häpnadsväckande. Skivan hamnade på andra plats på Tom Hjeltes innelista i Aftonbladet. Skivan sålde i sammanlagt 250 000 exemplar.


Efter Till Morelia ville Nilsson utforska sin egen kreativitet. Vid sidan av låtskrivande gjorde hon ett antal framträdanden där hon fokuserade mer på jazzen. Hon spelade 1996 in låten "Those Who Were" på danske jazzbasisten Niels Henning Ørstedt Pedersens skiva med samma namn, sjöng Nat King Coles "Unforgettable" på prins Bertils begravning 1997, turnerade i Danmark både med DR Big Band och DR Underholdningsorkestret och gjorde Frank Sinatra-konserter med Svante Thuresson. Hon spelade även in en duett med operasångerskan Montserrat Caballé – låten "Friends Again" av Mauro Scocco.


2000 kom Viva. Skivan gavs ut i hela Norden. Även denna skiva var producerad av Johan Ekelund. Nilsson hade själv skrivit texter och, ihop med maken Henrik, musiken till de flesta av låtarna. Där fanns bland annat "Sanna ögonblick" från filmen med samma namn, till vilken paret skrev filmmusiken. Viva innehåller, vid sidan av låtar som "Långsamt" och "Viola", även en låt av Stephen Simmonds, "Tror på dig", som blev en av skivans mest omtyckta låtar.


Sommaren 2000 gav sig Nilsson ut på turnén Karavan tillsammans med Staffan Hellstrand och Thomas di Leva. Nilsson turnerade också i Danmark och Finland. 2001 vann hon åter en Grammis som bästa kvinnliga pop- eller rockartist för skivan Viva.


Nilsson skrev själv egna texter och producerade det följande albumet, Små rum, men hon skrev musiken ihop med sin make. I studion medverkade också Esbjörn Svenssons Trio och Stockholm Session Strings. Texterna är mycket personliga, handlar oftast om kärlek och Nilsson skrev texterna under flera års tid. Idén om ett samarbete mellan Nilsson och Esbjörn Svenssons Trio kom när de 1998 spelade in Telegram för fullmånen för hyllningsalbumet (för Cornelis Vreeswijk) Den flygande holländaren 2. Små rum släpptes i november 2001. Skivrecensenterna gav albumet ett blandat mottagande. I Aftonbladet ansåg Markus Larsson att texterna var ljumma och att Nilsson hade en bit kvar till den nödvändiga skärpan. I Borås Tidning ansåg Stefan Eklund att Nilssons texter var bättre än på Viva. I Östersunds-Posten ansåg Bengt Ola Mattsson att Nilssons texter bar på ett arv från svenska visartister som Jan Johansson, Lars Bagge, Olle Adolphson och Beppe Wolgers samt att hennes röst passade bättre för detta slag av vispop än soulmusiken.


2002 hade Nilsson en mindre roll i Colin Nutleys långfilm Paradiset, där hon spelar Rebecka Björkstig, en kvinna som leder en stiftelse för misshandlade kvinnor. Samma år hade hon en gästroll i komediserien Cleo. Nilsson har förklarat att hon kan tänka sig fler roller men att hon inte vill bli skådespelare.


Efter utgivningen av samlingsskivan Samlade sånger 1992-2003 turnerade Nilsson, och därefter reste hon våren 2004 till Brasilien för några veckors semester. I Rio de Janeiro lärde hon känna en grupp brasilianska musiker och hemfärden sköts upp gång på gång tills hon stannade i ett par månaders tid. I Brasilien lyssnade hon på kända brasilianska låtar från 1960- och 1970-talen. Låtarna i musikstilen tropicalia översatte hon till svenska och med hjälp av gitarristen Joâo Castilho kunde hon bilda ett band som följde med Nilsson på en miniturné i Sverige på våren 2005. Låtarna, översatta till svenska, spelades in i studio i Brasilien i början av 2006.


I Aftonbladet skrev recensenten Markus Larsson att skivan var "tam, lagom, grå, trist och pretentiös". Malin Henrikson i Hallands Nyheter tyckte att det var kompetent utfört men att det borde ha svängt mer. Efter skivsläppet hösten 2006 gav sig Nilsson ut på en liten turné i Sverige tillsammans med det brasilianska bandet Banda Beleza.


"Hon förvaltar de kända brasilianska låtarna med omsorg utan att hennes egna personliga stil försvinner. Däri sitter styrkan. Hon kallar skivan för ett kärleksprojekt och det märks. Värmen för de brasilianska melodierna och poesin är tydlig. Lisa Nilsson levererar nyans, nerv, närvaro och står för produktionen. Låtarna har spelats in med flera brasilianska musiker i Rio och gästas av stora namn som flöjtisten Carlos Malta och cellisten Jaques Morelenbaum (som producerat Caetano Veloso, Badi Assad och Marizas senaste skivor." skrev den brasilianska musikexperten Åsa Da Silva Veghed i Svenska Dagbladet.


2002 spelade Nilsson en biroll i Colin Nutleys långfilm Paradiset. 2008 spelade hon den kvinnliga huvudrollen i den svensk-tyska långfilmen Ett enklare liv.


2012 gjorde hon huvudrollen som Diana i Broadway-musikalen Next To Normal på Stockholms stadsteater; musikteater om psykisk sjukdom och hur den påverkar en familj.


År 1997–2002 var hon gift med musikern Henrik Janson. Tillsammans med musikern och trädgårdsmästaren Niklas Medin har hon två döttrar, födda 2007 och 2011.










Linda Pira

Linda Pira, Bish Ja E Baws på Spotify

Bish Ja E Baws

Bish Ja E Baws

Linda Pira, Shu Katt på Spotify

Shu Katt / Överlever allt

Shu Katt

Linda Pira, Knäpper mina fingrar - Remix på Spotify

Knäpper mina fingrar (Remix)

Knäpper mina fingrar - Remix

Linda Pira växte upp i Hässelby i västra Stockholm. Hennes mor Zulima och far Kjell träffades i Colombia där han bodde i 15 år och drev barer. I samband med hennes födelse flyttade paret till Sverige. Pira gick gymnasiet på sånglinjen på Fryshuset där hon studerade tillsammans med artister som Lykke Li, Näääk och Sebbe Staxx.


Pira uppmärksammades hösten 2012 när hon gästade Stor i låten "Rom och Kush". Under sommaren 2013 släppte hon dubbelsingeln "Bang Bang/Bäng Bäng". I slutet av året släppte hon EP:n Matriarken, genom Redline Records med The Salazar Brothers som producenter.


En dokumentär, Linda Pira – som du inte visste om, släpptes också på SVT Play i sex avsnitt. Dokumentären är producerad av Anneli Kustfält och Agnes-Lo Åkerlind. Åkerlind beskrev Pira med orden "Hon är eftertänksam och rationell, politisk samtidigt som hon inte är det, kicksökare och soft. Hon är en förebild men gör bara sin egen grej. Dessutom verkar hon i en bransch där vi av kvinnligt kön är underrepresenterade och det intresserar mig."


I mars 2014 gick remixen av "Knäpper mina fingrar" in på Digilistan. På låten medverkar endast kvinnliga artister: Linda Pira, Rawda, Vanessa Falk, Julia Spada, Joy, Sep, Rosh, Kumba och Cleo. Några månader senare, samarbetade hon med Dani M på låtarna "Shu katt" och "Överlever allt".


Vid P3 Guld-galan 2015 vann Pira i kategorierna "Årets låt" ("Knäpper mina fingrar - remix") och "Årets hiphop/soul".






Top Cats

Top Cats, Baby Doll - Single Version på Spotify

No More Heartache

Baby Doll - Single Version

Top Cats, She's A Devil på Spotify

Smashing To The Ground

She's A Devil

Top Cats, Heartache på Spotify

Heartache

Heartache

Top Cats är ett svenskt rockabillyband bildat 2001 i Torsby. Bandet består av Jon Kleppenes, Robert Jansson, Martin Lindahl, Fredrik Lilja och Olle Sätterström.


Vännerna Jon Kleppenes och Fredrik Lilja hade blivit uppmuntrande av sin musiklärare på Frykenskolan att starta bandet. I början genomfördes en del konserter i hemtrakten och de var i första hand en lokal angelägenhet.


Genom sin medverkan i SVT-dokumentären Raggarliv fick bandet ett bredare genomslag. Deras medverkan gjorde att en producent för Grynets show blev intresserad av det unga bandet, och de spelade i Grynets Show två gånger. De medverkade också i Nyhetsmorgon som representanter för den nya vågen av "gammal, hederlig rockabilly".


År 2003 slutade trummisen Daniel Kjellberg och ersattes av Robert Jansson. 2007 slutade Henrik Törnevik och ny kontrabasist blev Martin Lindahl.


Efter att Top Cats deltagit i TV-tävlingen Talang år 2010 och kommit till semifinal ville flera låtskrivare skriva musik till dem, bland andra Calle Kindbom, Thomas G:son, Fredrik Kempe och Peter Kvint.


År 2011 släpptes skivan Heartache av Warner Music Sweden. Patric Jonsson och Joakim Övrenius var producenter. Några dagar efter att Heartache släppts hamnade albumet på andra plats på Sverigetopplistan.


År 2012 deltog Top Cats i Melodifestivalen med låten "Baby Doll" som är skriven av Lina Eriksson, Mårten Eriksson och Susie Päivärinta. Låten gick vidare till Andra chansen där de senare tog sig vidare till finalen i Globen den 10 mars. Med totalt 68 poäng slutade gruppen på sjätte plats av tio tävlande i finalen. De erhöll 35 poäng av de europeiska jurygrupperna samt 33 poäng av svenska folket. En uppgradering av albumet med två nya låtar släpptes, med bland annat låten Baby Doll från melodifestivalen under namnet No More Heartache.


Mellan den 26 mars och 1 april 2012 medverkade bandet i TV-programmet Big Brother 2012 och tillsammans med deltagarna som bodde i Big Brother-huset spelades årets Big Brother-låt in. Denna sommar deltog Top Cats även i TV-programmet postkodmiljonären.


År 2015 avslutas samarbetet med Warner Music för att fortsätta genom sitt eget skivbolag TC Entertainment. 






Patrik Isaksson

Patrik Isaksson, Hos dig är jag underbar på Spotify

10 år - en snäll mans bekännelser

Hos dig är jag underbar

Patrik Isaksson, Du Får Göra Som Du Vill på Spotify

10 år - en snäll mans bekännelser

Du Får Göra Som Du Vill

Patrik Isaksson, Å vi e AIK på Spotify

Å vi e A.I.K.

Å vi e AIK

Patrik Christian Isaksson, född 3 augusti 1972 i Essinge församling i Stockholm, är en svensk sångare, låtskrivare, gitarrist och pianist inom pop, som slog igenom 1999 med låten "Du får göra som du vill".


2006 ställde Isaksson upp i Melodifestivalen med bidraget "Faller du så faller jag", som dock inte nådde finalen. År 2008 ställde han återigen upp i festivalen med bidraget "Under mitt tunna skinn", som inte gick vidare från deltävlingen i Linköping.






Darin

Darin, Ta mig tillbaka på Spotify

Ta mig tillbaka

Ta mig tillbaka

Darin, Juliet på Spotify

Juliet

Juliet

Darin, Ta mig tillbaka - Gentech Remix på Spotify

Ta mig tillbaka (Gentech remix)

Ta mig tillbaka - Gentech Remix

Darin Zanyar, populärt bara Darin, född 2 juni 1987 i Stockholm, är en svensk artist och låtskrivare av kurdisk härkomst. .


Darin släppte sitt första studioalbum 2005. Han har sedan dess bland annat haft fem albumettor på topplistan, blivit utnämnd till en av de personer som gjorde 00-talet i Sverige, varit värd för Sommar i P1 och varit en av deltagarna i TV-programmet Så mycket bättre. Darin började skriva och spela in låtar redan som 14-åring och har samarbetat med flera av världens främsta producenter, låtskrivare och artister som Lil Jon, Kat DeLuna och Leona Lewis. 2010 specialskrev han en låt till det kungliga bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling.


Darin blev rikskänd i Sverige år 2004 då han deltog i den första säsongen av Idol i TV4. Han var en av favoriterna och den enda att gå vidare med så mycket som 78 procent av rösterna i kvalfinalen. Han slutade tvåa i tävlingen.


I början av 2005 släppte Darin sin debutskiva "The Anthem" efter att ha fått skivkontrakt med skivbolaget Sony BMG. Hans första singel "Money for Nothing" skrevs av Robyn och gick direkt in på förstaplatsen på både radio och singellistan, likaså albumet. Under år 2005 var Darin den mest omskrivna personen i Sverige. Man skrev ofta om hans hysteriska publik, och använde ofta uttryck som, "Den perfekta popstjärnan" och "Framtiden heter Darin".


Samma år bestämde han sig för att släppa det självbetitlade albumet, "Darin", som sålde platina och nästan dubbelt så mycket än hans första album. I albumet ingick hans singeletta "Step Up", balladen "Who's That Girl" samt "Want Ya" som var årets mest spelade video på MTV året därpå.


År 2006 vann han en Grammis för årets låt, en Rockbjörn för bästa manliga artist, Nickelodeon Kids Choice Award och The Voice '06-priset. Han vann även två europeiska NRJ Awards.


I slutet av 2006 släppte Darin sin tredje skiva "Break the News" med låtar som "Perfect", "Everything But The Girl" och "Desire". På albumet jobbade han med bland andra superproducenten Max Martin. Albumet gick direkt in som etta på albumlistan och sålde guld redan första dagen.


Efter framgångarna i Sverige fick han ett skivkontrakt i Tyskland, Schweiz och Österrike. Under 2007 promotade han sin första singel "Insanity" som blev en hit i stora delar av Europa. Samma år gjorde sångerskan Leona Lewis en cover på Darins låt "Homeless" på sin debutskiva. Det har även gjorts covers på flera av Darins andra låtar av artister i bl.a. Tyskland, Japan, Israel och Italien.


2008 släpptes Darins fjärde album "Flashback". Första singeln "Breathing Your Love" var en duett tillsammans med den amerikanska R&B sångerskan Kat DeLuna. Albumet innehöll även singlarna "See U At The Club", "Runaway" och "What If" som var ett samarbete med organisationen Friends för kampen mot mobbning.


2009 gjorde Darin vinjettlåten till Idol, en egen version av Coldplays "Viva La Vida". Låten var först inte planerad att släppas som en singel, men efter en förfrågan om att öppna den första fredagsfinalen i programmet bestämde han sig för att släppa hela sin version. Det var inte förrän hans tolkning av låten släpptes som den nådde första platsen på både singellistan och radiolistan i Sverige.


I slutet av 2009 blev han utnämnd till en av de personer som gjorde 00-talet i Sverige av bland annat Sydsvenskan, Fokus och Dagens Nyheter.


Efter att ha blivit tillfrågad upprepade gånger avslöjade Sveriges Television 2009 att Darin skulle medverka i Melodifestivalen 2010, detta med låten "You're Out of My Life". Han kvalificerade sig direkt till finalen i Globen, och placerade sig på en fjärde plats.


Även om detta var första gången Darin intog scenen som deltagare i själva tävlingen var det inte hans debut i Melodifestivalsammanhang. Redan 2005, då tävlingen firade sitt 50-årsjubileum gjorde Darin ett hyllat framträdande med sin egen version av "Det gör ont".


Inför det kungliga bröllopet 2010 fick Darin en förfrågan av Sveriges Television att specialskriva en låt till kronprinsessan Victoria och hennes blivande man prins Daniel. Detta utmynnade i "Can't Stop Love" som Darin framförde på Operahusets tak kvällen den 19 juni.


Under sommaren 2010 debuterade han som sommarpratare i Sommar i P1. Där berättade han bland annat om sina föräldrars dramatiska flykt från Kurdistan till Sverige.


I augusti släppte han albumet "Lovekiller" som även den sålde guld och hamnade etta på Sverigetopplistan. Albumet innehöll singlarna "Viva la vida", "You're Out of My Life", "Can't Stop Love", "Lovekiller" och "Microphone".


I februari 2012 släppte Darin låten "Nobody Knows" som var den första singeln från hans kommande album "EXIT".


2012 medverkade Darin i TV-programmet Så Mycket Bättre, där han framförde tolkningar av bland annat Olle Ljungströms "En apa som liknar dig", Magnus Ugglas "Astrologen" och The Sounds "Seven Days a Week". På iTunes hade han under en lång period de tre mest säljande låtarna samtidigt, och enligt Musikindustrin.se var Darin den mest framgångsrika på singellistan sedan Veronica Maggios dominans året innan.. Som mest hade han sex låtar på iTunes topp10-lista samtidigt och fortsatte att dominera både den och många andra listor under en lång period.


I början av 2013 släpptes nya albumet "EXIT" som gick rakt in som etta på den svenska albumlistan och blev därmed Darins femte albumetta. Albumet innehöll bl.a. låtarna "Nobody Knows", "Playing With Fire", "Check You Out" och "Before I Pass Out" tillsammans med den amerikanska rapparen Lil Jon. Samma vecka sålde skivan guld. Några månader senare ställde han upp som mellanakt i en av delfinalerna i Eurovision Song Contest 2013, som sändes från Malmö Arena och sågs av cirka 108 miljoner tittare världen över. Det genomgående temat för mellanakten var att representera svensk popmusik, "Nobody Knows" och "So Yours" var de låtar som framfördes.


17 april gick startskottet på Cirkus i Stockholm för en stor Sverigeturné som avslutades i september på Gröna Lund.


Under hösten reste Darin till Filippinerna för att spela in programmet ”En Resa För Livet” tillsammans med SOS Barnbyar, med målet att samla in faddrar till barnen i byarna.


Hösten 2014 var det 10 år sedan Darin slog igenom i TV-programmet Idol. Det firades genom att dedikera den nionde fredagsfinalen till honom genom ett Darin-tema. De tävlande fick då sjunga Darins låtar som valdes ut av honom själv.


Under hösten började han även skriva nytt material på svenska. Efter Darins inspelning av ”Öppna din himmel” som spelades in som en av låtarna för en hyllningsskiva för Ted Gärdestad i Atlantis Studio fick han inspiration till att spela in sina nya låtar på samma sätt och i samma studio.


I mars 2015 släppte Darin ett smakprov på sitt kommande svenska album med första singeln "Ta mig tillbaka”. Hans första egenskrivna låt på svenska och hans första musikproduktion med enbart liveinstrument, vilket resulterade i en mycket mer organisk stil än hans tidigare material. Texten är en självbiografisk tillbakablick till goda minnen från hans uppväxt under början av 90-talet. Den nyutgivna singeln, och det kommande studioalbumet som släpps under hösten ges ut av hans egna skivbolag Dex Music.


Darin började skriva låtar redan som 14-åring, både till sig själv och till andra projekt. Mycket av det egna materialet har han skrivit tillsammans med RedOne, som han började samarbeta med redan 2004. Tillsammans har de skrivt låtar som "Step Up", "B what u wanna B", "Breathing Your Love" och "See U At The Club" och Mattias Bengtsson hjälpte honom att skriva den.


2008 skrev han den första singeln "Love Struck" till det amerikanska pojkbandet V Factory. Låten nådde Top 40 på U.S. Billboard Pop Songs.


2009 skrev han vinnarlåten "True Believer" till Sydafrikanska Idol, som senare släpptes med vinnaren Sasha-Lee Davids.


2010 skrev och producerade han låten "Foolish" till den brittiska X Factor-vinnaren Shayne Ward, tillsammans med Tony Nilsson. De skrev även flera av Darins egna låtar, bland annat "Lovekiller", "Can't Stop Love", "Microphone" och "Nobody Knows".


2011 skrev han vinnarlåten "All This Way" till Idol i Sverige. Låten släpptes senare med Idolvinnaren Amanda Fondell.






Roffe Wikström

Roffe Wikström, Herdinna, herdinna på Spotify

Starka band

Herdinna, herdinna

Rolf "Roffe" Julius Wikström, född 5 april 1949 i Stockholm, är en svensk bluessångare, gitarrist och låtskrivare. Han har en fil.kand. i kulturgeografi, nationalekonomi och ekonomisk historia.


Wikström växte upp under enkla i förhållanden i Stockholm där fem familjemedlemmar delade på en etta nära Hammarby IP. Första gången han hörde blues var när han 1961 såg ett TV-program med den amerikanske pianisten och sångaren Champion Jack Dupree. Ungefär samtidigt lånade Wikström en gitarr av en av sina morbrödrar och började att öva på solon han hört på radion. När familjen hade en TV-reparatör hemma påtalade denne att gitarren Wikström spelade på var ostämd. Wikström hade alltså lärt sig instrumentet på ett felaktigt sätt, vilket var möjligt eftersom han vid denna tidpunkt enbart spelade melodier och inga ackord. Efter att gitarren hade blivit stämd lärde han sig ackord och noter från en lärobok i musik han fått i skolan. En tid senare köpte han sin första egna gitarr, en Fenton Veil, och därefter en halvakustisk Levin 325. Han pluggade in den i en batteridriven radio som därmed blev förstärkare.


1970 spelade Wikström gitarr på Underground Failures debutalbum. Wikström fick ett första genombrott i gruppen Slim's Blues Gang, som leddes av Per "Slim" Notini. 1971 släppte gruppen albumet The Blues Ain't Strange på Sonet Records. Han spelade också på John Holms singel Svarte kungen/Nales blås. Under namnet Cool Hambone singeldebuterade Wikström 1972 med I'm So Tired of It/Supervisor Blues, utgiven på det mindre skivbolaget Tibet-46. Trots sina blott två låtar hade skivan en speltid på över fjorton minuter, vilket var ovanligt för en singel. 1972 spelade han på Ola Magnells singel Påtalåten och John Holms album Sordin, 1973 medverkade han på Risken Finns' självbetitlade album Risken Finns och året efter på Kjell Höglunds Baskervilles hund och Göran Perssons Hundliv.


Han var också med i gruppen Löpande bandet från och med 1972, där han kom med som repetitör och gitarrist. Wikström hade blivit ombedd att tonsätta texter till den politiska sånggrupp som senare blev Löpande Bandet. Gruppen gav ut albumet Nån gång måste man landa... 1974 men hade då redan splittrats eftersom Wikström var missnöjd med den tid som gruppen tog på sig att repa in nya låtar. Under första halvan av 1975 arbetade Wikström på Länsstyrelsens regionalekonomiska enhet men när arbetet upphörde satsade han heltid på musiken. Debutalbumet som soloartist, Sjung svenska folk, utkom i februari 1975 på skivbolaget Ljudspår. Han spelade också gitarr på Kjell Höglunds Hjärtat sitter till vänster.


1976 bildade han bandet Rolf Wikströms Hjärtslag som skulle komma att fungera som Wikströms kompband. Tillsammans släppte de skivorna Hjärtslag (1977), Jävla måndag (1978) och Den åttonde dagen (1979) innan sjuttiotalet var över. Wikström medverkade 1979 även som gitarrist och producent på Lasse Tennanders Längst därinne är himlen ändå röd.


1980 utgavs två album Digitalis och Känns det igen. Wikström medverkade även på Turids album Tistlar från tundran (1980) och Charles Browns livealbum I'm Gonna Push On. Därefter följde albumen Magaza Stomp (1981), Bluesman (1983), Bortom synd och skam (1984), Blås ut mitt månljus (1986), Det här är mitt liv (1988) och Mitt hjärta är ditt (1989). På det sistnämnda tolkande han texter av poeten Nils Ferlin och skivan kom att bli en försäljningsmässig framgång.


1990 utkom Som ett fladdrande ljus, följt av Blues är allt jag har (1992), samlingsalbumet Som vattnet flyter i floden 1972–1992 (1993), Mississippi (1994) och ...din längtans blå anemone 1996. Det sistnämnda var likt 1989 års Mitt hjärta är ditt ett album där Wikström tolkade Nils Ferlin-låtar och precis som första albumet blev ...din längtans blå anemone en försäljningsframgång. Albumet följdes av Himlen är blå (1996) och Starka band (1998).


Det första albumet att ges ut på 2000-talet var 2001 års Allting förändras, vilket följdes av samlingsalbumet Allt är gjort av plåt (2002), livealbumet 2 kvällar på Fasching (2002), Blues (2003), Det brustna hjärtat (2005) samt ytterligare ett livealbum, Live 2005.


Efter flera år utan skivsläpp kom 2011 Istället för tystnad. Skivan nådde en nittondeplats på den svenska albumlistan.


I slutet av 70-talet användes Rolf Wikströms kompband Hjärtslag som turnéband i Skandinavien för gästande amerikanska bluesartister, bland andra Albert Collins, Charles Brown och Roy Brown. Åren 2002-2006 backades han av Blue Hammer. Det nuvarande kompbandet (2010) består av Jonatan Stenson (gitarr), Niklas Medin (klaviaturer), Tommy Cassemar (bas), samt Peter "Korre" Korhonen (trummor).






Banditos

Banditos, Still Sober (After All These Beers) på Spotify

Banditos

Still Sober (After All These Beers)

Banditos, The Breeze på Spotify

Banditos

The Breeze

Banditos, Waitin' på Spotify

Banditos

Waitin'







Timbuktu

Timbuktu, Alla vill till himmelen men ingen vill dö på Spotify

Alla vill till himmelen men ingen vill dö

Alla vill till himmelen men ingen vill dö

Timbuktu, Inte stor nog på Spotify

Inte stor nog - från Hokus Pokus Alfons Åberg

Inte stor nog

Timbuktu, The botten is nådd på Spotify

The botten is nådd

The botten is nådd







Jonas Gardell

Jonas Gardell, Aldrig ska jag sluta älska dig på Spotify

Nästan vackra

Aldrig ska jag sluta älska dig

Jonas Gardell, Nästan vackra på Spotify

Nästan vackra

Nästan vackra

Jonas Gardell, Du är inte ensam på Spotify

Nästan vackra

Du är inte ensam

Lars Jonas Holger Gardell, född 2 november 1963 i Täby, är en svensk författare, dramatiker, komiker och artist.


Gardell har vunnit flera priser, bland annat en Guldbagge för bästa manus till Pensionat Oskar, det svenska TV-priset Kristallen för serien De halvt dolda, Prix Futura för romanen En komikers uppväxt, Frödingstipendiet, Stora Svenska Talarpriset samt Tage Danielsson-priset 1996. Han promoverades 2007 till teologie hedersdoktor vid Lunds universitet och 2013 till medicine hedersdoktor vid Linköpings universitet.


Jonas Gardell är son till professorn i socialpsykologi Bertil Gardell och psykologen Ingegärd Gardell, född Rasmussen. Han är bror till Mattias Gardell och Stina Gardell. Gardell växte upp i Enebyberg norr om Stockholm med föräldrar och tre syskon; han var själv näst yngst. Båda föräldrarna var psykologer och var uppmuntrande till att låta fantasin flöda hos sina barn.


Föräldrarna skilde sig när Jonas Gardell var ung och pappan lämnade familjen för sin karriär och en ny kvinna. Jonas Gardell har vid flera tillfällen sagt att hans far var en sådan människa som bara blivit älskad men aldrig älskat tillbaka. Skilsmässan tog Gardell hårt och han har i efterhand sagt att "den krasch min familj då gjorde kunde inga skyddsnät stå emot." Han vände sorgen utåt och började som 14-åring att tillbringa tid vid Klara norra kyrkogata i Stockholm, känt tillhåll för unga, manliga prostituerade. Det som han upplevde där fick honom att lova sig själv att aldrig bli ett offer, någon som kan ömkas.


Efter samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning sökte sig Jonas Gardell till scenskolan som 18-åring, men när han fick reda på att han var den 500:e som skulle provspela för Hamlet såg han det som omöjligt. Han bestämde sig då för att bli konstnär och öppnade ett konstgalleri tillsammans med några vänner. Gardell levde på socialbidrag och arbetade som krokimodell. Samtidigt skrev Gardell noveller och dikter och 1985 utkom hans första roman Passionsspelet. Romanen handlar om hans homosexualitet, om att få vara den man är, och att kunna bli accepterad av andra och sig själv.


Den första långfilmen efter manus av Jonas Gardell, Pensionat Oskar, hade premiär 1995. Filmen fick hösten 1995 stora kritikerpriset vid Festival des Films du Monde i Montréal, och Gardell fick en Guldbagge för bästa manus. Gardell har även skrivit manus till filmen Livet är en schlager, från vilken låten "Aldrig ska jag sluta älska dig" blev en stor hit.


Som sig själv har Gardell medverkat i ett flertal svenska tv-program, såsom Stjärnorna på slottet, Så ska det låta, Doobidoo och Sommarkrysset.


Gardell växte upp i en kristen familj, inom baptistkyrkan. Han berättar ofta om hur hans mamma berättade för honom att Gud alltid älskar honom och att Han aldrig kommer att överge honom. Gardells tro är ett ofta återkommande tema i hans verk och han anger Bibeln som sin största inspirationskälla. Gardell utnämndes i december 2007 till teologie hedersdoktor vid Lunds universitet med motiveringen:


Utnämningen väckte kritik från vissa teologer och två medlemmar av fakultetskollegiet reserverade sig mot beslutet.


Den 30 maj 2008 promoverades Jonas Gardell i Lunds domkyrka. Dagen innan höll han sin promotionsföreläsning "Bjuden till bords av Jesus" i den fullsatta Allhelgonakyrkan i Lund.


Den 17 maj 2013 promoverades Gardell till medicine hedersdoktor vid Linköpings universitet. Denna gång mötte en del av själva motiveringen, "för sin mångfasetterade beskrivning av ett mörkt kapitel i svensk medicinhistoria", viss kritik.


Gardell blev sambo med Mark Levengood 1986 och ingick registrerat partnerskap med denne 1995. År 2011 gifte sig Gardell och Levengood. Paret har två barn, sonen Amos (som Gardell har tillsammans med väninnan Ingeborg Svensson) och dottern Olga (som Levengood har tillsammans med Fanny Ambjörnsson).






Pernilla Wahlgren

Pernilla Wahlgren, Jag vill om du vågar på Spotify

Jag vill om du vågar

Jag vill om du vågar

Pernilla Wahlgren, Picadilly Circus på Spotify

Pernilla Wahlgren

Picadilly Circus

Pernilla Wahlgren, Let Your Spirit Fly på Spotify

X My Heart

Let Your Spirit Fly

Pernilla Nina Elisabet Wahlgren, född 24 december 1967 i Gustavsberg, är en svensk sångerska, skådespelare och programledare.


Pernilla Wahlgren kommer från en välkänd kulturfamilj tillhörande släkten Wahlgren från Småland och är dotter till skådespelarna Christina Schollin och Hans Wahlgren och syster till skådespelarna/artisterna Niclas Wahlgren och Linus Wahlgren. Hon har även en tredje bror, Peter Wahlgren, som är bankman. Hon är barnbarn till skådespelarna Ivar Wahlgren och Nina Scenna. Sedan barnsben har hon ägnat sig åt både skådespeleri, sång och allehanda medverkan i medier.


Wahlgrens första större framträdande var vid fyra års ålder när hon spelade mot sin mamma i TV-pjäsen Den längsta dagen. Hon gick på Adolf Fredriks musikskola och var med på Saltsjöbadens teater. Hon tog även danslektioner hos Lasse Kühler. Hon fick 11 år gammal 1979 titelrollen i musikalen Annie på Folkan. Efter medverkan i Lille prinsen på Saltsjöbadens teater var hon 1982 med i musikalen Sound of Music, där hon spelade dottern Louisa von Trapp. Efter att ha spelat Annika i musikalen Pippi Långstrump på samma teater 1982 övertog hon Siw Malmkvists roll som Pippi de sista två föreställningarna. På Folkan hade hon även roller i Karlsson på taket, Mio min Mio, Snövit och Ringens hemlighet.


Wahlgren har medverkat i en rad av Stockholms privatteatrars komedier, såsom exempelvis Bosse Parneviks Parneviks Cirkusparty, Spanska flugan och Bubbel Trubbel. Bland musikaler kan till exempel nämnas Annie get your gun, Grease, Trollkarlen från Oz, Cats och Nils Karlsson Pyssling. 2007 medverkade Wahlgren åter i Sound of Music och 2009 i farsen Bruden som visste för lite på Fjäderholmsteatern. En sjungande änglavarelse spelade hon i Priscilla, Queen of the Desert på Göta Lejon 2013.


Två gånger har hon tilldelats teaterpriset Guldmasken – 1999 för Charleys tant på Intiman och 2002 för Kärlek & lavemang på Fredriksdalsteatern i Helsingborg.


Hon delade rollista med sin mamma i Ingmar Bergmans storfilm Fanny och Alexander (1982), där hon spelade en liten biroll som spöksynen av ett dött barn. Större roller fick hon i film- och tv-produktioner som Ormens väg på hälleberget i regi av Bo Widerberg 1986 och SVT-serien Snoken 1995. Hennes röst kan man höra i mängder av olika tecknade filmer och TV-serier. Som exempel kan nämnas Svampbob Fyrkant, där hon dubbar ekorren Sandy, Karin, Fru Puff och Pearls, samt rösterna till bland andra Misty, Melody och Delia Ketchum i flera av Pokémons filmer. Hon gjorde också rösten till Uni-Kitty i Lego filmen 2014.


Bland tidig TV-medverkan fanns Nygammalt 1983 och Razzel i oktober 1984, där hon framförde sin debutsingel "Nu har det tänt". Hon blev därpå programledare för Sveriges Televisions jullovsprogram Morgonstjärnan 1985 och medverkade i det populära barnprogrammet Solstollarna 1987. Hon fortsatte som programledare för TV-programmen Scenen är din, Söndagsöppet, Småstjärnorna och Baby Boom. Hon fick också stor framgång med barnprogrammet Nicke & Nilla tillsammans med sin bror Niclas. Det samarbetet resulterade i flera säsonger av barnprogram i TV4, två guldsäljande CD-album, konsertturnéer och teaterföreställningar.


Pernilla Wahlgren har gett ut ett flertal skivor sedan den första, Pernilla Wahlgren (1985), och hon har medverkat i Melodifestivalen några gånger. Under andra hälften av 1980-talet genomfördes sommarturnéer och skivinspelningar. Bland annat uppmärksammades låtar som "Svindlande affärer" och "I Need Your Love".


I augusti 2006 släpptes popalbumet Beautiful Day, där första singeln "Talking To An Angel" sålde guld och låten "Come Inside My World" blev titelmelodi till TV4:s stora nöjessatsning Förkväll. Hon förhandlade med Stock Aitken Waterman om att spela in en singel för en internationell satsning, men det hela rann ut i sanden. I juni 2007 medverkade hon för första gången i TV-programmet Allsång på Skansen, där hon tillsammans med sonen Benjamin gjorde ett shownummer. Pernilla har gjort flera julkonserter, turnerat med musikshowen Diggiloo samt haft sångshower på svenska chartermål såsom Kanarieöarna.


I Melodifestivalen 1985 kom hon på fjärde plats med "Piccadilly Circus", en låt som sedan blivit som en följeslagare i hennes sångkarriär. Vid framträdandet bar hon ett smycke av strass, som kom att jämföras med den preussiska tapperhetsmedaljen Järnkorset, vilket ledde till anklagelser i kvällspressen och TV-programmet Svar direkt om nazism. Wahlgren deltog igen i Melodifestivalen 1991 med bidraget "Tvillingsjäl", skriven av Lena Philipsson. I tävlingen var både hennes och Carola Häggkvists bidrag segertippade. Tvillingsjäl åkte dock ut i första omgången av juryomröstningen. Tävlingen vanns senare av Carola Häggkvist.


Pernilla Wahlgren kom tillsammans med Jan Johansen på andra plats i Melodifestivalen 2003 med låten "Let Your Spirit Fly". Hon tävlade i Melodifestivalen 2010 med låten "Jag vill om du vågar" i Malmös delfinal den 27 februari. Via andra chansen den 6 mars gick hon, samt även Jessica Andersson, vidare till finalen i Globen 13 mars. I finalen slutade hon denna gång på sista plats med 12 poäng.


Hon ställde återigen upp i Melodifestivalen 2013 som en del av den nybildade gruppen Swedish House Wives tillsammans med artisterna Jenny Silver och Hanna Hedlund. I tävlingens andra deltävling hamnade de på sjätte plats med sin melodi "On Top of the World".


Wahlgren har gjort reklam för bland annat hårfärgningsmedlet Garnier Nutrisse, tandtråden Plackers och klädföretaget Sisters. Vid två tillfällen, år 2001 och år 2002, har hon halvt vikt ut sig i tidningen Café; andra gången i samband med att hon blev vald till Sveriges sexigaste kvinna.


År 1985 träffade hon Emilio Ingrosso, som hon var gift med mellan 1993 och 2002. De har tre barn: Oliver, (född 30 december 1989), Bianca (född 30 december 1994) och Benjamin (född 14 september 1997). Wahlgren har också en son med Joachim Lennholm som heter Theodor Wahlgren.










Mia Skäringer

Maria Elisabeth "Mia" Skäringer Lazar, född Johansson 4 oktober 1976 i Kristinehamn, är en svensk skådespelare, manusförfattare och radioprofil. Hon ville bli skådespelare redan när hon var fyra år och var sedan aktiv på teatern i hemstaden Kristinehamn. Första tv-jobbet var på Sanning och konsekvens på ZTV som följdes av ett antal radioprogram med Klara Zimmergren. Skäringer och Zimmergren hade sedan det egna radioprogrammet Roll on som även blev omgjort till tv under namnet Mia och Klara. Programmet belönades med en Kristall för bästa humorprogram år 2008 och 2009.


Efter att ha skrivit krönikor och bloggar för tidningen Mama, släppte Skäringer boken Dyngkåt och hur helig som helst i augusti 2009. Sen 2010 spelar Skäringer huvudrollen Anna Svensson i tv-serien Solsidan och är också huvudperson i programmet Mia på Grötö.


När Skäringer var mindre var hon "ganska liten, rund och pojkflickig". När hon var fyra år ville hon bli skådespelare och var sedan aktiv på den lokala amatörteatern Thespis. Hon hade sedan ätstörningar från åttonde klass tills hon tog studenten och hade "jättesvårt att samla ihop" sig själv. 1993 bodde hon i Örebro i "ett hemskt område med människor som inte mådde så bra" och hon skolkade mycket från skolan under den tiden.


År 1995 började Skäringer skrivarskola på Öland och fick sedan ett jobb på ZTV. Hon var programledare för programmet Sanning och konsekvens som hon själv tyckte var ett "skitdåligt program". Ett år senare började hon meditera för att hon tyckte hon varit hård i sitt leverne genom att ha festat för mycket och låtit andra göra henne illa. 1997 var hon ståuppkomiker i programmet Släng dig i brunnen.


1997 medverkade Skäringer radioprogrammet Bossa Nova i Sveriges Radio P3 tillsammans med Klara Zimmergren. De var sedan med i Frank och Sommarsalva innan deras eget program Roll on började. Sista programmet sändes i januari 2007 och därefter började Skäringer och Zimmergren med arbetet att omvandla figurerna från Roll on till tv. Hösten 2007 sändes programmet Mia och Klara på SVT1 med åtta avsnitt. Premiäravsnittet sågs av drygt 610 000 tittare enligt MMS. Programmet blev en succé och under våren 2009 sändes Mia och Klara 2 med ungefär en miljon tittare varje avsnitt. Skäringer sade att Mia och Klara är en "protest mot att allt ska vara så kallt och ironiskt, snabbt och smart."


2008 och 2009 vann Mia och Klara bästa humorprogram på prisutdelningen Kristallen. På Gaygalan 2008 vann de pris för Årets duo. Skäringer och Zimmergren sade till Expressen i augusti 2009 att Mia och Klara 3 kommer spelas in för att sedan sändas våren 2011 på SVT.


"Boken handlar mest om kvinnoroller och föreställningar om sig själv. Titeln syftar på den där Hora eller Madonna-grejen, men man måste inte välja. Utan att försöka pracka på någon råd, så berättar jag till exempel om mitt dåliga mammasamvete och hur jag får relationen att funka. Men framför allt vill jag visa att man får vara svag och skör."


I augusti 2009 släppte Skäringer boken Dyngkåt och hur helig som helst där hon har skrivit ned sina "erfarenheter av skilsmässa, föräldraskap, dåligt samvete, prestationsångest och vacklande självförtroende." Boken är baserad på krönikor och bloggar som Skäringer skrivit i tidningen Mama.


Jessica Björkäng från litteratursajten Bokhora recenserade boken, och sa: "Det är svårt att inte älska Mia Skäringer. Nästan allt hon tar i blir till guld, även så, den för mig rätt så ointressanta, mammakrönikeboken." Gunilla Brodrej från Expressen gav boken en mer positiv recension, och sa: "Hon älskar sin familj så hon går sönder, men hon är rolig. Därför läser man vidare Hon är på min sida. Jag håller henne gärna i handen."


Från den 20 april till den 30 maj 2010 var Skäringer med i en föreställning baserad på boken. Hon pratade kort om föreställningen: "Drivkraften är nog någonstans en längtan efter att ge oss alla upprättelse. En önskan om att vi människor ska tycka mer om oss själva. Inte jämföra oss så mycket och tro att alla andra är så jävla mycket lyckligare".


Under våren 2009 spelade Skäringer in tv-serien Solsidan tillsammans med Felix Herngren, Johan Rheborg och Josephine Bornebusch. Skäringer sade att hon och Herngren "aldrig träffats tidigare, men hittade varandra så där klockrent som bara händer med vissa personer." Hon tycker att de har samma ton i deras skådespeleri och "funkar bra ihop". Solsidan hade premiär på TV4 den 29 januari 2010 och sändes efter den femte säsongen av Let's Dance. Premiäravsnittet sågs av 1,8 miljoner tittare. Serien fick ett positivt mottagande och i mars 2010 fick serien en till säsong. Ytterligare två säsonger har sedan spelats in och sänts på TV4.


2013 ledde Skäringer egna intervjuprogrammet Mia på Grötö. Den andra säsongen började sändas i januari 2014. Våren 2015 började humorprogrammet "Ack Värmland" sändas i TV4. Hon spelade huvudrollen i den som nagel- och fotvårdssalongsdelägaren Anette som bor i Molkom. Till hösten 2015 kommer hon medverka i dramaserien ”Ängelby”.


Den 22 juni 2015 fick Skäringer Lisebergsapplåden i samband med säsongspremiären av Lotta på Liseberg.






Anders Ekborg

Anders Ekborg, Min lust till dig på Spotify

Kristina från Duvemåla

Min lust till dig

Anders Ekborg, Som stjärnor små på Spotify

Kärleksfulla sånger från Barnkammarboken - Vol. 9

Som stjärnor små

Anders Ekborg, Vildgräs på Spotify

Kristina från Duvemåla

Vildgräs

Jon Anders Ekborg, född 9 oktober 1960 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, är en svensk skådespelare och sångare. Han är son till skådespelaren Lars Ekborg och yngre bror till Dan Ekborg, även han skådespelare.


Anders Ekborg prövade på flera olika yrken innan han vid 22 års ålder bestämde sig för att bli skådespelare. Han är utbildad vid Teater- och Operahögskolan i Göteborg och debuterade i musikalen Zorba på Östgötateatern i Norrköping-Linköping 1986. Samma år spelade han huvudrollen i Nils Holgersson på samma scen. I slutet av 1980-talet var han anställd vid Göteborgs Stadsteater där han spelade i uppsättningar som bland andra West Side Story, Cymbeline och En midsommarnattsdröm. Mellan åren 1990 och 1994 var han engagerad vid Dramaten i Stockholm, med produktioner som Peer Gynt, Lika för lika och Pojken och stjärnan.


Anders Ekborgs stora genombrott kom 1995 när han spelade Karl-Oskar i musikalen Kristina från Duvemåla, en succé som pågick i fyra år. Sedan dess har han gjort ett flertal stora musikalroller. Han återkom till Östgötateatern 1999 då han spelade den krävande titelrollen i Jekyll & Hyde. Här bör även nämnas Evita på GöteborgsOperan, succén Chess på Cirkus i Stockholm och Jesus Christ Superstar på Maximteatern.


Anders Ekborg har även medverkat på flera skivor, och hans första soloplatta Äkta vara utkom 2006. Hösten 2007 medverkade han i föreställningen Another kind of magic med Queen-låtar och i The Christmas Show. I februari 2008 spelade han rollen som Warrior i London – the Musical i Filadelfiakyrkan i Stockholm, och den 14 juli deltog han i firandet av Victoriadagen på Öland.


Anders Ekborg deltog i Melodifestivalen 2010, i deltävling 1 i Örnsköldsvik med bidraget The Saviour, skrivet av Tony Nilsson och Henrik Janson . Han beskrev sången som pampig, men svårsjungen och det var första gången Ekborg var med i tävlingen . Låten slutade på sjätte plats i deltävlingen, vilket inte räckte för att gå vidare.


Jon Anders Ekborg, född 9 oktober 1960 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, är en svensk skådespelare och sångare. Han är son till skådespelaren Lars Ekborg och yngre bror till Dan Ekborg, även han skådespelare.


Anders Ekborg prövade på flera olika yrken innan han vid 22 års ålder bestämde sig för att bli skådespelare. Han är utbildad vid Teater- och Operahögskolan i Göteborg och debuterade i musikalen Zorba på Östgötateatern i Norrköping-Linköping 1986. Samma år spelade han huvudrollen i Nils Holgersson på samma scen. I slutet av 1980-talet var han anställd vid Göteborgs Stadsteater där han spelade i uppsättningar som bland andra West Side Story, Cymbeline och En midsommarnattsdröm. Mellan åren 1990 och 1994 var han engagerad vid Dramaten i Stockholm, med produktioner som Peer Gynt, Lika för lika och Pojken och stjärnan.


Anders Ekborgs stora genombrott kom 1995 när han spelade Karl-Oskar i musikalen Kristina från Duvemåla, en succé som pågick i fyra år. Sedan dess har han gjort ett flertal stora musikalroller. Han återkom till Östgötateatern 1999 då han spelade den krävande titelrollen i Jekyll & Hyde. Här bör även nämnas Evita på GöteborgsOperan, succén Chess på Cirkus i Stockholm och Jesus Christ Superstar på Maximteatern.


Han har medverkat i ett flertal filmer och TV-produktioner bland andra Tomten är far till alla barnen, Syndare i sommarsol och Wallander – Byfånen. Julen 2006 gjorde han en stor roll i TV-dramat Snapphanar.


Anders Ekborg har även medverkat på flera skivor, och hans första soloplatta Äkta vara utkom 2006. Hösten 2007 medverkade han i föreställningen Another kind of magic med Queen-låtar och i The Christmas Show. I februari 2008 spelade han rollen som Warrior i London – the Musical i Filadelfiakyrkan i Stockholm, och den 14 juli deltog han i firandet av Victoriadagen på Öland.


Ekborg ger också många egna konserter, både tillsammans med sitt 6-mannaband och i det lite mindre formatet då han ackompanjeras av Bengt Magnusson på gitarr och Anders Lundqvist på klaviatur. Hösten 2009 medverkade Anders i The Special Tour tillsammans med Noel McCalla och Caroline Larsson. Han gav sig sedan även ut på en egen julturné – En stilla jul.


Anders Ekborg deltog i Melodifestivalen 2010, i deltävling 1 i Örnsköldsvik med bidraget The Saviour, skrivet av Tony Nilsson och Henrik Janson . Han beskrev sången som pampig, men svårsjungen och det var första gången Ekborg var med i tävlingen . Låten slutade på sjätte plats i deltävlingen, vilket inte räckte för att gå vidare.






David Batra

David Batra, SD på Spotify

Det här var ju tråkigt

SD

David Batra, Vi öppnar plötsligt i september på Spotify

Det här var ju tråkigt

Vi öppnar plötsligt i september

David Batra, Skånsk indier på Spotify

Det här var ju tråkigt

Skånsk indier

David Chandra Batra, född 29 november 1972 i Lund, är en svensk ståuppkomiker och skådespelare.


Batra, född och uppvuxen i Lund till en svensk mamma och en pappa med indisk härkomst, gick under sin gymnasietid på Spyken i Lund och utbildade sig därefter till civilekonom. Sin debut som ståuppkomiker gjorde han i oktober 1994 på hotell Kramer i Malmö. Karriär gjorde han med TV-programmen Räkfrossa och Kvarteret Skatan med bland andra Johan Glans. Det senare är ett sketchprogram som utspelas bland de udda människorna i ett förortskvarter.


Han deltar ofta i radioprogrammet På minuten som den fjärde panelmedlemmen. Våren 2008 ledde han SVT:s humorprogram Morgonsoffan tillsammans med Petra Mede. Sommaren 2008 var han sommarvärd i Sveriges Radios Sommar och berättade om ofrivillig barnlöshet och sina och fruns försök att skaffa barn. 2015 var det dags igen för att sommarprata.


Han är sedan 2002 gift med Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra. Tillsammans har de en dotter.










Björn Rosenström

Björn Rosenström, Raggarrock, Pojkarna Som Busar på Spotify

Låtar Som Är Sådär

Raggarrock, Pojkarna Som Busar

Björn Rosenström, En Gång Är Ingen Gång på Spotify

Pop På Svenska

En Gång Är Ingen Gång

Björn Rosenström, Ragnar på Spotify

Låtar Som Är Sådär

Ragnar

Björn Rosenström, född 8 augusti 1970 i stadsdelen Tynnered i Göteborg, bosatt i Bollebygd, är en svensk låtskrivare som tidigare också har uppträtt som trubadur. Numera har han Det Jävla Bandet med sig under konserterna och på de senaste skivorna. I Det Jävla Bandet spelar även hans bror Markus Lindvall.


Förutom att Rosenström är låtskrivare och artist är han också jurist; han har en jur.kand.-examen från Handelshögskolan i Göteborg. Rosenström läste juridik 1991-1996, samtidigt var han aktivt engagerad i högskolans pubverksamhet där han snabbt blev känd för sina ironiska och humoristiska visor som han framförde på gitarr på olika fester. Han säger själv att han är den personen som gillar att studera andra, speciellt i pubmiljöer bland fulla människor.


När Björn Rosenström var klar med studierna år 1996, gick han till en skivstudio tillsammans med sin bror Jonas och började spela in plattan "Låtar som är sådär". Skivan tog bara en och en halv dag att göra. Rosenström tryckte upp 1000 exemplar av skivorna som han sålde i sin gamla högskolas pub och bokhandel.


Jonas Rosenström var en hörnsten i Rosenström Musik och medlem i Det Jävla bandet fram till våren 2011 då han valde att satsa på en ny karriär. I juni 2015 släpptes det senaste albumet "tuff pipa"






Hitta oss på Facebook Hitta oss på Google Plus Hitta oss på Twitter